Det har varit dåligt med tid så arbetet med arbetsrummet på gamla folkskolan går långsamt framåt. Men då och då när man har varit där så har nyfikenheten drivit en att ta bort de äckliga smutsbruna skivorna som spikades upp 1978 och målades med plastfärg. Bakom finns mest stockvägg som är i prima skick och till och med ger ifrån sej en doft av tallkåda ännu. Från 1899 …

Men så finns där också bitar av gamla tapeter och spännpapp. Det är intressant att se hur man inredde förr. Den sista tapeten är troligen från 1952 då centralvärme installerades. Det är också den fulaste tapeten med typiskt tråkigt mönster i brunt. De tidigare tapeterna var mycket mer mönstrade och färggranna.

I ena hörnet ser man ganska bra hur tapeterna var lagda. Den yttersta (senaste) med ett mönster som liknar havre på gulaktig botten slutade på litet över två meters höjd i en bård och ovanför bården var spännpappen målad vit. Troligen för att rummet skulle se lägre ut.

Följande (äldre) tapet var grönaktig och hade också bård men gick högre upp. Det verkar som om det äldsta tapetlagret inte skulle ha bård utan gå ända upp till taklisten. Den är  stormönstrad med färgrika blommor.

Stockväggen är i sig  verkligt snygg men den har aldrig varit bar utan täcktes genst in i pappa och tapeter. Och i längden är den väldigt opraktisk eftersom den samlar damm och smuts och är svår att hålla ren.

Men det blir svårt att avgöra hur vi skall göra om väggarna. Spännpapp är förstås traditionell men man kan också sätta upp spännväv som är mera hållbar. Ett stockhus rör ju alltid på sej så därför var man tvungen att lägga på ny papp då den gamla spruckit. Spännväven kan man sedan limma rivna bitar av lumppapper som ger ett intressant mönster och går att måla eller tapetsera.

Men det är en bit kvar till dess för först skall den nya dörren sätts in och ett nytt golv läggas. Och före det skall de gamla värmebatterierna bort. Inga problem med vad vi skall göra i sommar.

Vi fick en mapp med ritningar och den äldsta är från 1960. Där finns inget duschrum eller WC annat än i bostaden och lärarbostadens tambur är “lager för handarbeten”. Huruvida ritningen följdes vid ombyggnaden är osäkert. På ritningen finns bara två skåp i vardagsrummet (och köket) medan det nu finns tre som ser ut att vara från 1960.

Det vore intressant att få tag i en ritning som är ännu äldre – från tiden då kakelugnarna fanns kvar och köket i bostaden var stort (före byggandet av vessan).

Efter all panik att få ut virket ur skogen innan vägarna smält åkte vi på vårsemester till Sverige. Nåja, åtminstone bytte jag ut skogsarbetet mot grävarbete. Eller egentligen stenarbete. Där vi tänkte bygga vedlider fanns det nämligen mest stenar av olika storlek. Men vår svenska granne förstod inte alls vad “vedlider” betydde men till sist gick det upp för honom att vi tänkte bygga en “veeboo”. Nog är det svårt med babels förbistring ifråga om språken.

Och så gick det en massa tid åt att åka runt och samla in allting jag köpt till gamla folkskolan. Nu finns det en början till ett bibliotek i byggnadsvård (för det tackar vi Kulturfonden).

Dessa finns redan på gamla folkskolan och man kan be styrelsen om koden till nyckeln och sätta sej och läsa. Speciellt rekommenderar jag Gudmundssons Stora boken om byggnadsvård. Det är inte bara fråga om gamla hus – man kan med fördel använda de beprövade materialen och metoderna också i nya hus.

På Blocket.se råkade jag snava över sex klotlampor från Folkets hus i Ludvika (Hörks hage i Grängesberg). De är grymt stora och fina och skulle passa i slöjdsalen då den restaureras.

Det blev nästan ett helt billass. Här ser de ut som drakägg. En elmätare för rinken kom också med.

Nu är varmvattnet avstängt i gamla skolan och möjligen stänger vi värmepumparna till sommaren också. I maj ändras koden till nyckeln. Litet pyssel kan vi hinna med före vårsådden så kallt och regnigt som det ännu är.

Tanken var att vi skulle hugga ned urskogen bakom gamla folkskolan med gemensamma krafter på lördagen. Men så slog “magafirrån” till och lastaren gick sönder igen. Så jag stod i verkstaden och skruvade sönder Zetorn. Sist och slutligen fick Göran göra allting ensam. Och det gjorde han med bravur. Inte ett spår av urskogen  mera. Bara cembratallen och en björk bakom huset finns kvar.

Nu kan man se husets baksida ordentligt för första gången:

Rinken är inte precis den vackraste utsikten men jag tror att det inte tar lång tid innan den är bortgömd av en massa sly. Vi får fundera ut hur bakgården skall se ut med planteringar senare. Först finns där en hel del grundarbete med stenar och stubbar. Här finns en hel del jobb vid vårstädningstalkon …

Nu börjar det gå att använda mötesrummet på allvar. Den tredje värmepumpen är installerad där och fungerar. Utomhusdelen finns bredvid vilket stör en del men det var svårt att placera den annanstans. Åtminstone nu då det är ganska varmt drar den inte heller mycket ström.

Medan jag väntade på att vacuumpumpningen skulle bli klar så rev jag skivorna i arbetsrummet och hittade bakom dem muren för den gamla kakelugnen. Hela dörröppningen till lärarbostadens sovrum (nu del av lilla salen) kom också fram.

Vid muren under tapeten fanns en gammal tidning fastlimmad. Man kunde inte se årtalet men en artikel handlade om jordskalet i Agadir som hände 1960.

Efter att ha pustat ut från teatern så samlades styrelsen för Gamla folkskolans vänner till vårens första styrelsemöte. Vintern är inte direkt högsäsong för oss men trots allt har två värmepumpar kommit igång och den tredje är nästan färdig. Rinken och uthuset har fått el och rivningen av väggskivorna i f.d. duschrummet har påbörjats.

Styrelsen beslöt att våren kommer och tänkte planera verksamheten så småningom. Inom mars borde en mängd träd fällas och sågas till ved. Vi funderar på att mura upp en kakelugn (med plåtskal) i arbetsrummet.

På grund av ändringarna har det varit besvärligt med rummens namn så nu beslöt styrelsen att de officiella namnen skall vara:

Slöjdsalen (alternativt Stora salen eller Gymnastiksalen)

Lilla salen (där nu vattenho och vattenvärmare finns)

Arbetsrummet (lärarbostaden gamla arbetsrum, f.d. duschrum)

Mötesrummet (lärarbostadens  sal)

Köket

Det blir ännu litet förändringar – mest i arbetsrummet som byggs om nästan helt. Där skall de gamla väggskivorna bort och den nya dörren sättas in mot tamburen. Ett nytt golv behövs också men det vi nu funderar på är kakelugnen. Den behöver en ganska hög murad pipa men det finns både grund och brandmurar kvar från förut.

Värmen har fungerat riktigt bra men elkostnaderna är höga. Bara vi får värmepumparna att fungera ordentligt så skall det hoppeligen dra ned på elåtgången. Men kakelugnar skulle nog vara ett välkommet tillägg under kalla vinterdagar.

Utomhus blir det ännu inte mycket aktivitet utom ifråga on trädfällning men det gäller att planera för varma vårdagar redan nu. Det börjar komma bokningar av utrymmena för den varmare delen av året redan nu.

Nu är värmepumpen i slöjdsalen i funktion. Det blev litet sent med installationen eftersom hösten var så omöjlig men nu är den igång. Slöjdsalen är ju stor så vi får se hur varmt den lyckas hålla under vintern. Officiellt skall den ge 3 kW värme men tyvärr så är det inte då det är som kallast. Troligen behövs det en varmluftsblåsare dessutom under de kallaste perioderna. Men om vi redan sparar 50 % av elektriciteten så får vi pengarna tillbaka på ett par år.

Rören skall ännu isoleras och läggas i en snygg kanal men det blir först nästa sommar. Troligen behövs ett litet tak också över utomhusdelen men den får inte byggas in eftersom det skall cirkulera stora mängder luft genom den.

Det var ett elände med den billiga oljan på 60-talet. Då revs många kakelugnar som nu hade varit bra att ha. Intressant nog har kakelugnen återvänt och det muras nya – men billigt är det inte. Som tilläggsvärme under de kallaste dagarna är en kakelugn  i det närmaste perfekt.