Det är tungt att skriva om vår klasskamrat Anca – Anne-Cathrine Wilhelmsson – bara ett halvår efter det att jag skrev om Dorrit. Visst skall vi alla den vägen vandra men det är i alla fall sorgligt då man inser att man aldrig mer skall prata med den positiva och genomsympatiska Anca.
Foto taget år 2010 på Degerby gille
Jag är faktiskt släkt med henne och hon finns med i vår släktdatabas slekt.hindersby.net. Ancas farfar var småkusin med min farmor. Bandet går via Storgårds i Harsböle där min farmors farfar sökte sej norrut till Hindersby medan Ancas farfars farmor for söderut till Skogby.
Anca var född och uppvuxen på en bondgård liksom jag och det märktes att vi hade samma bakgrund. Det gick så lätt att prata. Och som ni säkert kommer ihåg så hade vi vår abifest hemma hos Anca i Skogby. Vanligen gick vägen till Lovisa genom Hommansby men ibland åkte jag via Skogby och efter studenten tänkte jag hälsa på Anca en sommardag. Men hon var inte hemma och jag pratade en stund med hennes mamma. Jag kommer bra ihåg den ljusa stuvun som var likadan som vår hemma – de gamla bondhusena var nästan alla byggda som parstugor. Där hade Anca växt upp.
Egentligen kände jag inte Anca förrän i gymnasiet men under de tre åren blev klassen ganska sammansvetsad – speciellt under det sista året. Det märktes speciellt på alla träffar där nästan alla var med. Nedan ett foto från 50-årsjubileet 2015
och från träffen 2018
Då tänkte man att vi träffas ju om två år igen.
Men minnet av studentklassen 1965 försvinner inte. Till all tur tog jag foton – även om jag nu tycker jag borde ha tagit mycket fler. Jag minns Ancas Wartburg som alltid stod parkerad utanför skolan (efter det hon hade fått körkort). Och eftersom hon var född redan 1945 så var det nästan hela gymnasiet.
och ett foto från plakatritningen våren 1965
Och det är ju så jag minns dej Anca !
Jag sätter in ett par citat från andra här (utan att fråga lov – ni får höra av er om jag borde ta bort nånting):
Bästa vänner!
Anne-Cathrine eller Anne som hon själv kallade sig eller Anca som vi kallade henne har gått bort. Hennes man Johan assisterad av deras dotter ringde mig nyss under min eftermiddagspromenad och bad mig förmedla sorgebudet till er. Anca led sedan ett år tillbaka av en cancer som visade sig vara obotlig. På hennes önskemål kommer begravningen att ske inom den närmaste kretsen. Många ljusa minnen rullar fram. Minns Ancas smilande leende med sorg och saknad. Vi hörs!
Ta väl hand om er hälsar Jocke
Tack skall ni ha för att ni ordnar med adressen. Begravningsplatsen är mycket vacker. Var där med Anca och förde blommor då vi senast firade jämnt ( 50 år). Hon hade skaffat en ny gravsten till sina föräldrars grav och berättade att hon ville bli begravd där. Vi får i tankarna följa henne till graven.Sköt om er. Hälsningar Elli
Meddelar er till kännedom att Folke och jag i studentkamraternas namn avser ordna med en adress från Cancerstiftelsen till Ancas anhöriga och hoppas att arrangemanget passar er. Erfor nyss att Anca begravs fredagen den 29.11. på Abborfors begravningsplats i kretsen av de närmaste.
Må väl hälsar Jocke