Ny hylla: Glad Jul !

Det blev litet virke över från golvet i arbetsrummet på gamla folkskolan. Av det byggde vi en stor hylla men det fanns ännu virke kvar så nu finns det en liten hylla bredvid den stora. Den är lämplig för mindre böcker eller mindre askar.
Längden på bitarna var så lämplig att vi inte behövde såga alls (annat är ribborna under hyllplanen). Hyllorna är inte så djupa men ändå nästan 30 cm. Den stora hyllan börjar fyllas så det behövs säkert mera utrymme snart.

Det blev en liten julklapp till gamla folkskolan.

God Jul och Gott Nytt År till alla !

 

Gamla folkskolan öppen för slöjd

Nu då det är en hel del inskränkningar för möten och folksamlingar kan man fortfarande använda gamla folkskolan för slöjd av olika slag. Det går till exempel utmärkt att reparera gamla fönsterbågar. Det finns kitt och vit linoljefärg och förstås en hel mängd fina verktyg i den gamla slöjdsalen. Och bäst av allt så finns det varmt utrymme. Det är inte alltid så lätt att hitta en lämplig plats hemma på vintern.

Ovan kan man se de yttre fönsterbågarna till mitt arbetsrum. Den lösa färgen och det lösa kittet är bortskrapat och på den ena bågen är den nedre delen litet rutten. Frågan är om man skall byta ut den eller bara skruva fast nya hörnvinklar.

Om man byter ut så skall man INTE använda nytt virke utan träet från en gammal fönsterbåge som är tillverkad före 1950. Då skedde nämligen en betydande förändring av byggtekniken och kvalitetskraven togs bort. Man började använda dåligt trä och också för övrigt blev byggtekniken sämre. Man kan säja att då började mögelhusens tidsskede. Före 1950 var fönster och dörrar tillverkade av utvalt kådrikt virke som håller i hundratals år med litet kitt och målfärg då och då.

Man behöver inte alls ta bort allt kitt och all målfärg. Tvärtom är det bättre att låta kitt som sitter stenhårt vara kvar i stället för att man riskerar spräcka glaset som på gamla fönster kan vara enbart 1 mm tjockt. Man kan lappa kittet med nytt kitt som man gjort tunt genom att blanda i litet linolja. Förstås bör man använda rent linoljekitt utan andra tillsatser. Det är säkrast att köpa från en byggnadsvårdsbutik såsom Byggnadsapoteket i Billnäs så man vet att det är äkta http://www.byggnadsapoteket.se.

Då man har kittat fönstret så kan man genast måla med linoljefärg. I senaste Byggnadskultur (4/20) fanns det en diskussion om målning och kitt och det verkade faktiskt som om en viss färg inte passade ihop med ett visst kitt (danskt). Men Byggnadsapoteket säljer Allbäcks färg som är ganska säker för den innehåller inget annat än linolja och pigment.

Med ganska litet arbete kan man få fönsterbågarna i skick. Det lönar sej i alla fall att måla en gång till nästa sommar. Då man målar med linoljefärg så får man INTE stryka på så mycket att färgen täcker. Tvärtom kan man sätta på ordentligt med färg men sedan stryka bort så mycket som möjligt. Om färglagret blir för tjockt så bildas en hinna utanpå och färglagret blir skrynkligt och torkar aldrig. Den som är van att måla med de moderna plastfärgerna (som röter träet) måste alltså lära om helt hur man målar.

Vi har också en gammal vävstol (från Bos-Sestu) som är färdigt uppställd och Inga trodde att den skulle fungera direkt.

Vi tar ingen hyra då enskilda personer arbetar i slöjdsalen men kom gärna överens med någon från styrelsen så det inte blir kollisioner. Inga brukar ha koll på när nånting händer på gamla folkskolan. Förstås får man gärna sätta en slant i kaffepannan för att hjälpa till med elräkningarna.

 

 

Lindas arkiv

Gamla folkskolan fick som donation Linda Hollméns arkiv av sondöttrarna Lisbet och Solveig. Det finns nu i Rafaels hylla i lilla salen på skolan. Förutom en mängd böcker finns där över 40 urklippsböcker som Linda samlade ihop. Mest är det från Hindersby och östra Nyland. Visst finns allt i tidningarnas arkiv men det intressanta är urvalet som Linda gjorde. Man blir lätt fångad av klippen från gamla tider och har svårt att sluta bläddra.

Linda var ju mycket intresserad av dikter vilket också märks i urklippena. Ett annat stort intresse var blommorna. En del av dem finns ännu kvar. Jag minns att hon gick till Engströms tomt fastän stuga var borta och skötte om blommorna där (vid vägen mellan Skoars och Hollméns).

Vi fick också tekniska böcker som Holger (hennes son) hade samlat. Han var mycket intresserad av teknik – och egentligen allt mellan himmel och jord. Han var mycket beläst. Vi har inte ännu hunnit gå igenom allt men tanken är att sortera och arkivera allting. Det visar en bildningsnivå som är högre än många högskoleutbildade fastän de bara gått igenom folkskolan.

Vi tackar Lisbet och Solveig för den fina donationen.

Hollméns den 20 november 2020 – till vänster Lindas stuga

 

Kalendern 2021 är tryckt

Det gick ganska fort. På fredag skickade jag in beställningen och i går kom kalendern. Man kan inte klaga på långsam leverans.

En fotokalender produceras så att man själv sätter in foton och text. Det är olika för olika firmor hur smidigt det går. Jag testade en hel del system och de flesta var ganska krångliga eller fungerade inte alls. Vissa använder sej av tryckerier och system utomlands och det kan vara ganska bökigt.Till sist hittade jag ett litet företag i Dalarna som hade ett enkelt och fungerande system.

I början var det litet bekymmer med betalningen men eftersom det var ett litet företag så var de mycket hjälpsamma och fixade alla problem. Det kan man inte säja om vissa stora företag där de struntar blankt i om deras system fungerar eller inte. De tycker att kunden får anpassa sej och därmed jämnt.

I år hade de i alla fall fått ordning på betalningssystemet så det var inga problem alls. Och med den supersnabba leveransen så blir man nog kvar som kund i framtiden också.

Från och med nästa vecka kan vi börja dela ut kalendrarna till beställarna. Det är väl ingen större brådska ännu eftersom nästa år börjar först om en och en halv månad. Men i god tid före jul kommer de absolut.

Tack till alla som beställt. Det var nytt rekord i år.

 

 

Hindersby kalender 2021 (första utkast)

Här kommer nu första utkastet till Hindersby kalender 2021. Ett par bilder kommer troligen att bytas ut ännu ifall jag hittar bättre men annars blir det ungefär så här. Många tack till Bjarne Petas, Margot Sjöberg och Krille (Krister Vickholm) för fina foton. Det finns också ett par gamla foton så vi inte skall glömma hur det var förr.

Alla foton är från Hindersby och de flesta från år 2020 (utom de riktigt gamla). Men till exempel december månads foto kan inte vara från 2020. En stor del är behandlade med fotoredigeraren GIMP – speciellt de gamla bilderna för att få bättre kontrast och tryckdugliga bilder. De som hade för få punkter har extrapolerats i GIMP.

Speciellt bilden av Åke Grandell i mejeriet var besvärlig eftersom 50-talets kameror inte riktigt klarade av inomhusbilder med dåligt ljus. Men foto var så bra och precis som jag minns mejeriet från 50-talet. Det var hett där då man kokade ost men Åke var ung och stark.

De senaste åren har det varit dåligt med snö men förr kunde det var riktigt svårt att komma fram på vägarna som vinterbilden från Hopenbackan visade. De små snöplogarna av trä som drog av hästar klarade inte av sådana mängder. Att köra mjölken till mejeriet var ibland farligt då hästen inte kunde komma fram i snön och släden kunde stjälpa.

Inom den här veckan vill vi gärna ha alla beställningar. Även om vi beställer litet extra exemplar så är det osäkert om man kan få en kalender om man inte har beställt. Priset är som sagt 15 euro och de delas ut eller skickas tillsammans med en räkning nån gång i slutet på november. Beställ gärna Ingas pepparkakor och Helis tändrosor tillika. All vinst går till Gamla folkskolans vänner rf. Vi kan inte ha publiktillfällen i år men elräkningen skall betalas i alla fall.

Nedan bilder från kalendern 2021 men de är inte av så bra kvalitet. De visar i alla fall hur kalendern kommer att se ut.

 

November saknas ännu här men kommer nog i kalendern.

 

Det ryms ännu foton i kalendern 2021

Vi har fått flera riktigt fina bilder för nästa års kalender men det ryms ännu många. Annars måste jag ta mina egna som utfyllnad. Så skicka gärna till mej på adressen Ntillf1<opa>gmail.com (<opa> betyder snabel-a). Helst bör bilderna ha många punkter men om de är mycket stora så kan det hända att de hamnar på Google Drive och då måste jag få rätt att ladda ned dem därifrån.

Det här är Bjarne Petas foto från september med ett moln av vitkindade gäss som garanterat kommer i kalendern. Verkligen fantastiskt.

Det som ännu saknas är foton från senhöst och vinter.

 

Digiläger på gamla folkskolan

I dag började digilägret på gamla folkskolan. Det är gratis och vem som helst kan komma med utan anmälning. Inge finns på plats för att ge goda råd. Ta med datamaskin, surfplatta eller mobiltelefon.

I morgon lördag börjar vi klocka 10:00 och det blir lunchpaus  klockan 12. Vi har inte kaffe eftersom det är coronavirus i svang.

Jag hade tänkt demonstrera hur man numera kan se på Sveriges TV och annat utan problem via nätet genom en så kallad VPN-anslutning varvid man kan se alla program eftersom trafiken går via en svensk server.  VPN är en teknik som gör dej anonym på nätet så att alla snokande program går bet på att spionera. Samtidigt gör det att alla program på Sveriges TV kan ses utan begränsningar.

Det finns gratis-VPN men som man nämner i tor   så är gratistjänsterna dåliga och används mest för att locka in dej till en betaltjänst. Dessa är inte så dyra – från 4 euro permånad uppåt. Och de fungerar verkligen.

Man bör i alla fall vara litet försiktig för liuksom med anti-virusprogram så kan man hamna ur askan i elden. Jag har kört med Mullvad.se  och OVPN.se som verkar vara hyfsade.

Man kan använda VPN-tjänsten i nätläsaren (Firefox), i all kommunikation genom Windows eller Linux och i Android varvid man kan använda den också mobiltelefonen och surfplattan. Om man har tillräckligt smart TV så kan man köra VPN direkt i den. Men man bör vara försiktig med smart TV för det kan hända att inte bara du ser på TV utan TV:n ser på dej tillika !  Personligen stänger jag av alla “smarta” funktioner och installerar egna garanterat säkra system i stället.

 

 

Värmebatterierna bort

Efter en längre felsökning hittade jag problemet och har nu bytt ut min rutter så att jag kan skriva igen.

Vi körde bort de stora värmebatterierna från slöjdsalen och det var inte litet järn i dem. De tredubbla orkade vinte ens på två man hand bära ut utan måste hämta en kärra. Sedan lastade vi dem på skogsvagnen med lastaren och körde dem till Hosmasgården (skrotsamlingen). Det var över 500 kg  prima järnskrot för de gamla batterierna var inte gjorda av tunnplåt.

Den gamla värmen har inte använts på 10 år och här åker den sista resten till skrot.

Det behövdes lastare för att lyfta på och av de stora värmebatterierna. Bilden är dålig för det hann bli ganska mörkt innan vi hade kört bort batterierna.

Nästa sommar är det tio år sedan vi stängde av värmen från oljepannan och började installera värmepumpar.  Just nu har vi fem luftvärmepumpar som fungerat hyfsat bra och så en stor kamin i slöjdsalen så man kan säja att värmen är i skick i gamla folkskolan nu.

Grovstädning i gamla folkskolan

Vi har nu spikat bakskivorna på Isas skåp ordentligt och ställt upp dem på sin plats (i vatupass).  Glasskåpet rymdes med nöd och näppe i köket bredvid kylskåpet så att dörren till det inbyggda skåpet fortfarande går att öppna.

Arkivskåpet rymdes också precis framför hyllorna i arbetsrummet. Det kan förstås flyttas om man hittar en bättre plats.

Det var ganska råddått  i slöjdsalen efter borttagandet av de gamla värmebatterierna men nu är det grovstädat så att man kan börja använda den igen. Två tunga batterier skall ännu köras ut men de var för tunga att bäras så det behövs en kärra till hjälp. Bord och stolar finns det i mängder fastän de inte är speciellt vackra …

 

 

Vävstol på gamla folkskolan

Styrelsen beslöt för ganska länge sedan att upplåta ett utrymme i slöjdsalen för en vävstol. I dag förde vi dit Bos-Sestu gamla vävstol som senast min mamma (född Majlis Mickels) använde. Hon var mycket intresserad av att väva men den sista mattan blev på hälft då hon inte mera kunde slå  in mattväften. Tillsammans med Edit från Västergårds diskuterade de vävandet och klippte mattväft tillsammans.

Hur gammal vävstolen är vet ingen men jag tippar på slutet av 1800-talet då trasmattorna på allvar kom till vanligt folks hem. Före det hade man halm eller ris på golvet.

Håkan Streng skrev en visa om “Vävasjuko” som inte alls är överdriven. Min mormors morfar, Stuvus Gabriel från Virböle, hade i andra giftet en gumma från Hindersby som hade vevansjuukån. Hon satt och vävde hela tiden och märkte inte att det blev mattider förrän hon såg arbetsfolket komma hem från åkern. Då lagade hon mat i sådan brådska att den var halvt rå och Gabriel fick sjuk mage. Så det var verkligen som i  vevansjuukån

Håkan Sträng: Vävasjuko

A ni höört va ti dårskaap såm kumi ti staan –
Martha e löös, jaga ena jaan !
Ho blandar bort tjärnga å gobba fåår liid
jär finns int e längä na frid
Kvinnfåltschi låckas ti faa heimifrån
ti na hus såm di låås kall ti martha-gååln.
Tär sitär di saan heila daan å donkar i na stool
å klippa såndär klädra från ifjol.

Refr. He e vävasjuuko såm ha drabba döm all,
tro me dehär vaar no samhällis fall.
Gobba haldär nästan på å svälter i hääl –
tokotee slutar aldä vääl.

(finns på Youtube Vävasjuuko Håkan Streng)