Stenplockning vid gamla folkskolan

image_pdfimage_printSkriv ut

Våren har kommit även om den tycks ha vänt om i farstun. Nu är det i alla fall lämpligt att plocka stenar förrän gräset växer upp och de blir svåra att hitta – förrän man slår lien i dem. Vi plockade bort en hel del även om de största ännu är kvar.  Det gick inte riktigt för hand så vi använde skogslastaren som nog flyttar förvånansvärt stora stenar och stubbar.

Det är bäst att vara försiktig för nu finns det åter gropar. Speciellt en utanför papperslagret kan ställa till med problem om man kör ned bilhjulet i den.

De stora jordfasta stenarna får bli kvar men de mindre som är uppgrävda har vi flyttat bort så det blir litet jämnare. Speciellt den stora stubben från trädet som vi tog ned för nästan tio år sedan är nu borta. Men den stora stenen som grävdes upp då vi drog vatten och fiberkabel finns ännu kvar för det behövs litet kraftigare maskiner för att få bort den.

En hel del mindre stenar vid vägen gick det att få bort men bara två mellan tallen och äppelträdet.  Nu är i alla fall tallkvistarna som skrapade på taket borta.

Vi har inte öppna dörrar på måndagarna i år på grund av pandemin men pysslar så smått utomhus i alla fall. Nästa gång tänkte jag ta med frontlastaren och jämna ut litet. Och det skall ju krattas ännu. Fast det är förbjudet att kratta nära huset där scillorna finns. Vi kanske kan plantera mera vårblommor vid huset ännu i år.

Det var litet snö i morse och ännu tre nätter till blir det minusgrader så det blir inte sommar än men efter första maj skall det bli litet varmare.

 

 

Vår vid gamla folkskolan

image_pdfimage_printSkriv ut

Trots att det ännu ligger snö kvar bakom gamla folkskolan så blommar scillorna framför den och vid det gamla äppelträdet vid uthuset.

(klicka på bilden så blir den större)

Det är inte en scilla-hav som det varit något år. Mia minns scilla-havet från skoltiden men jag kommer inte ihåg något sådant från min skoltid på 50-talet.

Vår cembratall är inte stor men verkar vara grön och fin.

Det är varmt i hela huset – speciellt på solsidan – fastän värmen är avstängd. Vi började litet kratta gårdsplanen men där finns en hel del att göra ännu. Det blir ingen talko på grund av pandemin men vi pysslar då och då utomhus då det är vackert väder. Om det blir tid så tänkte vi plantera litet också. Och kanske flytta bort en och annan sten bakom huset så det blir jämnare.

Gamla folkskolan den 16 april 2021.

 

Gamla folkskolans vänner r.f. 10 år idag

image_pdfimage_printSkriv ut

Det är i dag 10 sedan vi skrev under stiftelseurkunden för föreningen Gamla folkskolans vänner. Stiftande medlemmar var Nisse Husberg, Inga Vickholm, Gun-Britt Husberg, Berit Husberg och Göran Wallén. Vad jag minns så var det på klimpsoppsmiddagen  på Lokaaln.

Det var lyckligare tider utan pandemi och klimpsoppan var god. Men föreningen registrerades inte då ännu utan först den 20 juni fick vi registernummer. Vi måste nog skjuta på firandet till sommaren – åtminstone.

Den 4 april 2011 lämnade föreningen en anhållan till kommunen att få köpa gamla folkskolan och den 9 maj 2011 beslöt kommunen att skänka gamla folkskolan åt föreningen men först den 30 april 2012 kunde vi komma in i skolan.

Den som vill kan läsa mera om det första året genom att klicka på Sidor-menyn till höger på GFV verksamhetsberättelse 2011.

 

Mykelvatne e tibaaka

image_pdfimage_printSkriv ut

Det är länge sedan sist vi såg mykelvatn. “Mykel” kommer från det fornnordiska ordet “mikill”  eller “mykil” som förstås betyder “stor”.  Samma ord finns i alla de germanska språken såsom anglosaxiskans “mîcel” och gammalhögtyskans “michil”. Grekiskans “mega” och latinets “magnus” är samma ord men i litet annan form.

Efter årensningen i början på 90-talet har det inte varit mykelvatn att tala om men i år blev det. Inte så att det kom vatten över vägarna men det finns nog vatten på åkrarna. I Baggkärret kom det också vatten över vägen mot Strömfors.

Ännu på 80-talet hade vi ordentligt mykelvatn men de yngre har inte sett det förrän nu. Jag satte in ett foto från mykelvatne i fjolårets kalender (april 2020) så att också yngre kunde se hur det såg ut. Men nu kan man beskåda fenomenet livs levande.

På Petjärmosan i Söörneseendan låg en hel del åkrar under vatten ännu i dag. Men det är ingenting jämfört med hur det var förr. Se på Mykelvatn för 7000 år sedan där finns också ett foto från 80-talets mykelvatn just på Petjärmosan (från Nyströms sida).

Troligen är det värmen som har smält snön snabbt och det samtidiga regnet som gjort att vattnet nu kommit upp över ån bräddar. Det har inte så stor betydelse om det kommer litet vatten på åkrarna den här tiden på året men helst vill man slippa mykelvatn senare på året och på vägarna.