Som forts\u00e4ttning p\u00e5 v\u00e5r f\u00f6nsterkurs s\u00e5 h\u00e4nvisar jag till Byggnadskultur 1.17 som har ett helt nummer om gamla f\u00f6nster. Byggnadskultur \u00e4r Svenska byggnadsv\u00e5rdf\u00f6reningen tidskrift och finns p\u00e5 byggbiblioteket p\u00e5 gamla folkskolan. D\u00e4r finns ocks\u00e5 en kopieringsmaskin om man vill ta n\u00e5gon kopia.<\/p>\n
En ny dansk unders\u00f6kning visar att gamla f\u00f6nster \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n nya. Man har presenterat fem punkter:<\/p>\n
I Byggnadskultur 1.17 finns en grundlig beskrivning av skillnaderna i gamla f\u00f6nsters b\u00e5gar och spr\u00f6jsar som \u00e4r v\u00e4ldigt sm\u00e4ckra och eleganta (men \u00e4nda starka). I ett gammalt f\u00f6nster t\u00e4cker spr\u00f6jsen bara 2,5 cm \u00e5t alla h\u00e5ll ! Om man ser rakt emot de nya f\u00f6nstrens p\u00e5limmade spr\u00f6jsar s\u00e5 \u00e4r de ocks\u00e5 2,5 cm men genast d\u00e5 man ser litet snett genom f\u00f6nstret s\u00e5 t\u00e4cker de upp till 5 cm. Men de p\u00e5limmade spr\u00f6jsarna brukar ramla bort efter ett antal \u00e5r. De nya f\u00f6nstren med genomg\u00e5ende spr\u00f6jsar har 3,5 cm bredd rakt framifr\u00e5n och omkring 6 cm fr\u00e5n sidan s\u00e5 de blir betydligt klumpigare. Det beror p\u00e5 att de har dubbla glas i en kassett.<\/p>\n
Ifr\u00e5ga om h\u00e5llbarhet s\u00e5 m\u00e5ste man inse hur f\u00f6nstervirket valdes f\u00f6rr. Man gick ut i skogen och valde ut kvistfria och raka tallar som sedan ringbarkades s\u00e5 att tallen b\u00f6rjade samla k\u00e5da och impregnerade virket. Det fick sedan st\u00e5 i upp till sex \u00e5r innan det h\u00f6ggs ned och s\u00e5gades. Virket skulle lufttorka i skugga i tv\u00e5 \u00e5r efter det. Det virke som sedan anv\u00e4ndes till f\u00f6nster var otroligt starkt och det riktigt sk\u00e4r i hj\u00e4rtat d\u00e5 dumbommar kastar bort dessa f\u00f6nsterb\u00e5gar eller br\u00e4nner upp dem. S\u00e5 fina b\u00e5gar tillverkas inte mer. De kan h\u00e5lla i hundratals \u00e5r med litet m\u00e5lning d\u00e5 och d\u00e5 (om man inte anv\u00e4nder plastf\u00e4rg f\u00f6r d\u00e5 st\u00e4ngs fukten in och tr\u00e4et ruttnar).<\/p>\n
I motsats till dessa s\u00e5 har nya f\u00f6nster en kort h\u00e5llbarhet. Isoleringsf\u00f6nstren best\u00e5r av tv\u00e5 glas med isoleringsgas emellan. Problemet \u00e4r att t\u00e4tningen mellan rutorna inte h\u00e5ller s\u00e5 v\u00e4rst l\u00e4nge. Speciellt solsken s\u00f6nderdelar de plastmaterial som anv\u00e4nds. Och d\u00e5 t\u00e4tningen ger upp s\u00e5 m\u00e5ste man byta hela kassetten – ofta hela f\u00f6nstret. Det blir mycket dyrare \u00e4n att n\u00e5n g\u00e5ng m\u00e5la om f\u00f6nstret och reparera kittet.<\/p>\n
Energibesparing anv\u00e4nds ofta som den viktigaste orsaken till att man m\u00e5ste byta ut f\u00f6nstren – men st\u00e4mmer det ? F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 m\u00e5ste man s\u00e4tta besparingen i r\u00e4tt perspektiv. F\u00f6nstrens andel av klimatskalet p\u00e5 ett hus \u00e4r bara kring 15 % och besparingen d\u00e5 man g\u00e5r fr\u00e5n tv\u00e5glasf\u00f6nster till isolerglasf\u00f6nster bara mellan 4 och 8 %. Om man byter glaset i innerf\u00f6nstret till l\u00e5gemissionsglas s\u00e5 f\u00e5r man pengarna tillbaka p\u00e5 9-18 \u00e5r men om man byter till f\u00f6nster med glaskassett s\u00e5 tar det 32-36 \u00e5r. Och d\u00e5 m\u00e5ste allting bytas igen s\u00e5 det blir aldrig l\u00f6nsamt. Dessutom m\u00e5ste man kanske g\u00e5 ut ur huset f\u00f6r att tala i mobiltelefon efter bytet.<\/p>\n
Enligt de danska metoderna f\u00f6r energieffektivisering av gamla f\u00f6nster s\u00e5 gav ett vanligt gammaldags f\u00f6nster med dubbla glas (inner- och ytterf\u00f6nster) ett energital p\u00e5 118 kWh per f\u00f6nster (v\u00e4rmef\u00f6rlust r\u00e4knat i kvadratmetrar och \u00e5r) medan f\u00f6rsta generationens termoglas i ett nytt f\u00f6nster var s\u00e4mre<\/strong> och gav 160 kWh v\u00e4rmef\u00f6rlust. Nya f\u00f6nster med isolerglaskassett ger 73 kWh. En komplettering av ett gammalt f\u00f6nster med en isolerglaskassett i innerb\u00e5gen ger dock ett energital p\u00e5 55 kWh och vill man absolut vara extrem s\u00e5 kan man s\u00e4tta in en isolerglaskassett med dubbla metallskikt i st\u00e4llet f\u00f6r innerb\u00e5ge och kommer d\u00e5 ned till 18 kWh men det \u00e4r det knappast v\u00e4rt med tanke p\u00e5 att v\u00e4ggarna d\u00e5 b\u00f6rjar vara s\u00e4mre. Isolerglaskassetter kan inte ha genomg\u00e5ende spr\u00f6jsar heller. Po\u00e4ngen \u00e4r att det i inget fall \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att byta hela f\u00f6nstret av n\u00e5gon som helst orsak …<\/p>\n Troligen \u00e4r den allra f\u00f6rnuftigaste f\u00f6rb\u00e4ttringen att b\u00e4ttra p\u00e5 kittet, m\u00e5la och t\u00e4ta innerf\u00f6nstret ordentligt. T\u00e4ta d\u00e4remot inte<\/strong> ytterb\u00e5gen s\u00e5 att den inte kan ventilera mellanrummet f\u00f6r d\u00e5 blir det kondens. Man kan t\u00e4ta hela ytterb\u00e5gen om man l\u00e4mnar bort t\u00e4tningen p\u00e5 en liten bit. Och s\u00e5 skall man inte gl\u00f6mma att t\u00e4ta mellan karm och v\u00e4gg … Anv\u00e4nd INTE plast- eller gummifogskum utan hellre lin- eller hampadrev (som b\u00f6r vara tj\u00e4rat i stenhus). Mineralull b\u00f6r inte heller anv\u00e4ndas f\u00f6r det \u00e4r inte hygroskopiskt som lin och hampa. Hygroskopiskt betyder att det b\u00e5de tar emot och avger fukt.<\/p>\n Det finns \u00e4nnu mycket mer om f\u00f6nster i det senaste numret av Byggnadskultur (1.17) men mera d\u00e4rom senare.<\/p>\n <\/p>\n