Kategori: Gamla folkskolan

Styrelsen beslöt beställa ett medlemskort för föreningen och vi fick dem redan:

Storleken är visitkort och på baksidan finns föreningens adress, kontonummer och epost.

 

Nu är den sista värmepumpen installerad i gamla folkskolan (i köket). Nu finns det värme överallt.

Däremot är det fullt kaos i köket eftersom alla skåp är borttagna. Nu skall panelen spikas fast men först måste vi göra nånting åt mössgångarna kring de gamla rören.

Bakom nedre skåpet fanns en mängd tidningar som Ellen (lärare på 50- och 60-talet)  tydligen lagt dit i september 1960. Antagligen drog det från rörhålen i hörnet. Möjligen sätter vi plåtar i hörnet.

Det blir litet ändring i tågordningen. Eftersom köksmöblerna måste rivas bort för att de nya vattenrören skall kunna installeras så blir det nödvändigt att göra nånting åt köket ganska snart. Så här ser det ut nu:

Ett av de nedre skåpen har ruttnat eftersom det läckt vatten från diskbordet men det går att reparera med två nya lister. Själva diskbordet är av fin kvalitet. Det är av gammal tjock rostfri plåt som är mycket bättre än de tunna sladdriga nutida diskborden. De nedre skåpen måste lyftas upp tio cm och då måste de övre skåpen också flyttas uppåt. Skåpdörrarna är lindrigt sagt fula.

Men allting behöver inte beslutas just nu.  Det som måste avgöras är hur väggarna skall se ut för det måste fixas förrän rören installeras. Alla rör kommer utanpå väggen därför att väggen delvis består av tegel. Det betyder också att köksskåpen måste flyttas ca. 5 cm framåt så rören till kranen inte behöver gå genom diskbordets skiva.

Frågan är huruvida vi skall sätta upp pärlspunt på väggarna upp till ca. 140 cm ? Den skulle fungera bra som  skydd för gipsskivan och kan lätt målas om med linoljefärg. Jag vet inte om det funnits panel till brösthöjd i bostaden (det finns i skolsalen) men det var vanligt förr. Vi får ropa på hjälp av “barnen” Grandell …

Nånting i den här stilen alltså:

De gamla skåpen är inte helträ utan en sorts fanerskiva som i alla fall är bättre än spånskivor. Vi kan sätta dem tillbaka (höjda) tillsvidare men väggen måste vara klar innan rören kan dras. Alla rör kommer i en låda utanpå väggen. De blir isolerade och med värmeslinga så de inte fryser med litet. Bostadens WC i hörnet har frusit mest varje vinter och det skall det vara slut på nu. Snart kommer också den sista luftvärmepumpen att installeras i köket.

Man kan se på olika sorters kök på nätet

Gävleborgs länsmuseum

och

http://www.byggfabriken.com/kok/

samt förstås Byggnadsvårdsföreningens sidor

Byggnadskultur 1/2003

Kök av masonit

Köket (nr 1/2003)

Köksrenovering i teori och praktik

Det är just nu grymt pop med kök “inspirerade av sekelskiftet 1900” men som vanligt är det bara modernt strunt som i verkligheten inte har någon förankring i byggnadskulturen. Det finns inga kök från 1900 som skulle vara användbara i dag. I gamla hus är de flesta kök från 1950-talet eller senare. Vanligen är de en salig blandning av olika tidsepoker.

Vi behöver inte ett supereffektivt kök men det skall fungera. Och så skall det vara trivsamt. Med tanke på våra begränsade resurser är det bäst att ändra på så litet som möjligt. Förslag mottages med tacksamhet.

Vi har tre dörrar från gamla duschrummet/WC som bara står i vägen. Måtten är 89×223 cm och de har karmar och lås. Nån WC-bytta finns också. Dörrarna står i slöjdsalen.

Och så finns det en enkel radiator för vattenvärme 60×60 cm och två dubbla 60×110 cm. Och fastmonterade (men tomma) en stor mängd då vi har ersatt vattenburen värme (från dyr oljepanna) med värmepumpar.

Allt är i prima skick även om det är begagnat.

Det är bara att ta bort och möjligen skänka en skärv åt Gamla folkskolans vänner (konto Andelsbanken  501640-220585 eller med moderna beteckningar  FI92 5016 4020 0205 85 BIC OKOYFIHH).

Det var en besvärlig sommar och en massa saker blev ogjorda. Nu är tröskandet undan och arbetet fortsätter. I lilla salen är varmvattenboilern nu isolerad och rören dragna till köket. En del skivor och ytor skall ännu putsas upp.

Det som nu är på listan är installationen av den sista värmepumpen i köket och lådor kring rören för de övriga pumparna samt tak över dem. Därefter skall vattenrören i köket och bostadens WC installeras. Köksskåpen är redan borta. De var i ganska dåligt skick så vi måste fundera på om vi lägger dem tillbaka eller bygger nya.

Men först skall litet utomhusarbeten skötas om medan det är någorlunda varmt. Vi måste väl småningom sätt på värmepumparna då det blir kallare. Men köket börjar nu bli ganska viktigt och vi borde kanske göra det i skick före arbetsrummet – så vi kan koka kaffe ;-).

 

Gamla folkskolan är väl byns mest övervakade hus med kameror dygnet runt. Nu har övervakningen blivit ännu bättre (enligt punkt 4 i verksamhetsplanen). I våras kom det en ny generation nätverkskameror som är bättre och billigare än förut. De har HD bild, är rörliga och har nattsyn. Priset på en nätverkskamera var omkring 500 euro för fem år sedan men är nu nere i ca. 80 euro fastän kameran är bättre.

Det lönar sej att köpa kamera över nätet och en intressant plats är eBay. Det är en internationell handelsplats som ibland har ytterst förmånliga varor. Till exempel köpte jag i somras 10W lysdiodstrålkastare för en femtedel av priset i butik i Finland – under 7 euro inburna på verandan !

Allting är inte så förmånligt. Vissa saker får man lika billigt från Biltema eller Clas Ohlson. Men det lönar sej att se efter. Vanligen handlar jag i Tyskland på eBay.de eller England eBay.co.uk. Kameran är köpt från säljaren microsat i England. Bara efter nån timme var den på posten och efter ett par dagar i vår veranda (postiljonen är vänlig nog att sätt in paketen under tak). Men man skall se noggrant på transportkostnaderna – de kan skilja sej mycket från en säljare till en annan.

Det finns riktigt billiga prylar om man köper från Hongkong eller Kina men då finns det risk för att paketet fastnar i tullen så jag brukar hålla mej till EU-säljare. Det kan ta nån vecka från Hongkong och en månad från Kina.

Kameran är fastskruvad i hörnet på gamla skolan och man kan se bägge ingångarna och baksidan av uthuset. Vem som helst kan se på kameran inom vårt nät på

http://192.168.100.86:81

men bara administratören kan styra kameran. Använd User: hindersbygg och Password: hindersbygg. Det är bara bra om så många som möjligt tittar på kameran för då blir övervakningen effektivare. Med rätt program kan man också få ljud från kamerans mikrofon.

Och så här ser det ut från kameran i bakre ändan:

och i främre ändan:

Kameran går också att vrida uppåt och nedåt så man kan se rakt nedåt om man vill.

 

I går fick vi en tidigare lärarinnan Olga Elgs gungstol och en mängd böcker av Christine och Åke Grandell. Tidigare på sommaren hade Åke också betalat in en stor penningsumma på föreningens konto. Tanken är att använda den för den kakelugn vi tänkte mura upp på nytt.

Jag kunde förstås inte låta bli att se igenom alla böcker och hittade många fina klassiker så nu är hösten räddad. Först tänker jag läsa italienaren Acerbis resa i Finland år 1799 som jag tänkt skaffa redan länge men det har inte blivit av. Nu borde vi kvickt få arbetsrummet klart och bokhyllorna uppställda.

Gamla folkskolans vänner tackar på det hjärtligaste Christine och Åke !

 

 

Efter förra veckan då alla var barnvakter kom vi igår igång med arbetet igen. Panelen målades i lilla salen och det fönster som var sönder på verandan togs ur och reparerades. Kittlampan fungerade fint.

Sorry för bildens dåliga kvalitet. Man borde helst inte använda blixt alls.

 

Då det duschrum som byggts i lärarens gamla arbetsrum skulle återställas i sin gamla skepnad (mer eller mindre) så behövde vi en ny dörr. Den borde förstås vara likadan som dörren på andra sidan rummet som vi hittade inne i väggen bakom skivor. Problemet var att den var ovanligt hög – hela 236 cm. Sådana dörrar är ovanliga. Men till sist hittade vi ensom ser likadan ut även om den är 223 cm och litet bredare än den andra dörren.

Men som vanligt så saknades dörrkarm. Det är ingen stor sak så det var bara att såga ur en fals (med elektrisk cirkelsåg) på två tallblankor som legat i många år i virkeslagret. De var bara 5 cm medan karmvirket förr var 6 cm tjockt men det går väl an.

Falsen hyvlades med skolans gamla men fina hyvlar även om det var litet problem för det fanns ingen falshyvel (sedan hittade jag en Stanley 78 på Tradera). Därefter skulle karmen tappas ihop. Det var ganska enkelt om man bara är noggrann och kommer ihåg att falsen skall vara längre.

För att man inte skall ta ur fel bit så markeras den bit som skall bort med ett kryss. Sedan är det bara att såga

och hugga ur mittbiten (biten i kanten kan sågas ur. Det går snabbt med ett vasst stämjärn. Den sida som kommer att synas bör vara litet längre än baksidan så det inte blir springa.

 

Sedan är det bara att sätt ihop hörnet och hoppas att man tagit ur på rätt ställen … Tapparna bör göras alltför täta och så skär man bort litet där det behövs. Viktigast är att falsen för dörren blir på rätt ställe. De yttre kanterna på karmen kan efteråt lätt hyvlas så de passar ihop.

Samma sak upprepas fyra gånger. De gamla dörrkarmarna hade tråssgåårdar (trösklar) som var intappade i karmen i motsats till moderna karmar. Märk väl att varje knut måste anpassas till dörren – det är ett stort misstag att mäta bredden och höjden bara på ett ställe. Vår dörr är till exempel 15 mm smalare i nedre kanten ! Troligen är den avhuggen för att gå lätt. Det gör inget för knappast någon ser det men det är viktigt då man tillverkar karmen.

Det är bra att bygga karmen runt dörren för då kan man mäta noggrannt (helst många gånger samma sak för säkerhets skull …). Det tar litet tid men inte gick det så värst många timmar effektiv tid. På skoj surfade jag på nätet för att se vad en snickare skulle ta för att bygga en karm till en gammal dörr och man blev ju imponerad då ett pris var 11 000 kronor + moms (ca. 1200 euro + moms). Det är ju en halv månadslön ! Och det var minsann inte ens nära den tid det gick åt att bygga karmen. Visserligen tog det lång tid innan den blev färdig men det berodde mest på att jag inte jobbade med den annat än någon kväll.

Och så skall karmen ställas in. Det gör man gärna före gångjärnen skruvas fast. Det viktigaste är att den sida som får gångjärn sätts i vattenpass. De andra karmdelarna ställs in efter dörrbladet.

Först ställer man in sidan med gångjärn. Därefter lämpligen nedre delen och sedan resten. Man bör fästa karmens gångjärnssida förrän man skruvar fast gångjärnen. Sedan sätter man en lämplig tunn träbit under dörrskivan och märker ut precis var gångjärnen kommer. Dörrens gångjärn bör då vara färdigt fastskruvade. Ett knivmärke under dörrens gångjärn ger exakt placering för karmens gångjärn – en penna är för dålig.

Då gångjärnen är fastskruvade och dörrskivan upphängd kan man kila karmen i rätt läge. Märk väl att man bör sätta kilarna så nära hörnen som möjligt utan att de tar emot tapparna. Annars kröker de karmen. Absolut aldrig en kil mitt emellan hörnen.

Det ser ut att vara en springa i hörnet men det beror bara på att karmens yttersida är krusad, dvs. hyvlad i en gammal profil. Sedan gäller det att fästa karmen och i stockhus använde man sidojärn som gjorde rörelse uppåt och nedåt i stockväggen möjlig.

Bilden är från fönstrens infästning på gamla folkskolan (år 1899). Ifråga om dörren så är den inte direkt fäst i stockväggen eftersom stockväggen sågades upp vid ombyggnaden på 80-talet så möjligtvis skruvar jag fast karmen i stället. Det är inte vackert men man får bort den enklare än om den är spikad. Karmskruv använder jag inte och inte heller plastproppar som gulnar och ser allmän äckliga ut.

Det som ännu saknas är lämpligt dörrhandtag (lås och nyckel finns). Handtaget borde vara rakt (kantigt eller runt). Inte böjt. Sådana finns att köpa men hittar man ett gammalt så är det förstås mer äkta.