Tr\u00e4det med barr och t\u00e4ta kvistar (gran) kallas<\/p>\n
ein gren<\/strong><\/p>\n och d\u00e5 m\u00e5ste vokalen vara kort.Det \u00e4r ett urnordiskt ord f\u00f6r tr\u00e4det och anv\u00e4nds inte i andra germanska spr\u00e5k. Intressant nog betyder fornnordiska ”gron” ocks\u00e5 ”sk\u00e4gg”.\u00a0 Det \u00e4r allts\u00e5 ett helt annat ord \u00e4n fornnordiska ”grein” (som blivit ”gren” med l\u00e5ngt e i svenskan). I fornsvenska blev ordet ”gr\u00e6n” vilket egentligen \u00e4r det ord vi anv\u00e4nder \u00e4nnu – men med litet spetsigare e.<\/p>\n D\u00e5 vi talar om kvist s\u00e5 anv\u00e4nder vi aldrig ordet ”gren” med l\u00e5ng vokal utan anv\u00e4nder just ordet ”kvist”. Det fornnordiska ”grein” anv\u00e4nder vi f\u00f6r att beteckna ”f\u00f6rgrening” – inte kvist. Nu finns b\u00e5de ”grein” och ”kvistr” (liten, tunn gren)\u00a0 i fornnordiskan.