Byggnadsvård – Sida 6

Robust byggande

Jag skrev tidigare om Beprövat byggande men började fundera på att det finns också en annan nivå på förståndigt byggandet och kom fram till att man borde syssla med Robust byggande. Det är alltså inte fråga om att enbart använda material och metoder som är minst 60 år gamla och visat sej vara bra – i motsats till de mögelmaterial och -metoder som använts efter 1960.

Robust byggande innebär att man använder också nya material och metoder men att man ser till att det går lätt att byta ut material och konstruktioner som visar sej vara dåliga. Det här underlättas av att man nuförtiden kan använda billig och bra skruv. Just skruvandet har utvecklats en hel del de senaste åren. Ibland litet för mycket eftersom man måste ha ett halvt dussin olika spetsar i lager för att klara av spårskruv, kryss (med både PH och PZ), torx, fyrkant och andra. Det är inte så dyrt men det är ett elände att se till att man alltid har alla de olika spetsarna med sej.

Om skruv är en viktig del i robust byggande så är lim mer eller mindre förbjudet. Då försvinner alla möjligheter att senare rätta till fel och brister – det är bara att riva och elda upp alltihop. Fogskum är på gränsen men borde förbjudas av den orsaken att det är för tätt och kan förorsaka kondens inne i konstruktionerna.

Inte är det något fel på spik heller om man håller sej till hyfsade dimensioner och i all synnerhet låter bli att spika i kors. Då får man nämligen plocka bort virket i små bitar. Jag har rivit så mycket att jag minsann svurit ve och förbannelse över alla korsspikare. Däremot är det lätt att plocka isär konstruktioner där man kommer åt att dra spikarna rakt ut.

De gamla timmermännen byggde hus som kunde plockas ned ganska lätt. På stockhusens tid var det en småsak att plocka ned ett hus och flytta det. Tätningen måste förstås göras om men det fick man syssla med också vid normalt underhåll av huset.

Fönsterbågar var ihopsatta med trätappar och kunde tas isär bara genom att slå ur tapparna. Sedan kunde man reparera en del eller byta den och sätta ihop igen och fönstret var som nytt. Det går inte med moderna fönster. Den moderna byggtekniken är ytterst slösaktig i den meningen att just ingenting kan återanvändas. Och så blir det stora berg av avfall.

Sedan borde man också använda huvudet då man planerar konstruktionerna. Det är stor skillnad i rivandet (eller egentligen åtskiljandet) om man lämnar spikarna bakom andra konstruktioner eller om man lätt kommer åt dem senare. Så man borde planera huset med tanke på att riva det …

Ett exempel på hur man inte borde göra finns i Ribackhuset (som jag byggde 1977) där Henrik nu bygger om. Jag slog nämligen betonggolv i övre WC utanför väggskivorna så att nedre ändan på skivan blev bakom betongen. Det var riktigt dumt och nu får man bort skivan bara i små bitar. Felet med byggande är att det rivs för sällan. Den som bygger hinner inte lära sej förrän det är för sent. Det är framtida generationer som får betala för dumheterna.

Därför skulle det vara viktigt att utveckla traditioner för robust byggande. Men kan alltid tänka på att ens eftermäle blir bättre och barn och barnbarn svär mindre över vad gubben gjort …

Trägolvet inburet

Nu är golvbräderna inburna i slöjdsalen men där får de säkert ligga en tid. I alla fall så öppnade vi ett paket för att se om vi hade köpt dyr brännved.

Inte är det med våra mått A-sortering för då skulle det vara kvistfritt. Men virke är dyrt i städerna och kvaliteten blir hela tiden sämre. Det lär vara tillåtet med kvistar på A-sorteringen – men inte stora hål. Vårt kvistfria virke är säkert någon sorts guld- eller platinasortering.

Nåja, kanske vi inte behöver såga det till ved. Hyvlingen är bra och kanterna svagt rundade så stickor kommer det inte från dem. På bilden är brädorna inte ihopslagna alls.

Pärlspont

Pärlsponten är uppspikad bakom köksskåpen. Den är grön fastän den ser blå ut på den övre bilden.

Vi kom i går hem med ett trägolv för arbetsrummet. Det har en intressant historia för det är ett berest trägolv. Ursprungligen kommer det från Siljan i Dalarna men har varit en sväng ner i Tyskland. Av nån anledning skickades det tillbaka (konkurs i den tyska firman eller nånting) och blev nedklassificerat från A-sortering. Priset var en tredjedel av katalogpriset så därför är det nu i Hindersby – snål som man är. Det fanns i en träfirma på Södermalm ett par hundra meter från Vikingterminalen så vi lastade det i paketbilen och körde ombord. Alla längder är 5,03 meter så det blev en meter utanför bakdörren men till all tur var det torrt väder i går.

Allt i bilen skall inte till gamla folkskolan. Vi tog trägolv till Ribackstuvun med detsamma. Men pärlspunten ovanpå (från Borgå) skall spikas upp i skolan.

Arbetsrummet är 4,3×4,3 meter så det behövs inga skarvar. Men alla bräder (20×137 mm) är inpackade och man kan inte se hur de ser ut så i värsta fall har vi köpt väldigt dyr torkad (8 %) ved. Det blir spännande att se men blir inte lagt än på länge eftersom det lönar sej att göra tak och väggar klara först. Det är klent virke så underlaget måste vara ganska tätt (ca. 45 cm) och stabilt men det går säkert bra ovanpå betonggolvet. Fördelen är att det inte lyfter golvet så mycket. Siljans trägolv skall vara så precisa att de inte behöver hyvlas efter läggningen men vi får nu se …

Tapetsera med pärlspont

Det är ganska lätt och billigt att sätta upp en bröstpanel med pärlspont. Fördelen med målad panel är att den är stark och lätt att reparera och måla om. Och så är den ju snygg. Priset för 11 mm panel är under 1 euro/m och 95 mm lister täcker ungefär 85 mm. Då går det åt nästan 12 lister per löpmeter vägg.

Då man köper lönar det sej att mäta paketens längd. Vi behövde en höjd på 140 cm och paketen var just precis 420 cm så det blev exakt tre lister per längd. Enklast är att kapa längderna med cirkelsåg och bygga ett mothåll. Man skruvar fast cirkeln vid två blankor och sätter ett mothåll på lämpligt avstånd och skruvar fast det ordentligt också. Sedan är det bara att såga. Kapar men långsamt så blir det mindre stickor.

Efter en kvart finns det 72 längder.

Därefter skall panelen målas INNAN den spikas fast. Annars blir det omålade springor då den torkar. Vi valde Linus väggfärg (Allbäck) från Byggnadsapoteket som är linoljebaserad emulsionsfärg vilket betyder att den späds ut med vatten. Den är alltså inte en vanlig linoljefärg och kan inte blandas med linoljefärg. Den innehåller shellack och blir ganska hård och tvättbar då den torkar. Den kan målas på alla ytor inomhus och är mycket värmetålig så den passar också för de gamla kakelugnar med plåtskal som är vanliga hos oss. Man köper den som vit grundfärg och blandar i pigment som kommer i en påse. Det ger en viss frihet att välja kulör.

Vi valde lindblomsgrönt som är svagt gulaktig. Men man ser aldrig från färgkartorna hur det blir i verkligheten så det blir spännande. Det är inget problem att byta kulör. Väggen skall målas på nytt i alla fall efter det den är uppspikad.

Stort intresse för beprövat byggande

Utan någon större reklam så fick vi lilla salen full då Rolf Ringbom från Byggnadsapoteket i Billnäs berättade om material av god kvalitet – en bristvara i dag.

Det verkar finnas både behov och intresse av byggmaterial som inte ger upphov till mögelhus. Många rustar upp sina gamla hus och vill inte förstöra dem med plast i olika former. Som Rolf påpekade så måste ett hus kunna andas.

REolf hade med sej en mängd material som ivrigt studerades och som han lämnade på gamla folkskolan. Det går bra att senare gå dit och titta närmare på materialet och den tjocka katalogen från Byggnadsapoteket som är en verklig bibel för en byggare som vill ha beprövat material.

Inga bjöd på kaffe och bullar. Tillfället var gratis och öppet för alla intresserade eftersom vi fick understöd av Kulturfonden (vi tackar). Diskussionen blev livlig och ibland uppdelad på flera ivrigt diskuterande grupper. Radio Vega var på plats och troligen kommer det en snutt i Nyländsk förmiddag nästa vecka.

Och så sysslar vi själva i högsta grad med beprövat byggande på gamla folkskolan. Rivandet i lärarens arbetsrum (duschrum under en mellanperiod) är så gott som klart och snart skall de nya skivorna – inte exakt insulit som förr men ganska nära dvs. mjuka träfiberskivor – upp på väggarna. Dörrkarmen till den nya begagnade dörren håller på att bli färdig så arbetsrummet skall efter det bara målas eller tapetseras – vi har inte ännu bestämt oss vilkendera.

Insulit heter numera Lion Softboard …

I de flesta gamla hus finns det insulit innanför väggarna. Det var ett fint material som tätade och isolerade de gamla stockhusen alldeles utmärkt. Och i motsats till moderna skivor så var det böjligt och kunde sättas kant i kant. Spånskivorna har det problemet att de rör på sej en hel del. Det gör insuliten också men skivorna är så mjuka att de inte orkar spänna upp mellanrum. Och så släpper de igenom fukt.

Ingen vet numera vad insulit är men Lion Softboard (huokoleijona) eller mjuka träfiberskivor är nästan samma sak. De finns i 12 och 22 mm tjocklekar. Det är i allmänhet bättre att använda två lager 12 mm i stället för den tjockare varianten. Och placera fogarna på olika ställen i de olika lagren.

Köp inte den träfiberskiva som är avsedd för utsidan av ytterväggen, Den är impregnerad och olämplig för inomhusbruk. Priset är inte oöverkomligt. På nätet kan man få en skiva (120×270 cm) för litet på 10 euro. Jag hämtade i dag 18 skivor från Borgå så snart gäller det att spika upp dem (spikar glömde jag köpa).

Kom i håg träffen för Beprövat byggande kl. 18 på onsdag. Hanna från Radio Vega kommer troligen att vara på plats och intervjua “beprövade byggare” – både gamla och blivande.

Beprövat byggande startar onsdag 29 maj

Med tanke på alla mögelhus (över hälften av skolorna har mögelproblem !) så börjar det vara tid att kritiskt fundera på hur man bygger. Plastmetoden har prövats i omkring 50 år och visat sej ge just mögelhus. Inte nödvändigtvis men det moderna plastbyggandet är mycket känsligare för fel och slarv än det gamla beprövade byggandet.

Det är fråga om två problem: Material och metoder. Till all tur har vi ännu kvar kunskap om metoderna även om den blir allt sämre och mest finns hos äldre personer. Men det är problem att hitta äkta material. Bygghandeln skall man alls inte gå till för där finns mest bara skräp numera. Färghandeln är ännu värre.

Så vi börjar med en studiegrupp i Beprövat byggande i samband med upprustandet av gamla folkskolan. Deltagandet är gratis tack vare Kulturfondens stöd (vi tackar och bockar) men för att få garanti för kaffe så är det bra att meddela att man kommer (till styrelsen eller Nisse Husberg, 019-614056 epost Nisse.Husberg<opa>gmail.com).

Vi träffas på gamla folkskolan i Hindersby och börjar med material. Nu finns det faktiskt handel för gammalt beprövat material och Byggnadsapoteket i Billnäs är ett bra ställe att söka efter material av god kvalitet. Titta på www.byggnadsapoteket.fi för mera information. Det är grundat av Anette Ringbom och Jari Ahlqvist som hade problem att hitta material då de skulle renovera ett gammalt hus. Därifrån kommer Rolf Ringbom och berättar om material för beprövat byggande

onsdagen den 29 maj 2013 kl. 18:00 på gamal folkskolan i Hindersby

Tillfället är öppet för alla gratis och går på två språk: östnylendskå och skolsvenska. Ingen översättning :-). Om nån kommer långtifrån så sätt in Hindersbyvägen 565 i Lappträsk på navigatorn (har du TomTom så kasta bort den och köp en annan med bättre karta – Teleatlas kartor har inte svenska adresser). Man kan köra riksväg 6 mot Kouvola och svänga av mot Lovisa i Lappträsk centrum samt därefter genast (100 m) till vänster mot Hindersby. Sedan är det bara att köra rakt fram tills ni ser gamla folkskolan till höger:

Det är inte klart än när följande träff blir – det beror på när det passar för dem som är intresserade. Programmet blir troligen mera praktiskt byggande och mindre modeinredning – att börja måla gamla fina möbler vita enligt dagens idiotstil (shabby chic) eller måla plastfärg kommer däremot alls inte på fråga. Men för övrigt kan man komma med förslag. Vi använder inte bara hammare och yxa utan också ackuskruvdragare och krysskruv (och Torxskruv). Nån måtta får det vara på allting.

Punkter som vi åtminstone kommer att behandla helt enkelt därför att de behövs i gamla folkskolan är:

– trägolv

– väggar (spännpapp, lumppapp, insulit, tapeter)

– kakelugnar (plåtskalsugnar) och pipor

– dörrar och fönster

– yttertak

– värme och vatten

– elinstallationer (huvudsakligen ytinstallationer) och lampor

– färger och målning både utomhus och inomhus

Märk väl att allting gäller också nya hus !

Med stöd från Kulturfonden har vi kunnat anskaffa ett litet bibliotek med böcker om beprövat byggande (kallas oftast byggnadsvård). Böckerna och tidskriften Byggnadskultur finns på gamla folkskolan.

Tanken är preliminärt att studiegruppen skall träffas under sommaren och hösten med undantag för skördetiden. I vinter gör vi möjligen en paus åtminstone den kallaste tiden eftersom det är dyrt att värma upp skolan. Men det får vi se hur det blir.

Sedan är det meningen att också samla in äkta östnyländsk byggterminologi så framtida generationer vet skillnad mellan blankå och brää och har en aning om vad eitt tridideilsrööst är.

Alla välkomna !

Vad är byggnadsvård och vad inte ?

Snart börjar studierna i byggnadsvård (vi fick understöd från Kulturfonden !) och först måste man klargöra vad det egentligen är frågan om. Förstås finns det en hel del olika åsikter men enligt min personliga åsikt så är det varken fråga om museiverksamhet eller flummighet.

Huvudsaken är att vårda byggnader och att bygga nytt på ett förståndigt sätt. Vi har tyvärr fått se allt mer problem med byggkvaliteten som lett till att byggnaderna ruttnar och möglar på nolltid. Till och med byggindustrin erkänner att problemen med kvaliteten är betydande. Och ändå är byggandet oerhört dyrt.

Nyckel ordet är BEPRÖVAT. Vi bör använda beprövade material och beprövade metoder både då vi underhåller gamla byggnader och då vi bygger nytt. Det är enligt min mening byggnadsvård. Som en reaktion mot de stora problemen med kvaliteten har det speciellt i Sverige uppstått en riktig folkrörelse kring byggnadsvård. Då man tyvärr inte kan lita ett smack på industrins material så har man börjat tillverka nygamla material enligt beprövade metoder. Och bara dessa kan man lita på.

Färger är ett typiskt exempel. Rent personligen råkade jag ut för eländet då vi målade om huset. Tidigare hade vi använt gamla Teho som var en bra linoljefärg. Men skurkarna i Dickursby hade ersatt linoljan med plastolja utan att ändra på produktens namn. Resultaten var att eländet efter ett par år började flagna. Då vi skulle måla om med äkta linoljefärg så satt en del av skräpet fast som berg fastän den flagnade bredvid. Det var ett sjujäkla arbete. Och jag köper aldrig någonsin mer färg från Dickursby av ren hämndlystnad. Även om de går tillbaka till den gamla färgen.

Det är bara ett exempel. Så gott som alla nya material är lika dåliga även om de prånglas ut med löften om evig hållbarhet. Vid en undersökning av “linoljefärger” konstaterades att nästan alla hade “förstärkt” den genom att blanda i plastoljor. Så nu köper jag enbart färg från Gysinge byggnadsvårdscentrum och liknande pålitliga leverantörer. De är inte heller dyrare.

Men visst finns det en sorts “byggnadsvårdare” av den flummiga typen som samlar på gammal skräp enligt principen “Oh, vad det är underbart” och använder gamla saker på fel sätt på fel ställe. Som vanligt har smarta affärsmän märkt att här kan man tjäna pengar på folks okunnighet och säljer skräp dyrt åt dem.

Så det behövs kunskap och det skall vi försöka plocka fram i vår studiegrupp kring temat. Vi börjar preliminärt den 13 april (närmare information senare) och då får intresserade gärna komma med och påverka programmet. Tanken är att hålla paus under vårsådden och tröskandet på hösten.

Nu är inget ännu fastslaget men man kunde tänka sej att behandla bland annat följande saker:

– tak

– väggar och isolering

– eldstäder och värme

– fönster och dörrar

– färger utomhus och inomhus

– material inomhus och utomhus

– grundens funktion (hindra fukt och mögel)

Det är ett brett område så allting hinner vi inte med. Tack vare Kulturfondens stöd kan vi nu ställa upp ett litet bibliotek kring byggnadsvård som placeras i gamla folkskolan och där kan var och en själv studera det som intresserar närmare.

Vi har kanske möjlighet och inbjuda en del utomstående föreläsare också men det är ännu inte klart. Avsikten är i alla fall att inte syssla med teori utan se på saken rent praktiskt. Vi har gamla folkskolan som ett utmärkt exempel på beprövade material och metoder. Den är byggd 1899 och i skick som ny. Stockarna är klingande hårda.

Hus som byggdes före 60-talet är i allmänhet välbyggda och blir sällan mögelhus – utom då man “förbättrar” dem och tätar med plast så de ruttnar inom ett par år. Eller tilläggsisolerar så mögel börjar sprida sej. I senaste numret av Byggnadskultur (Svenska byggnadsvårdsföreningens tidskrift) behandlades problemet med tilläggsisolering och mögel.

En tumregel är att använda material och metoder som är minst 50-60 år gamla. Då har man redan hunnit lära sej nånting om dem. Men vi skall inte heller underskatta användningen av moderna material och metoder – de ger oss värdefull kunskap om hur man inte skall bygga.

Byggnadsvårdsstudier – vi fick pengar från Kulturfonden

Vi fick pengar från Kulturfonden så nu blir det studiegrupp i byggnadsvård. Och ett bibliotek med litteratur om byggnadsvård.

Det är speciellt värdefulla pengar som kommer från Kulturfonden därför att det inte är en våldsam byråkrati kopplad ihop med pengarna. Om man får “stöd” från andra instanser så blir det ett evinnerligt papperskrig som tar på krafterna så mycket att ingen mera orkar göra nånting nyttigt. Det som idioterna till politiker och tjänstemän aldrig fattat är att de frivilliga resurserna är mycket begränsade – vi arbeter vid sidan av vårt yrke, på kvällar och veckoslut. Skall vi då slösa den lilla tid vi har på byråkraternas meningslösa påhitt ?

Men nu skall det sättas fart på arbetet. I april tänkte jag anskaffa en mängd bra litteratur om byggnadsvård och så sätter vi igång med studiegruppen så fort som möjligt. Det måste i alla fall vara ett uppehåll i maj under vårsådden (hoppas den inte blir lika utdragen som i fjol …).

Så nu får alla (medlemmar eller inte) komma med förslag på litteratur och dag för studiegruppen. Det är riktigt varmt i mötesrummet och eftermiddagssolen lyser starkt redan nu. Snön är ännu djup så det blir att börja inomhus. Styrelsen skall diskutera formerna för arbetet snart.

Det som närmast kommer upp i praktiken är iståndsättandet av arbetsrummet som nu är rivet och råddigt. Där skall taket målas (och litet repareras) medan väggarna skall förnyas helt och ett nytt golv måste sättas in. Så det finns en hel del att fundera på ifråga om material och metoder. En viktig sak är också huruvida den gamla kakelugnen skall muras upp på nytt ?

Samtidigt samlar vi in de äkta gamla byggtermerna som använts i det gamla byggandet så de inte glöms bort. Kvemm veit kva “undiböörd” e ?

Studiegruppen är öppen för alla intresserade oberoende av om man kommer från vår by eller inte. Språket är svenska (eller snarare östnyylendskå). Ganska många ryms med men inte hur många som helst – styrelsen får fundera på var gränsen går. Det kan vara bra att ta kontakt preliminärt så vi får en bild av vilken dag som passar bäst.

Platsen är gamla folkskolan som också får tjäna som studieobjekt (byggd 1899).

Hjärtligt välkomna !

Byggnadsvårdstorget

Eftersom jag surfar på nätet efter information om byggnadsmetoder och -material som har minst 60 år på nacken så måste man nästan alltid använda nyckelordet “byggnadsvård”. Det är rent hemskt hur mycket helt felaktiga råd det ges ifråga om byggandet. Naturligtvis garanterar ordet “byggnadsvård” inte att allting är OK men byggnadsvårdare har som regel en tendens att vara skeptiska till alla möjliga “moderna” material och metoder som ofta visar sej vara rena katastrofen.

60 års erfarenhet gör inte metoderna och materialen perfekta men då har man i allmänhet hunnit lära sej både de positiva och de negativa sidorna. Och vet var de kan användas och var de inte kan användas – även om man undrar då man ser alla mögelhusen. Vissa lär sej bara inte.

Nå, jag försöker hålla en länksamling om bra nätsidor men så hittade jag Byggnadsvårdstorget (http://www.byggnadsvardstorget.se/) som redan har samlat massor med länkar. Rekommenderas varmt.