Hindersby biografteater presenterar: Mosa-Gustas

Vi har Gamla folkskolans vänners årsmöte på söndagen den 10 april kl.14. Därefter blir det kaffe (med frivillig avgift) och hoppeligen kan vi börja med filmen (videon)

söndagen den 10 april 2016 kl. 15:30

Det här är en video från 1992. Mosa-Gusta var alltså en utflyttare från Labby som bodde i skogen ganska långt ifrån byn. Kom med och se på filmen så får ni veta mera.

 

Arbetsrummet får nya väggytor

Det var meningen att arbetsrummet på gamla folkskolan skulle lagas redan för två år sedan men så kom det ena och det andra emellan. Inte minst vår köksbrand som effektivt tog bort två år av min tid. Men nu är arbetet i gång igen.

Insulitskivor (mjuka träfiberskivor) skruvas fast innan för stockväggarna. Skruvas för att det är lättare att reglera hur hårt man drar fast skivan. Skivorna är faktiskt mjuka och man måste ha stora brickor under skruven. Jag försökte först spika med spik för takpapp med stora huvuden men de drogs igenom skivan. Så jag köpte tusen stora rostfria brickor och skruvar fast med dem. Drar man till litet för hårt så är det bara att skruva ut skruven en aning.

DSCN5592

En stockvägg är ju aldrig helt rak men tillsvidare har jag inte behövt sätta in fyllning under skivorna som är skruvade direkt i stockarna. Utanpå skivorna limmas sedan grålumppapp som rivs i bitar ca. 50×50 cm. De måste rivas för att kanterna skall se snygga ut. Det ser mycket sämre ut med skurna kanter. Utanpå lapparna kan man limma tapet eller helt enkelt måla. En fördel är också att alla springor blir tätade av grålumppappen.

Märk väl att det INTE kommer någon ångspärr – alltså ingen plast. För att ett gammalt hus skall fungera så måste fukten få röra sej in och ut genom väggen. Men det får inte vara springor så att luften kan röra sej för då blir det drag. Alltså vindtätt men inte ångtätt.

Brandmuren i hörnet där det fanns en kakelugn skall tas fram och målas. Den är nu täckt med tapeter. Då tapeten togs bort så fanns det tidningar limmade på muren under tapeterna och man ser bra när tapetseringen är gjord. I tidningarna finns nämligen kungörelser från den 24 maj 1960 så tapeterna måste vara uppsatta efter det. Troligen i juni då skolan var stängd för sommarlovet.

DSCN5634

DSCN5635

Då kunde man köpa en Mosse  farmare för 590 000 och den var fyrväxlad !

DSCN5633_endra

Att det var länge sedan ser man på nyheten om att en stor fabrik för asbestcementrör byggdes (asbest förbjöds 1992 helt i Finland – men redan 1972 i Danmark).

DSCN5637

Då väggarna är klara så måste taket målas förrän vi målar väggarna och sist av allt sätts det nya trägolvet in. Fast dit är det ännu lång väg …

Gamla folkskolans vänner årsmöte sön 10 april

Gamla folkskolans vänner i Hindersby rf. håller årsmöte

söndagen den 10 april 2015 kl. 14:00 på gamla folkskolan

Stadgeenliga ärenden

Efter mötet testar vi hur slöjdsalen fungerar som biografteater. Det blev ju ganska trängt i lilla salen då vi inledde verksamheten. Nu har vi fått en filmduk som är 2×3 meter i slöjdsalen och skall försöka visa filmer på den. Det ställer större krav på projektorn och på mörkläggningen. I lilla salen var mörkläggningen synnerligen effektiv men där vetter fönstren mot norr. I slöjdsalen kan möjligen solen från söder och väster göra mörkläggningsgardinerna mindre effektiva.

Då duken är större måste projektorn flyttas bakåt och ljusstyrkan försvagas tillika. Men i den stor salen behövs en stor duk.

Vi skall försöka visa videofilmer inspelade i Hindersby. Årsmötet tar väl omkring två timmar så filmerna visas omkring klockan fyra på eftermiddagen. Man behöver inte vara medlem i GFV för att komma och se på filmerna.

 

 

 

Hjärnveckan

Vi har just nu internationella hjärnveckan och med anledning av det så besökte Kvanthopp (Finlands svenska radio)  köldlaboratoriet vid Tekniska högskolan (kallas numera Aalto-universitetet) i Otnäs. Där arbetar hindersbyggen Mia Liljeström (f. Husberg) med hjärnforskning. Lyssna på Kvanthopp och Annika Hultén och Mia här:

http://arenan.yle.fi/1-3364109

 

Klimpsoppskalaset 2016

Åter var det dags för klimpsoppå på Lokaaln och den var lika god som vanligt. Et par fotografier från årets klimpsoppå:

DSCN2034

DSCN2037

DSCN2038

DSCN2035

 

Tjörkveein opa nyytt

För omkring 20 år sedan gick man upp den gamla Tjörkveein (Kyrkostigen) på nytt och märkte ut den. Efter det har det hänt mycket och en hel del skyltar har försvunnit. Till all tur har Maj-Britt här i granngården Nyströms (gamla Bos-Lillstu) tagit foton år 1996 som visar en del skyltar och den bro som då byggdes.

tjorkveeg5

Förstoring:

somarsjoonn

Den här skylten fanns litet söder om Nyströms i skogen. Ännu längre utmed Tjörkveein så fanns Grinddjäärdån:

tjorkveeg6

och i förstoring

grinddjeerdon

Sedan kom man till Lilbromosan – en åker i skogen – och Plåmpeendan som var en åker som gick in i skogen som en “vik”:

tjorkveeg4

 

tjorkveeg4_Lilbroomosan_skarp

För 20 år sedan fanns en liten bro som byggdes inför återinvigningen av Tjörkveein.

tjorkveeg3

Texten på skyltarna i en tydligare form:

tjorkveeg2

Fornminnesföreningens styrelse diskuterade om eventuell ny märkning av Tjörkveein nästa sommar.

Hjärtligt tack till Nyströms Maj-Britt för fotografierna !

(Det här inlägget skrevs för flera månader sedan men det blev  tekniska problem med att ladda upp fotografierna – men nu fungerar det)

 

Tjörktalln 1974

Den gamla Tjörktalln (kyrkotallen) där man samlades för att vandra till Pyttis kyrka finns inte mer. Stormar bröt först av ena grenen och sedan hela tallen. Den var gammal för det var före 1575 som man vandrade till Pyttis kyrka då Lappträsk socken ännu inte fanns utan byarna var en del av Pyttis socken (och i väster en del av Pernå).

Till all tur finns det ett fotografi från augusti 1974 (enligt stämpel bakom fotografiet) där Tjörktalln syns i hela sin prydnad. Den stod på Nissas Kirkusdjäärdån (kyrkohusgärdan) sydost om Hopenbackan. Fotografiet tillhör Beatrice Bergheim (Nissas Beatrice).

tjorktalln1974_vitbalans

 

 

Smockfullt på Hindersby biografteater

I går invigdes Hindersby biograf med två filmer från förr. Vi hade meddelat om visningen ganska försiktigt men lilla salen var smockfull. Trots det stora bordet så rymdes omkring 50 personer ! Värre var det med parkeringen nu på vintern. Men tanken var att se hur stort intresset var. Och nu vet vi att allt skall göras större både utomhus och inomhus.

Årensningsfilmen som vi fått av Bertel Mickos visades och visst var det ett stort projekt som efter 30 års kamp slutligen genomfördes i början på 90-talet. Och genomfördes fint. All heder till dem som arbetade med projektet och till ingenjör Raimo Nissinen som lyssnade på byborna och skötte planeringen alldeles utmärkt. Många av oss minns ännu “mykelvatne” som ibland gjorde det omöjligt att köra på vägarna ens med traktor.

Den andra filmen kom från SF-film på 30-talet och visade höbärgning i Hämeenkyrö. Den ingår i serien Isien työt som innehåller en mängd gamla journalfilmer som visades på biograferna före den egentliga filmen. Den visade höbärgning med riktigt gamla metoder som knappast använts i vår by under 1900-talet.

Dessa filmer har förstås inte så fantastisk teknisk kvalitet men de är värdefulla på grund av sitt innehåll. Men ännu finare filmer/videon är på kommande. Vi har flera hundra timmar video från vår egen by med gamla arbetsmetoder och annat. Alltihop kan inte visas på grund av längden men intresset var så stort att vi tänkte fortsätta med visningarna.

Nu verkar det som om vi måste förbereda stora salen (slöjdsalen) för biografteatern. Det finns redan bra mörkläggningsgardiner där och en filmduk som emellertid är i minsta laget för ett så stort utrymme. Men det torde inte kosta så mycket att installera en större duk och den fina ljudanläggning som vi fick av Åke Grandell går lätt att flytta. Det behövs dessutom en hållare för projektorn på rätt avstånd och höjd men det skall väl också gå att ordna.

Tekniken förutsätter också att det finns rätt program i datamaskinen som används för visningarna. Nu är det inte helt enkelt för det finns en stor mängd olika format och system och filmerna måste konverteras så de kan visas både med rätt bildformat och ljud. I går användes två olika program för visningarna.

Nu vet vi i alla fall att intresset för gamla filmer är ganska stort så nu kan vi gå vidare och organisera visningarna bättre.