(Det här är skrivet på vårt tusen år gamla språk – med litet moderna inslag såsom norrländsk förmjukning. OBS ! Långt ljud stavas alltid med två bokstäver och kort ljud alltid med en bokstav. O-ljud skrivs alltid med o, å-ljud alltid med å och u-ljud alltid med u)
Vi ska haa vidaklyyvantalkå opa gamal fålkskoolan å ja tenkt set inn liite vidaoord. Först huggär man vid opa vintärn å tjöör heim mang vidalass. Sidan ska he lagas vid opa vidabackan. Åm man bara haar småå å smaal träädär så sirklar man åå dåm å he bliir tjeppvid såm e braa ti haa undi vidahelln för te eildbooe e åftast så liitet.
Men åm man haar liite grööväri träädär så måst dåm klyyvas. All eendar (byyadeilar) hadd senn klyyvari såm hadd eitt stoort juul såm man satt ein reim ti dragas fråån ein traktår me reimsjiivå. Jäär i Söörneseendan haar vi ein klyyvari åå jäärn men te klyyvarn vi ska annvend op talkån e fråån Lilstubackan å e laga åå trää.
Klyyvarn haar tvåå yxår såm gaar opp å neer näär juule tvinnar å tå kan man klyyv knåbbana. Tåm måst haa räätt lengd å he finns ein cirkelsååg opa klyyvarn såm kaapar ti räätt lengd å så faller knåbbana neer i masjiin å klyyvanbisana (ein op kvar siidå) kan taa dåm å klyyv dåm.
Te kluvi vidn radas opa eitt boord breividär klyyvanbisin å så taar gummåna å flyttar ti eitt ana boord vidär döörn ti vidaliidri. Täärifråån taar radangummåna (å båånen) å radar vidn i lang radär i vidaliidri. Inn i liidri måst tjeppbisin slåå inn tjeppar i föra raden så att radan binds ihoop tvåå å tvåå för att dåm int ska ras åmkull.
Sidan fåår vidn tårk yvi somarn å helst ska man haa så stoort liidär att he ryyms tvåå åårs vid inn för yviåårs vid e ennu tårrari.
Menn mofa va åfta å gaaldra senn skoog å tå blei he mytji kleent virk så att Mickels hadd mest bara tjeppvid. Men he gaar ååt mytji tjeppvid så he blei ti bjär inn vid hela tiinn. Flickåna va int så glaad yvi he å ein gangå så ringd menn moostär Anni ti siin kamraatär å bjöud dåm opa kaffi ti fiir att dåm hadd hitta eitt kluvi trää i vidaliidri …
Sökte förklaring till ordet bisi och hamnade här. Fann att det användes också på Gotland. Det fick mig att minnas det här, citat från A. Allardts nyländska folkseder och bruk från 1889: M. Agricola,…säger i företalet till sin finska översättning av nya testamentet att den sägen var gängse att de på Finlands södra kust boende svenskarna härstammade från Gotland. … den s.k. Guta-sagan åter förtäljer att folket på Gotland under en lång tid ökades så snabbt att landet ej förmådde föda dem alla, att slutligen var tredje människa utlottades för att fara bort ifrån ön….till en ö invid Estland” .
Det här med språk är intressant.