Efter 50 år

Det känns inte riktigt som femtio år sedan. Som Folke påpekade så är vi troligen den klass som hållit bäst ihop under alla dessa år. Och det märks då man träffas. Man har ingen känsla av att det gått fem år sedan sist (i vissa fall bara tre med tanke på femteklassträffen).

Tyvärr var jag litet frånvarande. Bönderna bland oss vet hur intensivt man är inne i vårsåddstankar den här tiden på året. Jag insåg att jag inte riktigt kunde koncentrera mej på klassträffen även om jag försökte så jag ber om ursäkt ifall jag verkade litet på annat håll ibland. Speciellt måste jag be Folke om ursäkt då jag avbröt honom med “Hasi !” mitt i talet. Jag hade då fått sms från Henrik att allt vete var sått “kveithasi”. Fastän vi nu har allt utom vallfrö i jorden så hoppar jag fortfarande till då en traktor kör förbi och får en känsla av att jag borde rusa ut till traktorn och börja köra :-). Det tar väl nån vecka innan jag lugnar ner mej. Och det tycks bara bli värre med åren.

Litet synd att vårsådden blev så här sen och besvärlig. Då jag började sätta upp klassens nätsidor hade jag en mängd idéer om vad jag skulle göra men sedan i maj så blev all fokus på vårsådden och nätsidorna blev litet på hälft. Men jag skall försöka fixa till dem så småningom. Alla mina fotografier kommer in bara jag hinner. Jag har ännu en hel del i lager.

Det sämsta med de här träffarna är att man inte hinner prata ordentligt med alla. Jag har en känsla av att vilja sitta ned med folk på tu man hand och i lugn och ro prata eller sitta tysta. Men det verkar som om det bara blir mera bråttom allt pensionärsprat till trots. Knutte har jag varit och pratat med men det är ganska länge sedan nu. Och även om jag är degraderad till “övrig odlare” i stödansökan så är “primärodlaren” så upptagen med arbete, studier och familj att jag har fullt upp med jordbruket.

Nån undrade varför jag slutat skriva i tidningarna men det beror på att tiden tagit slut. Varje skriveri leder till annat och jag har faktiskt inte tid mera. Så jag försöker hålla låg profil. Bara i Bondbloggen.fi har jag varit aktiv.

Det gäller också “ti set stelle i sjick” – inte för att imponera på brudarna (enligt KAJ) utan för att kunna lämna över till nästa släktled utan att behöva skämmas alltför mycket. Och där har jag massor att göra.

Folke föreslog att vi skulle gå på Elevförbundets träffar och det är en bra idé. Tyvärr infaller de ofta vid jordbrukets arbetstoppar så jag har inte hunnit med fastän jag är medlem.

Och så måste jag tacka Ingmar för Frühlingsrauschen. Fastän jag bara hörde på popmusik på 60-talet så blev jag intresserad av klassisk musik då jag jobbade på datorfabriken VYM i Kiev 1973. Vi hade köpt en MIR-2 till Tekniska högskolan och tillsammans med Håcci Blomqvist var vi där och lärde oss underhållet. Klassiska LP-skivor med världens bästa artister kunde man då köpa på Kasjtan (motsvarade Berjosjka) för en spottstyver och vi bar stora säckar av dem hem. Speciellt piano och violin är bland mina favoriter. Och norska tonsättare förutom de klassiska ryska. Så jag öppnade Youtube och lyssnade på en mängd versioner på Frühlingsrauschen. Fantastiska virtuoser men jag föredrar faktiskt Ingmars tolkning … Själv är jag utan gehör och kan inte spela annat än bandspelare men jag tycker om att lyssna på musik.

En sak som jag kom att tänka på efter träffen är att vi borde ha ett minnesställe också för Carita Dufvelin i Lovisa. Inte blir det av att åka till Esbo. Och så vi andra som knappast hamnar på Lovisa begravningsplats. Vi kunde ju bygga ett eget mausoleum (minnesplats) för studenter LSS 1965 och den sista släcker ljuset och låser dörren … Nåja, en liten minnesplakett med namnen skulle väl vara möjlig att ordna ? Helt inofficiellt.

Det var en härlig tid (jag lånar titeln till en amerikansk TV-serie om 60-talet) i början på 60-talet. Allting gick framåt och allt verkade möjligt – antagligen för att man var ung. Visst fanns det en del tonårsångest också men sett i backspegeln var det rena idyllen i alla fall. Och jag blir påmind om den tiden varje gång jag ser er. På snart återseende !

(Dorrit var så förvånad över att jag intresserar mej för poesi. Det var jag inte förr men då fan bli gammal så … Vi diskuterade med Dorrit om hur ungdomar fnyser åt en mängd saker men om man sår ett frö så kan det gro på gamla dar och där gjorde i mitt fall våra lärare ett bra jobb. Här kommer nästa favoritdikt: Pojkarne av Anna Maria Lenngren från 1797. Det fantastiska med bra dikter är hur tidlösa de är ! Och Dorrit – visst är moralen i dikten fenomenal !)

Men de två sista stroferna passar inte alls in på vår klass.

Jag minns den ljuva tiden,
jag minns den som i går,
då oskulden och friden
tätt följde mina spår,
då lasten var en häxa,
och sorgen snart försvann;
då allt utom min läxa
jag lätt och lustigt fann.

Uppå min mun var löjet
och hälsan i mitt blod,
i själen bodde nöjet.
Var människa var god.
Var pojke, glad och yster,
var strax min hulda bror.
Var flicka var min syster,
var gumma var min mor.

Jag minns de fria fälten,
jag mätt så mången gång,
där ofta jag var hjälten
i lekar och i språng,
de tusen glada spratten
i sommarns friska vind
med fjärlarne i hatten
och purpurn på min kind.

Av falskheten och sveken
jag visste inte än,
i var kamrat av leken
jag såg en trogen vän.
De långa lömska kiven,
dem kände icke vi.
När örfilen var given,
var vreden ock förbi.

Ej skillnad till personer
jag såg i nöjets dar,
bondpojkar och baroner,
allt för mig lika var.
I glädjen och i yran
den av oss raska barn,
som gav den längsta lyran,
var den förnämsta karln.

Ej sanning av oss döljdes
uti förtjänst och fel.
Oväldigheten följdes
vid minsta kägelspel.
Den trasigaste ungen
vann priset vid vår dom,
när han slog riktigt kungen
och greven kasta bom.

Hur hördes ej vår klagan,
vårt späda hjärta sved,
vid bannorna och agan,
som någon lekbror led!
Hur glad att få tillbaka
den glädje riset slöt,
min enda pepparkaka
jag med den sorgsne bröt.

Men, mina ungdomsvänner,
hur tiden ändrat sig!
Jag er ej mera känner,
I kännen icke mig.
De blivit män i staten,
de forna pojkarne,
och kivas nu om maten
och slåss om titlarne.

Med fyrti år på nacken
de streta i besvär
tungt i den branta backen,
där lyckans tempel är.
Vad ger då denna tärnan,
så sökt i alla land?
Kallt hjärta under stjärnan,
gul hy och granna band.

Publicerat i LSS | Lämna en kommentar

Officiell bild 2015

Då jag kollade in bilderna litet noggrannare så kunde jag konstatera att de som tagits mot ändan på Degerby Gille tyvärr hade bakersta raden i solen så en del blev alldeles bleka i ansiktet. Det bästa bilden var den första jag tog framför Gillet i solen så jag kopierade in mej själv på den (så kan ingen annan klaga). Till all tur hade Foke och jag samma färg på kavajen så det var enkelt.

Här är resultatet. Klaga fort om ni har nånting att påstå. I morgon skickar jag in bilden till tidningarna. Klicka på bilden för att få en större kopia.

DSCN4874_Nisse_skuri_Anca

Jag kan försköna er (inom rimliga gränser …) med bildredigeringsprogrammet.

Text för tidningarna:

50 år efter examen för Lovisa svenska samlyceums studenter 1965. Fr.v. Aila Kujala (Koso), Nisse Husberg, Carita Häggman (Nordin), Folke Lindborg, Ragnar Gartz, Lars-Johan Lindqvist, Karl-Johan Söderström, Airi Carlas (Luntta), Ingmar Hokkanen, Kerstin Thelander (Evertsson), Monika Prebble (Bosas), Anne-Cathrine Forsell (Wilhelmson), Elli Löflund, Knut Rosendahl, Birger Sandström, Henry Forsström, Dorrit Nyberg (Gustafsson), Anders Filén. På fotot saknas enbart Ethel Farmer (Epstein) som bor i Kalifornien. Till klassen hörde också Anette Elfström (Jarding) d.1993, Henrik Rögård d. 2009 och Carita Korolainen (Dufvelin) d.2014 – som vi minns med värme och glädje. Bättre foto och klassens historia finns på http://LSS.hindersby.net (foto och nätsidor av Nisse Husberg).

 

Publicerat i LSS | Lämna en kommentar

Och så studentexamen 2015

Den blomstertid 2015:

 

Stipendium från studenterna 1965 och Ingmar Hokkanen: Frühlingsraushen (Christian Sinding 1896):

 

 

Jasse körs ut ur Bollhallen (på motorcykel):

Sjungom studentens lyckliga dar:

 

Efter examen:

 

Publicerat i LSS | Lämna en kommentar

Och här är vi 50 år senare

DSCN4881

Ta det lugnt – det här är bara en bild av flera. Men det är svårt att hitta en bild där precis varenda en ser åt rätt håll och inte är skymd. Så jag måste kanske förfalska en bild och plocka in nån från en annan … Jag återkommer då jag hinner se närmare på bilderna.

DSCN4862

DSCN4863

DSCN4866

DSCN4869

DSCN4889

Fler bilder kommer och så video …

Publicerat i LSS | 3 kommentarer

För 50 år sedan

Jag brukar läsa i farsans kassabok där han skrev in allt möjligt. Det är en stor lunta från 1952-65. Den 26.5 köpte han studentmössa för 15:30 + lyra 8:00 och en studentkostym för 226:00. Den 13.5 hade han sålt 8,4 kg ägg á 3:00 åt Lindroos för 25:20 så han fick mössan betald med det. Den 31.5 hade han köpt “Blommor till Nisse student” för 30:00.

Vi höll på att täckdika (sista åkern) så där finns 1 lass sand av Nygårds Eskil och 1 lass sand av Antas Viking för 26:00 per lass. Efter examen i Lovisa så åkte vi hem och ut på åkern kvickt för att köra ut rör och sand. Jag kommer ihåg att gummorna beskärmade sej: “Tii staar te nyyblivi studentn uut opa ååkärn å lagar teckdiik !”

Då hade det ännu inte gått inflation i studentandet. Jag var en av de första från vår by som skrev studenten. Därefter kom det massor av studenter.

Publicerat i LSS | Lämna en kommentar

Väderprognosen litet bättre

Enligt dagens väderprognos så har regnet flyttat till söndag morgon och det blir mest sol i morgon på eftermiddagen. Litet varmare lovar man också +18 grader.

Jag sår ännu det sista veteskiftet men vi ses i morgon …

 

Publicerat i LSS | Lämna en kommentar

Kläd på er ordentligt …

Tyvärr visar väderprognosen ganska så dåligt väder till lördagen. Bara +15 grader, mulet och regnskurar. Inte riktigt läge för högsommarkläder.

Men prognosen kan ju ändras ännu – de har minsann inte varit pålitliga.

Publicerat i LSS | Lämna en kommentar

WordPress kraschade

Som vanligt med de förpepprade datamaskinerna så kraschade systemet just då jubileet börjar närma sej. Det var databasen som WordPress inte fick kontakt med. Förstås kollade jag på nätet och det tycks vara ett mycket vanligt problem. Med hundra olika möjligheter till varför det beter sej på det viset. Inte hittade jag felet heller men med ett nytt lösenord (internt) så verkar det fungera igen.

Datamaskiner är nånting man inte skall försöka förstå sej på. Det gäller bara att hitta en väg runt problemen. Jag har bråkat med dem i 45 år nu och inte blivit mycket klokare. Nu tänker jag i alla fall inte göra nånting som kunde få eländet att krascha igen – före jubileet åtminstone.

Senaste tiodygnsprognosen anger till lördagen den 30 maj halvmulet till mulet, + 17 grader och 0-1,6 mm regn. Just nu blåser det och i morgon tänkte jag börja så.

Publicerat i LSS | Lämna en kommentar

Vackert väder på jubileet ?

Ny börjar tiodygnsprognoserna visa vädret för 30 maj och det lär bli solsken och +18 grader. Fast så felaktiga som prognoserna varit så är de inget att lita på.

Inte ett korn har jag fått i jorden än så jubileet blir väl mitt i vårsådden – i bästa fall.

 

Publicerat i LSS | Lämna en kommentar

Intet är som väntans tider

Såmaskinen är färdig och nu väntar vi bara på att åkrarna skall torka upp. Här är det BLÖTT. Solen skiner och blåsten torkar men det tar tid innan förra regnet torkat bort. Och så hotar de med mera regn på onsdag … För ovanlighetens skull kan vi sitta och dricka kaffe i lugn och ro på Mors dag. Men det är inte så gemytligt för vi sitter som på nålar eftersom ingenting är sått ännu.

Med litet regn då och då är vi snart i juni och då börjar det vara för sent för vårsådden. Kanske vi sår den 30 maj men jag har kommit överens med nya husbonden att han sköter eventuell vårsådd den dagen så jag kan festa :-).

Erik Axel Karlfeldt är en av mina favortipoeter (jag gillar bara de gamla) och hans dikt från 1898 passar bra både för vårsådden och 50-årsjublet:

Intet är som väntanstider,
vårflodsveckor, knoppningstider,
ingen maj en dager sprider
som den klarnande april.
Kom på stigens sista halka,
skogen ger sin dävna svalka
och sitt djupa sus därtill.
Sommarns vällust vill jag skänka
för de första strån som blänka
i en dunkel furusänka,
och den första trastens drill.

Glad Mors dag !

 

Publicerat i LSS | Lämna en kommentar