Även om Micke inte hörde till studentklassen 1965 så var han ändå en viktig del av vår klass sedan 1957. Jag var god vän med Micke genom hela mellanskolan och varje gång vi träffades så retades han helt vänligt med mej vilket jag uppskattade mycket. Vi hade nämligen under mellanskoletiden en hel del hyss för oss som inte alltid tålde dagsljus som man säjer.
I måndags var jag i Sverige då jag fick Jockes meddelande om att Mickes lidande var slut. Som Jocke påpekade så var han på slutet rullstoldbunden utan tal- och rörelseförmåga. Nu sätter jag in de fotografier jag har av Micke – bara två. Ett är från den berömda julfesten 1964 då shake kom till skolan och Skarpen kom upprusande till festsalen och stoppade den för hon var rädd för att mellantaket skulle fall in så som det gungade.
Den andra bilden är från tiden i Dragsvik då vi träffades på manöver på Nagu. På den bilden ser Micke mera normal ut.
Vila i frid, Micke ! Vi minns dej !