Hindersby biografteater har premiär för videofilmen “Tjörkveein” som visas på gamla folkskolan
måndagen den 8 april 2019 kl.19:00 på gamla folkskolan i Hindersby
Videon är inspelad maj-juni 1994. Sven Andersson berättar och Sven Silfvast sköter kameran. Digitaliseringen av videon är också gjord av Sven Silfvast. Den består av fem olika delar som är ihopklippta till en tvådelad film på sammanlagt en timme och 35 minuter. Texten är insatt med openshot-programmet av Nisse Husberg. Mellan delarna blir det kaffepaus.
Tjörkveein (kallas också Skokelveein) är en stig som går genom skogarna från Kirkusdjäärdån vid Nissas i Hindersby och Pyttis kyrka. Den användes flitigt fram till år 1575 då Lappträsk blev en egen kyrkosocken med egen kyrka. Man samlades på söndagarna vid Tjörktalln på Kirkusdjäärdån och vandrade gemensamt den omkring 20 km långa vägen till Pyttis kyrka. Detta gällde bara de sydöstliga byarna i nuvarande Lappträsk – de västliga byarna hörde till Pernå.
Troligen användes Tjörkveein också för att komma till Marknadsbackan i Abborfors redan i urminnes tider. Det fanns ju inget Lovisa förrän efter Stora ofreden då Degerby blev stad 1745. Närmaste städer var Borgå (grundat omkring 1380) och Fredrikshamn (grundat 1653 vid Veckelax kyrkoby). Vägarna var dåliga åt alla håll.
Tjörkveein användes en hel del också efter 1575 eftersom den till stora delar går på bekväma åsar. Det fanns tre välkända broar över mossar: Lilbrooen vid Plåmpeendan och Nissas Lilbromosa, Langbrooen vid Langbromosan och Steinbrooen litet längre fram. Langbrooen är utgrävd och daterad till 1400-talet men det finns ännu ett lager med stockar under som ännu inte är daterat.
Hjärtligt välkomna till premiären för Tjörkveein !
Gamla folkskolans vänner rf.
P.S. Vi kommer att visa filmen i sommar också om ni inte hinner komma till premiären.
I går hade vi styrelsemöte inför årsmötet. Det har varit styrelsemöten både här och där i byn för mars är mötesmånaden nummer ett. Det beror på att man helst håller årsmötet inom april före vårsådden i maj och då måste man ge litet tid åt revisorerna (fast de kallas numera verksamhetsgranskare) och kallelsen måste skickas ut ett par veckor före.
Styrelsen för GFV (Gamla Folkskolans Vänner) godkände bokslutet som glädjande nog visade litet plus i motsats till fjolårets förlust. Men det beror på att en del poster gick över årsskiftet så det jämnar ut sej i längden. Positivast var att elförbrukningen gått ned betydligt sedan förra året och det är vår största utgiftspost. Troligen berodde det på att golvet i arbetsrummet lades i fjol och det drog extra mycket ström att hålla rummet varmt.
Nu kunde vi konstatera att grundrenoveringen av gamla skolan är färdig så när som på värmepumpen till arbetsrummet. Indelen är nog installerad men utdelen blev inte klar på grund av att vintern kom så tidigt med mängder av snö. Men det skall väl ordna sej då det blir varmare.
Hindersby biografteater kommer att ha premiär på den video som Sven+Sven+Hilding spelade in 1994 och som handlar om Tjörkveein från Tjörktalln allt fram till Pyttis. Troligen blir den i mitten av april. Filmen är omkring en och en halv timme lång och mycket intressant. Nämnas bör att en del av Tjörkveein numera ligger under den nya motorvägen. Tjörkveein användes fram till 1575 då Lappträsk blev en egen kyrksocken.
Årsmötet blir preliminärt den 15 april 2019 kl.19.00 om inget speciellt kommer i vägen. Vi beslöt också fortsätta med måndagsöppet (kl.18-20) bara det blir litet varmare. Verksamhetsplanen (som är mångårig) fortsätter vi förverkliga allt enligt tid och krafter men i år tänkte vi i synnerhet försöka få verandan målad. Den gamla plastfärgen flagar ganska illa redan och fönstren borde piffas upp före målningen som naturligtvis blir med äkta linoljefärg. Ytterdörren är också i behov av förbättring.
Huset borde målas om i sin helhet men det kan vara bra att börja med verandan. Vi blandar inte nyansen själva utan köper färdigblandad linoljefärg så att det blir samma kulör då vi senare målar om huset.
Arkivet skall öppnas bara vi får ordning på systemet. Tanken är också att skaffa ny server för fotoalbumet som finns på nätet:
https://192.168.100.77/photo/
OBS ! Man kan bara se på det inifrån vårt eget nät !
HB Service kommer troligen att byta operatör och då ändras en hel del. Bland annat blir det nya IP-adresser och det kan bli en hel del RÅDD innan det nya systemet fungerar. Men sedan kan man också se på fotoalbumet utan att vara ansluten till vårt lokalnät. Nu går det till exempel inte att se på fotoalbumet via mobiltelefon eller surfplatta (om man inte använder WiFi till en fiberanslutning).
Dokument skall också skannas in och delvis sättas ut på nätet men inskanning är arbetsdryg så det kan ta tid. Fördelen är att arkiverat material blir lättare tillgängligt och så är det säkrare att ha allt inskannat och säkerhetskopierat.
Biblioteket kommer att vara öppet på måndagarna och så kan man ta kontakt med en styrelsemedlem och får koden till nyckelskåpet.
Välkomna till årsmötet (preliminärt) måndagen den 15 april 2019 kl. 19:00.
P.S. Det finns ännu några kalendrar för år 2019 (15 euro) som ni kan köpa ifall ni vill understöda Gamla folkskolans vänner rf.
Nu har vi fått kalendrarna för 2019. De finns till salu på höstmiddagen söndagen den 4 november 2018 på Lokaaln. Principen är: Köp nu – betala senare. Beställningar tas också emot. Större mängder (över fem) tar vi helst på beställning.
Upplagan är begränsad så köp eller beställ kvickt. Vi får fler men det kan ta tid för nu är det säsong för kalendrar på tryckerierna. Den som vill ge den till julklapp skall köpa genast.
Troligen säljer vi också på Älgsoppsmiddagen som möjligen är den 17 november – ifall det nu finns kvar av dem.
Nu har Hindersbykalendern för Gamla folkskolans vänner rf. blivit tryckt och kommer till försäljning i slutet på oktober. Priset är som förut 15 euro. Den kan beställas redan nu av styrelsen och det kan vara en god idé att försäkra sej om ett exemplar i tid. Upplagan är begränsad och även om vi kan få till så tar det sin tid.
Som i fjol är alla bilder från Hindersby och tagna i år (utom november och december förstås) med ett undantag. För juli månad har vi ett foto från 1908 från Ollas Emils bröllop som var en ganska ståtlig tillställning med hornorkester och förridare i hög hatt.
Behållningen från kalenderns försäljning går till gamla folkskolans underhåll. I år blev lärarens gamla arbetsrum färdigt och en stor hylla sattes in för arkivet. Så nu är alla rum färdiga att tas i bruk. Biblioteket i Lilla salen invigdes också i år. Man kan fritt plocka åt sej böcker från en del av biblioteket, en del går att låna och en del lånar vi absolut inte ut utan man får läsa dem på plats. Redan nu börjar hyllorna vara fulla av böcker så vi är glada om folk tar bort en hel del.
Kalenderns alla sidor finns nedan men med sämre kvalitet än den tryckta versionen.
Med anledning av att alla rum nu kan tas i bruk på så har vi
ÖPPNA DÖRRAR lördagen den 14 juli 2018 kl.12-15 på gamla folkskolan i Hindersby
Man kan beundra det nya golvet i lärarens arbetsrum som
skall bli arkiv och titta på biblioteket i lilla salen som nu
invigs. Där finns bytesbibliotek som man fritt kan ta hem böcker ifrån
eller hämta böcker till. Dessutom har vi satt upp en fin rya i lilla salen. Den är vävd av Elin Mickos och donerad till gamla folkskolan av Gerda Wallén och Doris Forsström.
En del böcker finns i lånebiblioteket som man bara kan låna ifrån och
en del lånas inte alls ut utan man får läsa dem på plats eller kopiera
nån sida. Där finns bland annat ett byggnadsvårdsbibliotek med
litteratur om reparation och nybygge med beprövade material och
metoder.
I lilla salen finns också ett antal snabba 100 Mbits anslutningar till
fibernätet så man kan koppla upp sej till Internet därifrån om man tar
med sin bärbara dator. En fast dator med kopieringsmaskin och
laserskrivare finns i mötesrummet.
Hindersby biografteater visar i stora salen videofilmer från Hindersby
bland annat om gamla arbetsmetoder. Klockan 12 inleds visningarna med
“Endjishöö” (ängshö), klockan ett fortsätter de med “Från
bogasååg ti pråcessår” (skogsarbetets utveckling) och klockan två en
film om “Årensandet” av Tessjö å. Dessa filmer visas i repris så alla
som inte kunde komma till premiärerna nu kan se dessa filmer.
Det finns ett lopptorg som Gamla folkskolans vänner ordnar men man kan
också gratis sälja från bakluckan eller ha eget bord på gården. Hos
grannen på Skolbacka (nya skolan) finns det café. Adressen är
Hindersbyvägen 565 (559 för Skolbacka) och man kan köra från Rikssexan
ungefär 5 km till Hindersby centrum med mejeriet och sedan 500 m
vidare.
Gamla folkskolans vänner rf. inbjuder till årsmöte 2018
söndagen den 22 april 2018 kl. 14:00 på gamla folkskolan i Hindersby
Förutom stadgeenliga ärenden så inviger vi arbetsrummet (lärarens gamla arbetsrum) som nu har fått ett nytt trägolv (minus ett par brädor vid väggarna). Det betyder att alla rum är i bruk nu även om det förstås finns en hel del att göra både här och där.
Alla är hjärtligt välkomna till årsmötet och att beundra det nya trägolvet (se inlägget Det gick långsamt fram …).
Det har gått långsamt fram men nu är i alla fall golvet i lärarens arbetsrum klart (utom de sista rambräderna) och därmed är alla rum i gamla folkskolan i bruk. Det var duschrum för skolbarnen och det har varit mest arbete att få det tillbaka till ursprungligt skick. Vi rev allting ända fram till stockväggarna och började på nytt. Golvet som hade gjorts om till cementgolv rev vi dock inte utan satte ett trägolv utanpå.
Problemet var att duschrummets golv hade lutning mot golvsilen och det var det värsta arbetet att kila upp underlaget så det blev jämnhögt. Att sätta dit golvbräderna var enkelt jämfört med det eländiga kilandet.
Det var inte möjligt att höja mycket på golvet från cementen uppåt så det blev ett underlag enbart av bräder (22mm). Dessa måste stödas med 40-50 cm mellanrum. Cementgolvet var stadigt men det blev en mängd kilar som fästes vid underlaget med spikproppar.
Först sattes en ram runt hela golvet efter det att de gamla avloppen pluggats. Det var inte så enkelt eftersom de måste kapas jäms med cementen. Då togs alla muffar bort och vanliga proppar passade inte. Men på nätet hittade jag proppar för raka rör. Det var gummitätningar som passade innerdiametern på avloppsrören. Dessutom var avloppet byggt på den tiden då rören hade en annan dimension än idag så det tog en massa tid att hitta rätt proppar.
Golvsilen togs bort helt och röret proppades. Hålet efter golvsilen tätades med cement för att hindra gnagare att komma in den vägen.
Sedan sattes en ram av 15 cm bräder runt golvet och ställdes in till rätt höjd med vattenpass och rakskiva. Det var ett besvärligt arbete för cementen var ganska ojämn utmed väggarna. Då bräderna spändes fast med spikpluggarna så visade det sej att de blev sneda så de måste huggas och hyvlas.
Då underlaget var klart så kunde man sätta dit golvramen (frisen) runt golvet. Det är vissa fördelar med ram även om den inte är absolut nödvändig. Man kan lättare ta upp golvet på nytt genom att ta bort ramen först. Och så är det ganska snyggt med en ram. Märkväl att underlaget är 3-4 cm innanför ramen så att det stöder ändarna på golvbräderna.
Sedan sätter man grålumppapp mellan underlaget och golvbräderna för att undvika knarr och få bättre dämpning. Plast skall man INTE sätta i golvet (eller någonstans överhuvudtaget) för fukten måste kunna luftas uppåt. Annars kan man lätt få hela golvet att ruttna. Ramen fästes bara på två sidor i början så man kan sticka in golvbräderna i sponten. Först då alla golvbräder är på plats så läggs de två sista delarna av frisen.
Snabbaste sättet att tillverka remsor av grålumppapp är att såga av rullen.
Spikpropparna sätts in genom bräderna genom att man borrar hål med en cementborr genom bräderna då kilarna är klara. På det här sneda golvet måste man ha fyra olika längder på propparna (60, 80, 100 och 120 mm) så att de var minst 4 cm inne i cementen. Om de är för långa så går de genom cementen och håller inte fast. Först borrar man hålen och kontrollerar med en spik att det säkert är tillräckligt djupt (proppens längd + 1 cm). Sedan tar man bort spiken ur proppen och knackar ned proppen försiktigt och till sist slår man i spiken i proppen. Man bör slå i den ordentligt så den “drar” och gärna går nån mm in i brädan.
Sedan rullas pappremsorna ut och nitas fast i ändarna. I den här skedet kan man ännu reglera höjden på underlaget litet genom att sätta in extra pappremsor om det är för lågt eller hyvla litet om det är för högt. Det är nämligen svårt att få kilarna exakt rätt för spikpluggarna drar ned bräderna litet då de slås i och man vill inte gärna ta bort dem på nytt även om det är möjligt.
Nu kan man såga av golvbräderna och sätta in dem i sponten. Frisen skall ha fjädern inåt där man börjar lägga golvet (längst uppe i bilden ovan) för man skruvar fast golvbräderna snett genom fjädern. Noten skall vara inåt i ändan på golvbräderna (tillvänster i bilden ovan). Fjädern är den utstickande delen och noten är skåran. Golvbräderna har spont i ändan också och man skall kapa bort den ända som har not men spara den ända som har fjäder. Detta för att man då golvet är lagt skall kunna fräsa ny not i den avsågade ändan och därefter lägga den sista delen av frisen med fjädern i den frästa skåran.
Golvbräderna knackas ihop med hammare och korta bitar av ett golvbräde. Man får absolut inte slå direkt mot fjädern. Det går inte att spänna ihop golvbräderna utan de måste knackas ihop. Det beror på att friktionen är lättare att överkomma med slag än med spänning. Bara om någon bräda är krokig så kan den behöva spännas. Man står på brädan då den knackas in i sponten och skruvar fast den utan att stiga bort. Då kan den inte studsa ut ur sponten på nytt lika lätt. Jag har borrat för skruvarna för även om det är självborrande skruvar så är det mindre risk för sprickor om man borrar före.
Kom ihåg att sätta kilar mellan ram och vägg så att frisen inte spänns mot väggen då man knackar in golvbräderna i sponten. Det måste finnas 1 cm luft mellan fris och vägg. I bilden ovan fungerar yxan uppe till höger som kil och stöd för frisen.
Golvbräderna kan gärna sågas av med en kapcirkel som ger raka ändar i rätt vinkel. Sätt stöd under brädan så den är på samma höjd som sågbordet.
Det har varit bråttom med skogsarbetet och blivit ganska litet tid över för golvläggandet – bara någon kväll då och då. Sist och slutligen var skogsvintern bra fastän den började sent. Efter en dag i skogen så kroknar gubben lätt och blir kvar på soffan. Men golvet blev i alla fall (nästan) klart.
För att återvända till “Det gick långsamt fram” så är det en gammal sjömansvisa från 1800-talet och kallas också “Från Engeland och Skottland” eller “Den gamla briggen”. Den lär finnas i ett femtontal skillingtryck. Jag hörde den nån gång som liten och den har fastnat i minnet. Man kan lyssna på den på
Texten är litet annorlunda nedan men som med gamla traditionella visor så finns det en mängd olika versioner.
1. Från Engeland till Skottland
där seglade en brigg,
å ruttna var dess master
å trasig var dess rigg.
Vad de gick långsamt fram
men de gick ändå fram!
Vi hurra för den resan
när vi kom till Köpenhamn.
2. Kompassen ombord,
den har vi aldrig haft,
vi segla efter böljorna
å skepparns gamla hatt.
Vad de gick långsamt fram…
3. Lanternan ombord
den har vi aldrig sett,
förutom den som satt uppå
kaptenens näsespets.
Vad de gick långsamt fram…
4. Vi hade inga segel,
vi hissade en särk,
å aldrig hade folket sett
ett sådant underverk.
För de gick långsamt fram…
5. Vi hade ingen styrhytt,
de va ett veaskjul,
å ratten den va gjord utå
ett spinnerockahjul.
För de gick långsamt fram…
6. Å en gång i veckan
så skulle vi ha gröt,
så feck vi åv den mjölken
som uti Nordsjön flöt.
Vad de gick långsamt fram…
7. Å en gång i veckan
så skulle vi ha kött,
de feck vi av den suggan,
som av misströstan dött.
Vad de gick långsamt fram…
8. Vi hade ingen flagga,
men de geck bra ändå,
vi hissa upp vår styrman
sen vi klått´en gul och blå.
Vad de gick långsamt fram…
9. Kaptenen ombord
han va en märklig man,
ibland stod han på däck å skrek:
“I hela fridens namn,
va de går långsamt fram
– men de går ändå fram!”
Vi hurra för den resan
när vi kom till Köpenhamn.
Det blev en lyckad vidaklyyvantalkå (vedklyvning) på gamla folkskolan på lördag. Över 30 personer deltog och vi fick en massa ved i vedlidret för vintern. Bäst av allt var att den gamla vedklyvaren från 1920-talet fungerade fint. Det är effektiva maskiner och de stora yxorna klyver lätt och snabbt stora vedträn. På en timmer var hela hopen kluven och inradad.
Enligt Simos Verner som mycket väl känner till Lillstubackans klyvare (tillverkad på 1920-talet) så behövs det 9 personer för en vedklyvningstalko: Två bär virket till maskinen, en sågar, två klyver och fyra radar. Om man har kort och klent virke så kan en person klara av att lyfta virket på sågbocken. Vedklyvaren drevs av en Steyr dieseltraktor (en av de första dieseltraktorerna) via en remskiva.
Klyvaren är gjord helt i trä förutom yxarna, sågklingan och järnbeslagen. Inne i det stora trähjulet finns cement så att yxarna skall klara av att hugga klabbarna.
Yxarna går upp och ned i sina hållare drivna av hjulet.
Virket läggs i en lång vagga för att kapas av sågklingan. Det är viktigt att vagga rör sej rakt och stabilt så att klingan inte “kniper”. Man för virket fram till mothållet som är en metallbit löst fäst med en bult. Längden på klabbarna är viktig så att de går in under yxarna men är så långa att de klyvs ordentligt.
Drivningen är med remmar som bör vara lämpligt spända. Man kan hälla sirap på drivhjulet för att remmen inte skall slira.
Och så har vi huvudmaskinisten Göran vid sågsklingan.
Antas Bengt visade att de gamla takterna sitter i än och klöv skickligt klabbarna.
Modern skyddsutrustning fanns inte förr.
Radarna skall inte förglömmas.
Det bästa med talkoarbetet är ju talkokaffet som tillsammans med Ingas fina smörgåsar och en hel del prat avslutade dagen. Men ännu samlade vi ihop en mängd starka karlar som lyfte ned den gamla svarven från uthusets vind och bar in den i slöjdsalen. Den skall sättas i skick och ställas upp på nytt. Verner berättade om hur den i tiden användes i den lilla skolsalen som nu är uppdelad i virkeslagret och lilla salen. Svarven stod i hörnet mot ytterväggen och drev med en trampa. Men mera därom senare.
Vädret var fint – torrt men inte för hett. En riktigt lyckad dag.
Nu ser det ut att det verkligen blir vidaklyyvantalkå (vedarbete) på lördag. Vi var tvungna att flytta den framåt med en vecka på grund av tidsbrist. Läs närmare om vedarbetet på http://hindersby.net/nywp/?p=3623 (men den blev alltså flyttad till lö 15 juli).
Vi klyver alltså ved för gamla folkskolan för nästa vinter. Det behövs nu då vi har en stor kamin för att värma upp slöjdsalen. Samtidigt vill vi visa hur det gick till då man klöv ved i slutet på 1940-talet och början på 50-talet.
Bilden är från bondedagen 2014 och visar Lillstubackans bolagsklyvare.
Man får gärna delta i arbetet men det går bra att bara titta på också. Ifall nån har kvar gamla arbetskläder från den tiden så kan man ju klä upp sej i dem.
Till talkåarbetet hörde också samvaro och kaffedrickandet (mat ifall det var ett större arbete). Inga bjuder på kaffe med tilltugg (frivillig avgift till stöd för gamla folkskolan).
Man kan också beundra den fina skolan som är i utmärkt skick (byggd 1899) i motsats till de mögelhus som byggts efter 1960-talet då byggnadstekniken försämrades katastrofalt. Vi håller på att kitta och måla fönster. Köket, arbetsrummet och lilla salen är nymålade och nytt trägolv skall snart läggas i arbetsrummet. Sedan kan man beundra den fina kaminen i stora salen (gåva av Christine och Gunder).
Utanför skolan vid verandan finns den nya brandstegen av gammal modell som Göran tillverkat av lärk. Mycket stabil.
Vädret lär bli svalt men torrt. På fredagen skall det regna men inte mera på lördagen. Om man nu tror på 10-dygnsprognosen. (Se femdagarsprognosen från yr.no för Hindersby i sidopanelen nere till höger )
