The Only Really Open Net Is The Really Stupid Net !

The Only Really Open Net Is The Really Stupid Net !

(draft)}

Nisse Husberg, Dr.Techn.

Many claim to have an “open access network” structure but in reality
this is not true in most cases. There are all kinds of limitations for
the openness.

Definition of Open Network

An open net cannot be compared to a telephone exchange (even with
digital packets). It must rather be compared to the Post office where
the packets are sent to the right destination no matter what they
contain. There are some technical limitations on weight and bulk (data
packet length) but in general the Post distributes anything.

An open access network should have no limitations for the access to
any service of any kind anywhere in the Internet. There must be no
limitations of IP addresses to connect to, protocols used or ports
used.

Clearly, this is not true of virtually any of those networks claiming
to be “open access”. There is, however, no restrictions on the
services provided to the net. If a service provider wants to limit the
access to his service in any way, it has nothing to do with the
network – as long as those restrictions are applied outside the net.

It is also possible to require any kind of special hardware or
software to be installed at the customer end – as long as it is outside
the net.

“Outside the net” means often outside the terminal or router or
firewall connected to the network. Sometimes this can be difficult
to define exactly but as a general rule it must be possible to access
the net without any restrictions. If there is a customer terminal that
contains restrictions in any way or of any kind which cannot be
switched off or bypassed, then the net is not open. The necessity to
use for example Ethernet in accessing the network cannot be seen as
such a restriction because Ethernet is already such a standard
protocol that the access of any service over the net hardly is
restricted.

It is of course possible to have local nets which are very restricted
in many ways but they cannot be considered part of the open net in
that case.

The Stupid Net

The only really open network is the “stupid” net. It means that the
network is ONLY moving packets to the right IP address. It does not
care at all what is inside the packets. There must not be any
“intelligence” inside the network – only at its edges. The concept was
first presented by David S. Isenberg in 1997: “Rise of the Stupid
Network”, Computer Telephony, August 1997, pp. 16-26. A later version
was published in 1998 “The Dawn of the Stupid Network”, ACM Networker
2.1, February/March 1998, pp. 24-31.

Basically it follows the KISS principle (Keep It Simple Stupid). The
original article is already over 10 years old but the ideas are even
more adequate today with very fast networks (optical fibre) and fast
and cheap electronics.

The main point is that the network should only move packets – it
should be “stupid”. If the intelligence is at the edges of the network
it is extremely flexible. Going into new applications or protocols
does not change the network at all, just the equipment at the edge of
the network. It is also possible to use different applications at the
same time without problems.

FLEXIBILITY is the most important feature of stupid networks and as
the applications change and new are invented all the time this is
really an enormous advantage. In fact we do not know what is behind
the corner in the development and the possibility to introduce new
applications very easily saves much time and money.

All kinds of control and optimisation must be outside the stupid
network because they destroy the flexibility. Optimisation is also a
work which usually is wasted in the long run. The capacity increases
so fast that no optimisation is needed. Just as memory size increased
from a few kilobytes to Gigabytes, the speed of networks is increasing
from kbits/s to Gbits/s. The limit of a single fibre is about 10000
Gbits/s which makes all optimisation quite unnecessary.

Control is also a wasteful undertaking. All kinds of checks in the
network can easily be fooled, even by schoolchildren. It is much
better to put the equipment and programs at the edges of the network,
This also improves flexibility – it is possible to use any method and
change it at any time.

This goes as well for security as for identification. Every network
must be seen as a hostile environment and you cannot rely on
anything. Thus building tunnels through the network with heavy coding
and identification equipment is much better. Also when these methods
change it does not mean that the network has to be changed. Again time
and money is saved.

The stupid network (which to my mind is the only real data network as
opposed to old-fashioned tele networks) of course consists of several
small network – as Internet does. Especially for security reasons it
is necessary to insert firewalls between the networks. This makes it
hard for the crooks to get into the network but because they anyway
can infect careless and unsuspecting users computers, it is necessary
to protect any connection at the edge of the network. Even simple
routers now have the basic functions built-in. But this is a field
where improvements happen often and therefore it is a good idea to
have a different router instead of a terminal with everything. Then it
is easy to change the router only. Possibly this will change so that
improvements can be downloaded easily.

Identification

One problem for services is how to identify a client. All ways of
doing it by structuring the net are inefficient and impose unnecessary
restrictions. And the worst thing is that they destroy the flexibility
of the network.

Using VLAN for identifying (one client – one VLAN) is to utterly
destroy the structure of the network. It is an extremely inefficient
way. To use the MAC to identify a client is almost impossible because
it is so easy to change the MAC that any schoolboy can do it. The same
goes for using the IP-address of the client.

In a stupid net the identification must be handled outside the
network. It is possible using passwords, programs or hardware and give
much better security. And it is very flexible. The client can move
around as much as he likes and the networks can be changed in any way
without interfering with the identification. As long as the network
passes the packets to the right place everything will work.

Security

Security is going to be one of the worst problems but it should not be
implemented within the network. Basic security can be handled with
routers and firewalls at the edges of the network – both at the
connection to Internet and at the connection of the user. Also local
networks must be considered insecure.

For important tasks like banking or work over the net it is possible
to use VPN tunnels or any kind of heavily coded transmission. This can
be implemented in software like the Secure Shell or hard coded. A
fairly secure and fast system is hardware at both ends of the
connection.

One problem is, however, to achieve a common standard. It seems a
little unnecessary to have different hardware for each
connection. But that is a universal problem and not connected to the
stupid net. It must be solved quite independently from the network
design. Also, with more and more mobile users it is impossible to
solve these problems within the net. They must work where-ever the user
is in the whole world.

The Only Really Open Net Is The Really Stupid Net !

The Only Really Open Net Is The Really Stupid Net !

(draft)

Nisse Husberg, Dr.Techn.

Many claim to have an “open access network” structure but in reality
this is not true in most cases. There are all kinds of limitations for
the openness.

Definition of Open Network

An open net cannot be compared to a telephone exchange (even with
digital packets). It must rather be compared to the Post office where
the packets are sent to the right destination no matter what they
contain. There are some technical limitations on weight and bulk (data
packet length) but in general the Post distributes anything.

An open access network should have no limitations for the access to
any service of any kind anywhere in the Internet. There must be no
limitations of IP addresses to connect to, protocols used or ports
used.

Fortsätt läsa ”The Only Really Open Net Is The Really Stupid Net !”

Fibernät: Åtta förlorade år

(insänt den 19.9,  i Hbl 21.9 2008)

Fibernät: Åtta förlorade år

(Hbl:s rubrik: Fibernät: Regeringen har gjort oss till nollor)

Regeringen har äntligen fått ändan ur vagnen och beslutat bygga
optiskt fibernät i Finland. Månne det beror på den undersökning som
Oxford University’s Said Business School publicerade förra veckan om
bredbandets kvalitet i olika länder ?

I undersökningen vann Japan med bred marginal men Sverige kom tvåa och
Nederländerna trea. Bland de tio bästa fanns dessutom länder som
Lettland, Litauen och Slovenien. Men Finland fanns inte bland de tio
bästa trots regeringens skryt om att “hålla Finland på
världstoppen”. Finland kom på 15:e plats en aning före USA och
Ryssland – om det nu är någon tröst. Även om man tar med antalet
(långsamma) anslutningar så kommer Finland bara upp till en 12:e
plats.

Fortsätt läsa ”Fibernät: Åtta förlorade år”

Bredbandskvalitet

 

Japan bäst, Sverige nästbäst, Finland 15:e

Oxford University’s Said Business Schooljämförde bredbandets kvalitet i olika länder och inte oväntat var Japan bäst och Sverige nästbäst. Men Finland kom på 15:e plats fastän regeringen så stort gått ut med att Finland skall vara ledande …

Kolla in undersökningen (på engelska) här:

http://www.sbs.ox.ac.uk/news/media/Press+Releases/New+High-Quality+Broadband+Study.htm

Fortsätt läsa ”Bredbandskvalitet”

Finland: Åtta år av envishet

 

Finland: Åtta år av envishet

För åtta år sedan då Sverige aktivt gick in för att bygga ut optiska fibernät deklarerade staten (=kommunikationsministeriet) att “marknaden skall sköta utbyggandet”. Och det har “marknaden” gjort, dvs. ingenting har hänt. Något litet byanät här och där – främst i Österbotten finns det men annars hör Finland till Europas nollor på det här området medan Sverige är nästbäst i hela världen.

Fortsätt läsa ”Finland: Åtta år av envishet”

Fasta nät nödvändiga

(Skickad till Hbl den 4.3 2008)

 

Fasta nät nödvändiga i framtiden

Då TeliaSonera kapar kopparkablarna så är det helt värdelöst att
staten lovar “se till att servicenivån bibehålls”. Det krav som borde
ställas innan kabelkapning tillåts är en godtagbar och realistisk plan
för hur man tänkt tilgodose det FRAMTIDA trafikbehovet. Också
finansieringen. Även om mången politiker nog får skrämselhicka då.

Den nuvarande nivån är helt föråldrad om några år på detta snabbt
växande område. Telefoni blir snart en liten gratistjänst inom
datanäten – som det redan blivit där det finns ordentliga datanät. Då
en stor del av servicen flyttas till datanätet så blir de som måste
använda trådlöst “bredband” utan dessa. Digitas @450-nät får man ladda
ned bara 5 Gigabyte per månad. Den som laddar ned en DVD (köper en
helt laglig video över nätet) kan stängas av för “missbruk” ! Även om
ADSL över kopparkabel inte är så fantastiskt så är det ända mycket
bättre än det surrogat som nu erbjuds.

Politikerna har blivit dragna vid näsan av “experterna”. TeliaSonera
kanske “fullföljer de förpliktelser som kommunikationsministeriet
ålagt” men det är fel krav som leder till mycket stor
försämring.

Tro inte att detta gäller bara skärgården. Då de fasta telefonernas
antal minskar allt mer så blir nästan allting “glesbygd” ur TeliaSoneras
perspektiv. Också tätorter och kanske städer.

 

Staten fattar ingenting om datanät

Kommentar efter diskussionen i Radio Vega “Slaget efter tolv” den 27.2 2008:

 

Staten fattar ingenting om datanät

TeliaSoneras kapning av kopparkablarna i glesbygden visar igen hur
bortkommen staten är. Det stora felet var att ge bort det kabelnät som
telefonbolagen och -föreningarna byggt upp under nästan 100 år och det
därpå följande felet var att tillåta “trådlös teknik”.

Teknikneutralitet är nu honnörsordet och inget fel i det – ifall det
skulle användas förnuftigt. Men då man inte får jämföra olika sorters
teknik och kräva FRAMTIDSSÄKER teknik så leder det närmast till
idioti. Ungefär som att man inte får varna någon som kör med full
fart mot en vägg i en återvändsgränd.

Även om bilen fungerar bra i mynningen till återvändsgränden så är
allting inte bra. Likaså är kraven på “bibehållen servicenivå” då man
övergår till ny teknik helt felaktiga. Kravet borde vara FRAMTIDSSÄKER
teknik med en detaljerad plan över hur uppgradering skall ske och hur
den skall finansieras !

Fortsätt läsa ”Staten fattar ingenting om datanät”

Optofibernät billiga

Insändare i Hbl 3.3 2008

Optofibernät är billiga och nödvändiga

Det är helt riktigt att trådlös dataöverföring enbart fungerar som
komplement och så måste man ta till det där det inte finns något
annat. Men Calle Lindqvist (Hbl 26.2.2008) har nog fel i att
begränsningarna inte är tekniska. Det är just för att det helt enkelt
är omöjligt att köra mer trafik än Shannons gräns anger. Som jag
påpekade så måste man annars bygga ut antalet basstationer – och får då
småningom ett optiskt fibernät.

Trådlös teknik är inte alls billig. Antenninstallationerna kostar en
hel del ifall man inte råkar bo alldeles invid bastationen och man bör
också räkna med trädfällning, nya höga master och kanske hyra för en
kranbil. Sådana är erfarenheterna från Kuhmo där man just försökt med
det “billiga” alternativet. Och ändå vill det inte fungera. Nu börjar
man på gräsrotsnivå bygga fibernät där.  I värsta fall kostar en
trådlös anslutning mera för abonnenten än en fibernätsanslutning och
därtill kommer månadskostnaderna (till exempel Digita 50
euro/månad). Per Mbit så är det omkring 250 gånger dyrare än i vårt
nät. I verkligheten så får man ibland inte 1 Mbit/s utan bara
telefonmodemhastighet på Digitas nät så skillnaden kan bli ännu större.

Fortsätt läsa ”Optofibernät billiga”

Finland på botten i fibernät

 

Finland i 0-ligan

Enligt FTTH Council så är Asien bäst på fibernät med Skandinavien på andra plats – FÖRSTÅS utom Finland !

Enligt rapporten som publicerades i mitten på juli 2007 så har 21.2% av hushållen i Hong Kong fiberanslutning, s.k. FTTH, följd av Syd-Korea med 19.6% och Japan med 16.3%. Skandinaviska länder upptar de följande tre positionerna, med Sverige på 7.2% , Danmark på 2.9% och Norge på 2.5%.

Taiwan, Italien, Kina, Nederländerna, USA och Singapore följer med FTTH-andelar på mellan 1.4 och 0.8% av hushållen.”

http://fibers.org/articles/news/9/8/3/1

 

Och så har vi då Finland bland 0-ligan …

Nisse Husberg