Hindersby-B\u00e4ckby historiska s\u00e4llskap (som \u00e4r helt oregistrerat) har sin f\u00f6rsta tr\u00e4ff i kv\u00e4ll<\/p>\n
m\u00e5ndagen den 20 mars 2017 kl. 19 p\u00e5 gamla folkskolan<\/strong><\/p>\n Vi g\u00e5r igenom litet bakgrund (fr\u00e5n vikingatidens f\u00e4rder i \u00f6sterled p\u00e5 700-talet till Gustav Vasas jordab\u00f6cker fr\u00e5n 1540). B\u00f6ndernas historia \u00e4r ju inte nedskriven s\u00e5 det blir litet arkeologi ocks\u00e5. Men Gustav Vasa var noggrann med skatterna och genom hans skattebokf\u00f6ring f\u00e5r vi en glimt av v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der ocks\u00e5.<\/p>\n \u00c5r 753 grundade vikingar en handelsstad Aldeigjuborg vid Ladoga vid rutten ned till Miklag\u00e5rd (Konstantinopel). Enligt Nestorskr\u00f6nikan kom Rurik fr\u00e5n Roslagen (?) till Aldeigjuborg som kallas Staraja Ladoga av ryssarna och grundade d\u00e4r Rysslands f\u00f6rsta huvudstad. N\u00e5gra \u00e5r senare flyttade han till Novgorod.<\/p>\n Det var livliga kontakter mellan Novgorod och Skandinavien. I Snorres kungasagor beskrivs hur norska kungar bes\u00f6kte Novgorod p\u00e5 1000-talet d\u00e4r de hade sl\u00e4kt. Enligt en beskrivning gjorde de p\u00e5 v\u00e4gen en avstickare till Lojo d\u00e4r det ocks\u00e5 fanns sl\u00e4kt.<\/p>\n N\u00e4r v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der b\u00f6rjade odla upp \u00e5krarna i v\u00e5ra byar vet ingen. Teorin att de kom med Birger Jarls korst\u00e5g tror jag inte p\u00e5. Snarare skedde det en l\u00e5ngsam inflyttning. M\u00f6jligen var det ”vikingens broder” som inte var s\u00e5 intresserad av \u00e4ra och guld utan hellre sk\u00f6tte boskap som hoppade av vikingat\u00e5get och tog i land vid Tessj\u00f6 \u00e5s mynning.<\/p>\n Det finns mycket litet skriftlig historia f\u00f6re Gustav Vasa men det \u00e4r klart att d\u00e5 hans jordab\u00f6cker gjordes upp i b\u00f6rjan p\u00e5 1500-talet s\u00e5 fanns det redan stora byar med m\u00e5nga hush\u00e5ll. Intressant \u00e4r att Gustav Vasa \u00e4gde tv\u00e5 gods i Hindersby och tre i B\u00e4ckby. Han var fenomenal att l\u00e4gga vantarna p\u00e5 gods och guld f\u00f6r egen r\u00e4kning. Det st\u00e5r uttryckligen i jordab\u00f6ckerna att godsen \u00e4r ”Kungliga Majest\u00e4tets arff och egna”.<\/p>\n Egentligen \u00e4r det inte jordab\u00f6ckerna direkt som finns p\u00e5 n\u00e4tet utan Riksarkivets digitalisering av Jalmari Finnes ”Generalregistret \u00f6ver bos\u00e4ttningen i Finland” d\u00e4r ocks\u00e5 andra k\u00e4llor har anv\u00e4nts. Det fanns inga kyrkob\u00f6cker p\u00e5 den tiden (f\u00f6rst fr\u00e5n 1690-talet fram\u00e5t) s\u00e5 det finns bara uppgifter om vem som betalat – inte ens g\u00e5rdens namn finns med. S\u00e5 det g\u00e4ller att pussla och fundera.<\/p>\n Ett stort problem \u00e4r ocks\u00e5 avbrottet under Stora ofreden i b\u00f6rjan p\u00e5 1700-talet d\u00e5 Finland ockuperades av Ryssland. En stor del av pr\u00e4sterna (som ofta var de enda skrivkunniga) flydde d\u00e5 till Sverige liksom en del av folket. De g\u00e5rdar som l\u00e4mnades \u00f6de \u00f6vertogs ofta av andra och om de ursprungliga \u00e4garna inte kom tillbaka s\u00e5 finns det ingen l\u00e4nk mellan uppgifterna f\u00f6re och efter Stora ofreden.<\/p>\n S\u00e5 det tar tid och arbete att f\u00e5 klarhet i v\u00e5r historia.<\/p>\n V\u00e4lkommen att diskutera v\u00e5r historia fr\u00e5n forntiden till ungef\u00e4r 1960. D\u00e4refter blir det nutid som bara \u00e4r historia f\u00f6r v\u00e5ra efterkommande.<\/p>\n Tr\u00e4ffarna \u00e4r gratis och alla intresserade v\u00e4lkomna.<\/p>\n