Tjörkveein opa nyytt

För omkring 20 år sedan gick man upp den gamla Tjörkveein (Kyrkostigen) på nytt och märkte ut den. Efter det har det hänt mycket och en hel del skyltar har försvunnit. Till all tur har Maj-Britt här i granngården Nyströms (gamla Bos-Lillstu) tagit foton år 1996 som visar en del skyltar och den bro som då byggdes.

tjorkveeg5

Förstoring:

somarsjoonn

Den här skylten fanns litet söder om Nyströms i skogen. Ännu längre utmed Tjörkveein så fanns Grinddjäärdån:

tjorkveeg6

och i förstoring

grinddjeerdon

Sedan kom man till Lilbromosan – en åker i skogen – och Plåmpeendan som var en åker som gick in i skogen som en “vik”:

tjorkveeg4

 

tjorkveeg4_Lilbroomosan_skarp

För 20 år sedan fanns en liten bro som byggdes inför återinvigningen av Tjörkveein.

tjorkveeg3

Texten på skyltarna i en tydligare form:

tjorkveeg2

Fornminnesföreningens styrelse diskuterade om eventuell ny märkning av Tjörkveein nästa sommar.

Hjärtligt tack till Nyströms Maj-Britt för fotografierna !

(Det här inlägget skrevs för flera månader sedan men det blev  tekniska problem med att ladda upp fotografierna – men nu fungerar det)

 

Tjörkveein

Fornminnesföreningen gick på tisdagen upp den gamla Tjörkveein på nytt. Märk väl att det INTE heter Kyrkstigen utan Tjörkveein. Förra gången var för omkring 20 år sedan men den syns ännu. Stor hjälp hade vi av de rödmålade flaggor som Nyströms Nils lät sätta upp förra gången.

Det var första gången för mej för förra gången hade jag inte tid. Tjörkveein användes förr då man gick till kyrkan i Pyttis (före 1575 då Lappträsk blev en egen kyrksocken). Före det hade de sydöstra byarna Hindersby, Bäckby, Lindkoski, Labby och Harsböle men också de nordligare byarna Pockar och Kimoböle hört till Pyttis socken medan resten av byarna hörde till Pernå socken.

Tjörkveein användes  troligen inte bara för besök i kyrkan i Pyttis utan också – kanske huvudsakligen – för färder till Abborfors marknadsplats och Fredrikshamn (Kotka fanns inte förrän i slutet på 1800-talet och Lovisa grundades först 1745). Utanför nuvarande Kotka fanns däremot kungsgården Kymmenegård med anor från 1350-talet.

Ännu för hundra år sedan kunde man gå med Tjörkveein till Kotka – om man steg upp klockan två på morgonen. Det var vanligt på den tiden att utnyttja stigar genom skogarna. Det gick snabbare än att köra stora omvägar med häst och kärra.

En karta från 1772 visar Tjörkveein fram till Labby rå.

syyd_Hby_1772_tjork

Fastän åkrarna ser alldeles annorlunda ut så syns på kartan att vägen går över Lilbromosan vid Plåmpeendan. På en karta från 1909 ser man tydligare hur många stigar (eller vintervägar) det fanns genom skogarna.

Rysk_karta_1909_vuescan1600

På svenska generalstabens karta från 1790 syns också Tjörkveein (förstärkt av mej). Där syns också Libromosan och Langbromosan. Lägg märke till hur litet skog och hur mycket kärr det fanns på den tiden.

karta1790_tjorkB

Tjörkveein börjar uppe i vänstra hörnet där vägen genom Blåsbackan och genom Nyströms går ihop vid Plåmpeendan. Sedan fortsätter vägen längs ganska smala åsar till Labby och går utanför kartan vid Langbromosan (ungefär där det står skrivet 10.8).

Tage visade vägen genom Nyströms (Bos-Lilstu) skog där det ännu finns en del röda flaggor även om själva stigen är ganska osynlig. Vid Lilbromosan finns ett djupt dike utan bro så en del vände där.

DSCN5392

Här har vi kommit till Plåmpeendan – i bakgrunden Husbergs (Hosmas-Sestu). Härifrån fortsatte fyra djärva nästan fram till Langbromosan. Vägen blev betydligt bättre på åsarna.

DSCN5393

Tyvärr hann jag inte ta fler bilder för farten var hög. Det var inte förvånande eftersom det regnade och man måste hålla upp farten för att få upp värmen. Utom för mej som hade alldeles för mycket kläder. Utanpå vadmalsjackan och de vanliga byxorna hade jag satt skogskläderna så jag badade i svett.

Men vi har nu stigen på GPS och vet var den går. Nästa “promenad” skall vara då det är litet bättre väder. Jag skulle gärna gå långsamt och fotografera och sätta in märken på GPS:en.

Det som var riktigt intressant och nytt för mej var sandgropen som är en lång konstruktion och betydligt större än jag förstått. Jag vet ungefär var sandvägen kommer ut genom Husbergs skog där man körde många lass sand på vintrarna. Hindersby har dåligt med sand så allt måste köras härifrån eller från gropen i Tjörkby (nu under riksväg 6). Sandvägen borde vi gå upp också.

Avståndet från Nyströms tork till Langbromosan (nästan) var 3,7 km enligt Leifs GPS. Slutet på promenaden var litet snöpligt för min del. De andra stack iväg som långbenta älgkalvar medan jag svettades i mina skogskläder och fick kravla mej hem över Petjärmosan. Det kändes i bakbenen ännu följande dag att jag inte brukar ta långpromenader. Konditionen borde förbättras innan skogsarbetet börjar – men det brukar huggandet nog sköta om.

 

Ååtär eitt johanni – me regn

I går kväll då det skulle bindas kransar till johannistandjin (midsommarstången) så regnade det ganska eländigt. I dag höll det upp men mot en bakgrund av tunga moln.

DSCN1545

Upp kom den i all fall med Nissas Ingmars lastare.

DSCN1529

Det är betydligt säkrare än förr då en massa karlar med stolpgafflar och rep drog upp den. Stången är ca. 13 meter lång och ganska tung då den är prydd med grönt. De flesta midsommarstänger har bara en tvärslå medan vår har tre. Den liknar litet de åländska stängerna som kunde vara 20-30 meter höga. På nätet finns en bild av en stor stång från Björkö-Arholma i Uppland som restes på 60-talet.

I början på 50-talet byggdes johannistandjin enligt Sigge Strömbergs ritningar. Den nuvarande stången har trädelar utbytta eftersom den står hela året i regn och rusk co tas ned först två dagar före johanniaftån för att lövas på nytt. Den har inte någon väldigt gammal form även om lövade stänger sattes upp redan på 1300-talet och verkar ha varit vanliga i städerna (se Erik Dahlberghs stora 1600-talsverk Suecia antiqua et hodierna).

Bulten sätts i

DSCN1525

och flaggorna binds och dras upp

DSCN1532

DSCN1533

DSCN1534

DSCN1535

Det är förstås litet tävlan vilken de fyra grupperna som får sina flaggor bundna först.  Det är alltså de nordiska flaggorna som binds fast.

DSCN1551

Men sedan är det dags för kaffe, bulla och saft.

DSCN1559

DSCN1555

DSCN1556

DSCN1558

He va te johanni ! (Det var den midsommaren) Resandet av stången har blivit den verkliga folkfesten och på kvällen orkar bara ungdomarna festa. Speciellt inte jag som dras med en ordentlig sommarförkylning och mest ligger i sängen och stönar. Den verkade inte så allvarlig så jag var oförsiktig. I alla fall måste jag kravla mej upp och dokumentera Johanni 2015.

Å så börjar he blii Johanni …

Midsommarstången på Lekstrand tas ned onsdagen den 17 juni kl.18.

Kransbindning av lövkransarna vid Tallmosavägen torsdagen den 18 juni kl. 18.

Info av Inga  040-5517324.

Och slutligen resning av midsommarstången på Lekstrand fredagen den 19 juni kl. 10.

 

Fornminnesårsmöte 2015

I efterdyningarna efter teatersuccén hölls Fornminnesföreningens årsmöte. Folk börjar så småningom repa sej efter ansträngningarna men en liten trötthet kunde i alla fall märkas. Styrelsen återvaldes men med Nisse Husberg som ny medlem. Irja blev hedersmedlem.

Årets aktiviteter innehåller inga nya större projekt utan nu skall torpet skötas om – speciellt skall taket tjäras. Förra sommaren var verkligt besvärlig med kyla och regn.

DSCN1474

Ordförande Inga till höger och sekreterare Beatrice till vänster inleder mötet.

DSCN1477

DSCN1475

DSCN1478

Efter mötet var det dags för kaffe och då var fotografen strängt upptagen.

 

Hösten är här (höstkaffe på torpet)

Ett säkert hösttecken är höstkaffet på torpet. Och nu blev det också kallt tillika så långkalsongerna åkte på.

DSCN1031

I stearinljusens sken får vi den riktiga höststämningen. Ett ljus tändes också för den snälla och duktiga Lisa Hollmén som gick bort det här året. Men Inga hann knappt läsa dikten till slut “…livet fortsätter” då dörren gick upp och fortsättningen visade sej ganska så högljutt. Barnbarn verkar det inte vara brist på inom Fornminnesföreningen.

Det var på många vis ett besvärligt år – speciellt på vädersidan men vi fick i alla fall nytt tak på Lokaaln och det var inte litet … Bondedagen och annan verksamhet gick till stor del just i takets tecken.

Fornminnesföreningens årsmöte

Som traditionen bjuder så träffades vi hos Nissas (i nya huset) på årsmötet och åt faskansbullår så det stod härliga till. Och höll årsmöte också förstås.

DSCN0498

Sekreteraren Beatrice, ordföranden Inga och kassören Karl-Henrik (alla omvaldes).

DSCN0499

DSCN0500

DSCN0501

Video från mötet:

 

 

Åter ett torpkaffe

Sommaren är slut. Fornminnesföreningen samlades i Hurtigs torp för att avsluta sommarsäsongen med det traditionella kaffet. Men visst har det varit en lång sommar. Sedan april har det varit en enda frostnatt (för nån vecka sedan). Och ännu är det varmt.

Nu fick jag testa den nya kameran som är betydligt ljuskänsligare. En del fotografier är suddiga eftersom torpet är så mörkt att slutartiderna blev långa. Men för första gången kunde jag låta bli att använda blixt (som ger alldeles felaktigt ljus).

DSCN0086

Men ibland ljuger kameran. Så här ljust var det inte.

DSCN0080

Det var en hel del barn med så det kunde bli litet livat.

DSCN0076

Men i bisahörnet var det ganska lugnt.

DSCN0078

DSCN0082

Snart släcks ljusen för år 2013 och så är det bara att vänta på nästa sommar. Men först skall alla höstarbeten göras undan, julen firas och vinterns skogsarbeten skötas …

Smiddjån – öppna dörrar 18 maj 2013

Byasmiddjån hade öppna dörrar den 18 maj. Den finns alltså på byns allmänning och den legendariska smeden Alvar Amberg var den sista. Nu är den museum som Fornminnesföreningen sköter. Nästan alla gamla verktyg och maskiner finns ännu kvar där (även om det är mycket mera städigt än det var då den var i full funktion). Då låg det fullt med skrot både inne i och utanför smedjan.

DSCN2443

Den äldre “riktiga” delen har en ordentlig ässja som är i gott skick.

DSCN2446

Den nyare delen var elektrifierad men maskinerna hade remdrift.

DSCN2466

Det var en fullt utrustad verkstad och i början på 50-talet fanns sådan finheter som elektrisk bågsvets och svarv.

DSCN2467

Här tillverkades också mera komplicerade maskiner – efter kriget fanns det inte mycket att köpa. Den stor valsmaskinen gjorde det möjligt att bland annat tillverka plåtskalen till kakelugnarna som ännu finns kvar i många hus.

DSCN2457Beatrice och Inga hade kaffe, mjöd och munkar som tilltugg till allt pratet om gamal tider. Visst minns många ännu Alvar och Beni riktigt bra.

DSCN2468