Vi har länge haft på listan att bygga ett staket men det har blivit uppskjutet flera gånger. Nu kom vi i alla fall igång och Göran testade om det går med hans jordborr. Visst gick det – utom vid björken där det finns en mängd tjocka rötter. Så det blev att förstärka borren.

Sandhopen vid uthuset har vi också tänkt köra bort och nu blev det nödvändigt då vi måste få bort den innan vi bygger staketet. Det blev utmärkt fyllning på vägen mot rinken.

Och så staketbygget. Vi tänkte oss ett gammaldags spjälstaket med stående spjälor som är sneddade i toppen. Avståndet mellan stolparna blir lämpligtvis omkring 220 cm eftersom avståndet mellan de yttersta stolparna är 22 meter. Höjden på staketet är klar. Enligt Lappträsk byggnadsordning får man utan lov bygga ett staket som är 120 cm högt.

Göran hade en mängd gamla elstolpar som vi tänkte sätta direkt i de borrade groparna och kila fast med stenar. Sedan sågar vi av stolparna till samma höjd – snett. Två liggande battingar skruvas fast i stolparna och så skruvas spjälorna fast i dessa. Viktigt är att inte bygga fickor som håller fukt. Trä utomhus håller länge om det kan torka upp emellanåt. Så luftspalter överallt !

Sandhopen är borta och stolplasset på väg. En del stolpar lämnades bakom uthuset  där det kommer 12 meter staket mot skogen.

Här kommer staketet. Tomtgränsen går alldeles invid uthusets vägg. De här stolparna ruttnar inte i första taget. Gårdsplanen består av mer än 50 cm sand utanpå leran.

Och så är planen att plantera en syrenhäck innanför staketet – möjligen också längs vägen …

Fönsterkursen som Gamla folkskolans vänner ordnade den 13 april blev riktigt lyckad. I den deltog 18 personer vilket var vad som rymdes med. Redan nu fick en del titta övar axeln på andra för att se hur Ewa-Maria Wiik fixade till gamla fönster. Tyvärr glömde jag att ta foton från tillfället – man borde ha en skild fotograf som inte har annat att göra än fotografera. Och den här redogörelsen kommer ganska sent beroende på att vi åkte till Sverige genast efter kursen.

Göran hade med sej frontlastaren och vi tog ned ytterbågarna på sydsidan. De är de som först borde kittas och målas. På nordsidan är fönstren mycket bättre. Huvudsakligen är det målningen (nån plastfärg ?) som flagar och så har kittet torkat och fallit ned i nedre kanten på rutorna.

Ett bra tips som vi fick av Ewa-Maria är att blanda linoljekitt med terpentin och dra den blöta massan på kitt som spruckit upp. Då terpentinen avdunstar så fyller kittet sprickorna och tätar dem. En del kitt som är sprucket kan sitta mycket hårt fast och det är alltid riskabelt att ta bort det. Då terpentinen avdunstat kan man måla utanpå med linoljefärg.

Det är ett jättejobb att renovera ett fönster fullständigt. Som Ewa-Maria sade så är det bäst att inte försöka fixa alla fönster under en sommar utan försöka få ett fönster gjort i stället. Annars blir arbetet övermäktigt.

Personligen håller jag mej till den gamla regeln att hellre göra för litet än för mycket och att aldrig försöka reparera nånting som inte är sönder. Vid renovering av hus gör man tyvärr ofta det stora misstaget att göra för mycket. En hälsosam lättja och allmän långsamhet är värdefulla egenskaper hos en byggnadsvårdare :-).

Vi fortsätter med kurser i vår serie Beprövat byggande och Ewa-Maria Wiik från Stengårdens fönsterhantverk i Andersby kommer

måndagen den 13 april 2015 kl. 18-20 i Gamla folkskolan i Hindersby

och berättar och visar hur vi kan rusta upp våra gamla fina fönster. Det finns ännu en hel del gamla fönsterbågar som är hundra år gamla och gjorda av speciellt utvalt virke. De är ytterst värdefulla och av mycket bättre kvalitet än de nya snabbt och billigt producerade fönstren. Ofta behövs bara omkittning och målning för att de skall bli bättre än nya.

Det kommer mera information om kursen men reservera redan nu måndagskvällen. Eftersom vi fick pengar från Kulturfonden så är den gratis men vi vill gärna ha anmälningar så vi vet hur mycket kaffe vi skall koka. Vi har ungefär tio arbetsplatser i slöjdsalen så de tio första får ta med sina fönsterbågar.

Kursen kommer först att handla om de grundläggande sakerna vid upprustning av fönster. Vi går ännu inte in på reparation av träet i bågarna. Om det finns intresse så fortsätter vi med flera omgångar. Önskemål mottages med tacksamhet. Ring styrelsen.

De gamla fönstren som tillverkats av utvalt virke är ofta av mycket bättre kvalitet än de nya. Även om målningen flagar litet så är det ganska lätt att sätta dem i skick. Det är mycket billigare och bättre än att byta fönster.

För att visa hur det går till tänkte Gamla folkskolans vänner hålla en fönstervårdskurs med Ewa-Maria Wiik från Stengårdens fönsterhantverk i Andersby. Tidpunkten är ännu inte fastslagen så det går bra att komma med önskemål men nån gång före sommaren skall det bli.

Det kan i många fall räcka med att kitta om rutorna och måla båge och karm. I vissa fall måste trädelar förnyas men ofta inte alls å mycket som försäljarna vill påskina. Speciellt korkade är “argument” som “Byt ut hela skräpet !”. Det leder bara till att man får sämre fönster och betalar en massa för det.

Förstås använder man vid fönsterenovering linoljekitt och linoljefärg. De håller mycket högre kvalitet än allsköns plastfärg som bara stänger in fukten och får fönstret att ruttna snabbare. Linoljekitt kan man själv tillverka av krita och linolja – då vet man åtminstoen vad som finns i det.

Tyvärr kan man inte lita på att en “linoljefärg” är en linoljefärg. Den kan vara “förstärkt” med en massa billig plastolja. Så linoljefärg bör köpas enbart i byggnadsvårdshandeln såsom Byggnadsapoteket. Till och med Uula som tidigare ansågs vara bra har börjat blanda i skumma kemikalier.

För att få bort gammalt kitt och gammal färg kan man använda en speciell kittlampa och en sådan förevisas på kursen. Annars är verktygen helt enkelt spackel och pensel.

Här kommer så småningom mera praktiska råd och länkar till bra sidor om fönsterrenovering.