image_pdfimage_print

Vävstol på gamla folkskolan

Styrelsen beslöt för ganska länge sedan att upplåta ett utrymme i slöjdsalen för en vävstol. I dag förde vi dit Bos-Sestu gamla vävstol som senast min mamma (född Majlis Mickels) använde. Hon var mycket intresserad av att väva men den sista mattan blev på hälft då hon inte mera kunde slå  in mattväften. Tillsammans med Edit från Västergårds diskuterade de vävandet och klippte mattväft tillsammans.

Hur gammal vävstolen är vet ingen men jag tippar på slutet av 1800-talet då trasmattorna på allvar kom till vanligt folks hem. Före det hade man halm eller ris på golvet.

Håkan Streng skrev en visa om “Vävasjuko” som inte alls är överdriven. Min mormors morfar, Stuvus Gabriel från Virböle, hade i andra giftet en gumma från Hindersby som hade vevansjuukån. Hon satt och vävde hela tiden och märkte inte att det blev mattider förrän hon såg arbetsfolket komma hem från åkern. Då lagade hon mat i sådan brådska att den var halvt rå och Gabriel fick sjuk mage. Så det var verkligen som i  vevansjuukån

Håkan Sträng: Vävasjuko

A ni höört va ti dårskaap såm kumi ti staan –
Martha e löös, jaga ena jaan !
Ho blandar bort tjärnga å gobba fåår liid
jär finns int e längä na frid
Kvinnfåltschi låckas ti faa heimifrån
ti na hus såm di låås kall ti martha-gååln.
Tär sitär di saan heila daan å donkar i na stool
å klippa såndär klädra från ifjol.

Refr. He e vävasjuuko såm ha drabba döm all,
tro me dehär vaar no samhällis fall.
Gobba haldär nästan på å svälter i hääl –
tokotee slutar aldä vääl.

(finns på Youtube Vävasjuuko Håkan Streng)

 

Hjärtstartare/defibrillator vid skolan

Idag så skruvade vi upp en hjärtstartare/defibrillator på gamla folkskolan. Den kommer man åt dag och natt men den börjar skrika då kåpan öppnas (vrid motsols). Det gör ju inget då det är allvar men hindrar ofog. Märk väl att vi har kameraövervakning vid skolan.

Ovan skruvar Rolf Enqvist fast kåpan på verandans vägg.

Men fråga inte mej hur den skall användas. Vi testade och den började prata och berätta hur man skall göra. En viss utbildning är förstås till nytta men den lär vara så smart att den inte gör skada heller.

 

Sommarputsning vid folkskolan

Efter en hel del vedermödor med traktorerna (två är sönder igen) så lyckades vi i dag slå gräset vid folkskolan. Det hade växt alldeles enormt  bara på nån vecka. Man måste slå det förrän det blir övermäktigt och stammarna förvedas. Vi hade trimmerhuvud på två stora röjsågar och alla hästkrafterna behövdes nog.

Gräset var redan så långt att man knappt såg de nya äppelträden men de är alla fyra i gott skick . Cembratallen är också grön och frodig även om den växer långsammare.

Vi tog också bort de gamla värmebatterierna i slöjdsalen. De är grymt tunga eftersom en del är tredubbla. Om nån behöver så är det bara att hämta. Annars går de till skrot. Enligt en lapp på baksidan är de tillverkade av Upo i Lahtis och innehåller tiotals kilo järn så det är inte tunnplåtsbatterier. Bakom dem kom den ursprungliga färgen på skolsalen fram. Den litet mörkare färgen är troligen den allra äldsta. Mycket snyggare än den s-tbruna plastfärgen från 80-talet.

Rören finns ännu kvar men de skall också bort bara vi hittar tillräckligt kraftiga verktyg. Slöjdsalen är ganska rörig just nu men det passar bra att göra det här arbetet nu då vi inte kan ha någon verksamhet där.

Det sitter förresten en näktergal och sjunger i trädgården som om den fått betalt för det.

 

Rafaels såg

På 1950-talet så körde vi stockar till Rafaels såg på Skäggasbackan. Jag var ganska liten då men minns mycket bra den imponerande anläggningen. Det var en ramsåg med stora sågblad som gick upp och ned i en ram och sågade hela stocken på en gång. Rafael satte bitar av ribbor med lämplig tjocklek mellan bladen innan han kilade fast dem i ramen. Jag var grymt imponerad.

Rafaels såg vid Skäggasbackan ritad av Thure Stenberg 1976

Man körde upp stockarna på backen bakom sågen och rullade ned dem på bädden. Sedan togs en stock i taget och sattes på två vagnar på skenor som förde in dem i sågramen. Stocken spändes fast mellan två rullar som hindrade den från att röras upp och ned med ramen. Ändan på stocken stack ut över den främre vagnen och då den kommit genom sågramen så spåndes den fast i en likadan vagn på andra sidan. Då nästan hela stocken var sågad måste den andra ändan tas loss från vagnen så att den kunde gå genom ramen. Rafael skötte rullarna och vagnarna med precision.

Det sågade virket var förstås okantat så det lades åt sidan till vänster på bilden utom bakarna som slängdes ut till höger på bilden (mot vägen). Sedan kantades virket i en skild cirkelsåg som fanns till vänster /nedanför ramsågen. Ribbor och kantat virke kastades ut genom öppningen till vänster på bilden. Därifrån hämtade vi bakar, ribbor och virke då allt var sågat.

Vi hade med oss ryggsäckar med kaffe och tilltugg för det tog ofta hela dagen att såga stockarna. Vanligen sågade vi på våren i april så det var varmt och skönt att sitta och dricka kaffe på stockarna.

För en liten pojke på 50-talet var sågen en imponerande industrianläggning. Senare förstod jag att det på 30-talet fanns sågar på många ställen i byn. Nissas såg stod kvar vid vägen vid Hopenbackan ganska länge. Men den var mindre än Rafaels såg.

Många tack till Stenbergs Isa från Mosabackan (Rafaels dotter) som gett Thures teckning till gamla folkskolan. Vi skall sätta den inom glas och ram på väggen som ett minne från småindustrins tid i byn och för att visa vilken fin tecknare Thure Stenberg var.

 

Gott Nytt År !

År 2019 var ganska bra för gamla folkskolan. Vi fick alla rum färdiga och nu har vi också värme i alla rum i och med att arbetsrummet fick en värmepump.

Det har varit en hel del aktivitet på skolan tack vare Inga som hållit öppet på måndagar 18-20.

Det finns förstås mycket att göra i alla fall så nästa år blir vi knappast arbetslösa även om grundfunktionerna nu är i skick.

Ett hjärtligt tack till alla och Gott Nytt År !

Nisse

 

Hindersby kalender 2020

Nu har Gamla folkskolans vänner gett ut kalendern för år 2020 med bilder från Hindersby förr och nu. I den nya kalendern finns det mer gamla fotografier än förut. Den äldsta är från Joufs omkring 1910 som visar spinnande – en ovanlig inomhusbild utan (magnesium)blixt. Där finns också folkskolan 1929 och handelslagets personal år 1954.

Kalendern kan köpas på höstmiddagen på söndagen den 3 november och på måndagskvällarna på gamla folkskolan. Man kan betala direkt eller till vårt konto senare. Priset är som förut 15 euro och går till Gamla folkskolans vänner för att hålla igång huset. Största utgiftsposten  är elektricitet. Nu har vi värme i alla rum – också arbetsrummet. I lilla salen finns snabb Internet både med kabel och trådlöst.

Kalendern för år 2020:

Fyra nya äppelträd vid gamla folkskolan

På måndagen (2.9 2019) planterades fyra nya äppelträd vid gamla folkskolan så nu har vi börjat sätta också trädgården i skick. Där finns från förut en mängd fina plommonträd med riktigt goda plommon. En del måste vi ta bort invid vägen eftersom de skymde sikten då man kör ut men det finns en mängd kvar ännu.

Två av de nya äppelträden är ympade från det äppelträd som växer invid gaveln – alldeles för nära. Grenarna börjar redan skrapa mot väggen så det måste snart huggas ned. De två andra äppelträden är från Kimito från Gunders trädgård. Gunder är alltså Christine Grandells sambo som tillsammans med Christine skänkte den stora kaminen till folkskolan.

Där finns från förut en mängd fina plommonträd med riktigt goda plommon. En del måste vi ta bort invid vägen eftersom de skymde sikten då man kör ut men det finns en mängd kvar ännu.

Vår cembratall är ännu liten men ganska grön och fin.

Den gamla cembratallen växer litet för nära också men det går att ta bort de kvistar som skrapar mot taket – fast de är ganska så högt upp. Den lilla lönnen börjar bli stor och den är också för nära huset så den måste också snart bort liksom äppelträdet.

Vi har tyvärr inte många bilder från trädgården förr. Men det fanns bikupor invid gaveln som synes på fotot av blandade kören (från omkring 1933).

Bikuporna syns men ännu inte cembratallarna invid skolbacken som var ganska stora på 1950-talet så de borde ha varit planterade redan då bilden togs. Inte heller på bilden från vintern 1919 ser man annat än björkar och granar (och ganska många bikupor).

Men trädgårdsarbetet fortsätter …

 

Måndagsöppet kl.18-20 på gamla folkskolan

Från och med i morgon måndagen  den 20 maj 2019 börjar vi åter ha dörrarna öppna på gamla folkskolan.

måndagar kl.18-20 på gamla folkskolan i Hindersby

I morgon den 20 maj börjar vi redan kl. 17 med att kratta och fylla igen de gropar som vinterns snökörning förorsakade. Ta gärna med kratta och/eller spade.

Gunilla Husberg  (tel. 050-5990183) ger avslappnande massage för en liten slant som går till Gamla skolan på måndagkvällar 18-20, enligt överenskommelse!

Internetcafé med snabb anslutning för kabel och trådlöst finns också. Man kan ta med sin egen bärbara dator.

I biblioteket finns massor med böcker som man kan ta hem gratis (med evig lånetid). Det är bara att plocka åt sej.

Det finns kaffe på verandan (med skål för frivillig avgift).

Gamla folkskolans vänner rf.