Johannistang 2021

image_pdfimage_printSkriv ut

Trots korona och 30 graders hetta så lyckades vi få upp vår johannistang (midsommarstång) i år också. Och den ser lika fin ut som alltid. Det är Hopenback-Lekstrand fornminnesförening (grundad 1952 av Sigge Strömberg) som drar i trådarna. Hopenbackan är en av de fyra byadelarna i Hindersby och Lekstrand är den gamla allmänningen som förr kallades Leikanlindån. Där samlades för 500-1000 år sedan Hopenbackans ungdomar till lekar. Det fanns ingen TV och inget Internet på den tiden.

Vi tog ned den på onsdag kväll och plockade bort de gamla girlanderna och testade hållbarheten. Den verkar vara i gott skick även om ett par tvärslår är litet rötskadade. Men det lönar sej inte att bara byta dessa utan då gör vi en helt ny stång. Nästa år.

torsdagen bands det nya girlander – på distans. Det har ju varit ett folknöje att stå i skogen i regn och myggor och binda girlander men koronan gjorde slut på det och det finns en risk för att det nya sättet upplevs som bättre …

På fredagen klockan 10 samlas vi sedan för att vira girlanderna kring stången enligt traditionellt mönster. Vi har erfarna personer som vet om den ena girlanden skall komma under den andra eller inte men det blir ofta en hel del diskussion i alla fall.

Våra timmermän slår spikar för att fästa repen (som är kärnan i girlanderna) och sedan viras de runt stången och tvärslåarna.

Tidigare smyckade och reste vi stången på dagen och hade program på kvällen men det började komma allt mer folk redan på dagen – speciellt barnfamiljer. Så nu är dagsprogrammet det verkliga midsommarfirandet.

Och så skall stången resas upp. Förr behövdes det 15-20 starka karlar med stolpgafflar för få upp den. Det var inte heller alldeles riskfritt så numera har vi traktor med skogslastare (skogskran) som ledigt och lätt lyfter upp den. Man måste bara vara försiktig så den starka maskinen inte bryter av den. Tyvärr har jag ingen bild av själva lyftet för jag satt inne i traktorn och drog i spakarna. Det finns fyra linor från toppen så det går bra att hålla stången på rätt led.

Sedan bildas det fyra lag som börjar knyta fast de nordiska flaggorna på linorna. Linorna är dubbla och går genom block upp på stången så man kan hala upp flaggorna anefter som de knyts fast.

Därefter kan man dricka kaffe eller saft. Det är gratis men man får nog sätta en slant i burken.

Det gick ganska bra i år också. Vi saknade vår australiska hindersbygg som alltid brukade komma med på johannistandjins resning men det är just nu inte läge att resa.

Vädret var fint. Den värsta hettan är förbi och det var litet mulet men inget regn trots prognoserna. 

Så det var bara att köra hem traktorn och invänta nästa Johanni. Om nån vill ha fornminnesföreningens världsberömda historik “Åter eitt Johanni” (med hårda pärmar och fina fotografier) så finns det ännu böcker kvar.

 

 

Verandans upprustning

image_pdfimage_printSkriv ut

På måndag var det regnigt väder så vårsådden fick vänta. Men det gick att slå gräs vid gamla folkskolan och det var minsann nödvändigt. Gräset och ogräset har växt alldeles otroligt i majregnandet. Det syns bäst på gränsen mellan slaget och oslaget gräs:

Nu syns skolan åtminstone och så ser man att färgen på verandan börjar vara ganska dålig.  Men förrän man kan måla så måste nedre delen av brädfodringen bytas – bäst är antagligen att lägga in en list och en plåt som för ut regnvatten från väggen. Möjligen kan vi ta bort ribborna och sätta in en likadan stående pärlspont som på själva skolan.

Även om nedersta delen av väggbräder och lister är ruttna så är vattenlisten under brädfodringen riktigt hård. Troligen är den tillverkad av speciellt kådrik furu som är så hållbar att man inte kan köpa lika bra virke numera.

Det finns litet att göra också på verandans fönster även om de i stort sett är i bra skick. Åtminstone bör de kittas och målas vilket inte är så litet arbete för de är många. Också dörren bör man göra nånting åt för den sväller till vintern och blir alldeles gles till sommaren.

Ett myrbo utanpå cementplattan vid dörren fick flytta till skogen. Man borde också ta bort jord utanför stenfoten så att vattnet rinner ut från väggen. Det började regna allt mer senare på kvällen så vi får fortsätta med arbetet senare. Hoppeligen blir det litet torrare sommar så småningom.

Stenvältring

image_pdfimage_printSkriv ut

Vi plockade stenar förra veckan (se Stenplockning) men den riktigt stora orkade lastaren inte med. Men skam den som ger sig så vi försökte med stora frontlastaren i dag. Och med nöd och näppe så lyckades den vältra den stora stenen till en grop i skogen bredvid rinken. Det var inte enkelt men det gick. Så nu ser det litet jämnare ut bakom gamla folkskolan. Ni kan se den stora stenen höger om rinken under den lilla granen.

De stora jordfasta stenarna får bli kvar men det skall plockas bort litet skärvor ännu. Där det fanns en stor grop vid stenfoten (där vattenledningen går in) var det kört jord men den var litet ojämn så vi jämnade ut med den breda skopan på frontlastaren.

Nu går det att putsa och jämna litet för hand så blir det nog bra. Men vårsådden kommer – troligen nästa vecka så det blir ett uppehåll i arbetet utomhus. Möjligen planterar vi en rosenbuske vid stenen nära hörnet vid bostadens ingång. Där fanns en stor rosenbuske men den gick tyvärr ut och vi försöker får en liknande att växa igen.

Nu hoppas vi på litet mera värme. Nästa natt torde vara den sista med minusgrader. Och snart börjar grönskan komma. Bladen är färdiga att spricka ut på träd och buskar bara det blir varmare.

 

Stenplockning vid gamla folkskolan

image_pdfimage_printSkriv ut

Våren har kommit även om den tycks ha vänt om i farstun. Nu är det i alla fall lämpligt att plocka stenar förrän gräset växer upp och de blir svåra att hitta – förrän man slår lien i dem. Vi plockade bort en hel del även om de största ännu är kvar.  Det gick inte riktigt för hand så vi använde skogslastaren som nog flyttar förvånansvärt stora stenar och stubbar.

Det är bäst att vara försiktig för nu finns det åter gropar. Speciellt en utanför papperslagret kan ställa till med problem om man kör ned bilhjulet i den.

De stora jordfasta stenarna får bli kvar men de mindre som är uppgrävda har vi flyttat bort så det blir litet jämnare. Speciellt den stora stubben från trädet som vi tog ned för nästan tio år sedan är nu borta. Men den stora stenen som grävdes upp då vi drog vatten och fiberkabel finns ännu kvar för det behövs litet kraftigare maskiner för att få bort den.

En hel del mindre stenar vid vägen gick det att få bort men bara två mellan tallen och äppelträdet.  Nu är i alla fall tallkvistarna som skrapade på taket borta.

Vi har inte öppna dörrar på måndagarna i år på grund av pandemin men pysslar så smått utomhus i alla fall. Nästa gång tänkte jag ta med frontlastaren och jämna ut litet. Och det skall ju krattas ännu. Fast det är förbjudet att kratta nära huset där scillorna finns. Vi kanske kan plantera mera vårblommor vid huset ännu i år.

Det var litet snö i morse och ännu tre nätter till blir det minusgrader så det blir inte sommar än men efter första maj skall det bli litet varmare.

 

 

Vår vid gamla folkskolan

image_pdfimage_printSkriv ut

Trots att det ännu ligger snö kvar bakom gamla folkskolan så blommar scillorna framför den och vid det gamla äppelträdet vid uthuset.

(klicka på bilden så blir den större)

Det är inte en scilla-hav som det varit något år. Mia minns scilla-havet från skoltiden men jag kommer inte ihåg något sådant från min skoltid på 50-talet.

Vår cembratall är inte stor men verkar vara grön och fin.

Det är varmt i hela huset – speciellt på solsidan – fastän värmen är avstängd. Vi började litet kratta gårdsplanen men där finns en hel del att göra ännu. Det blir ingen talko på grund av pandemin men vi pysslar då och då utomhus då det är vackert väder. Om det blir tid så tänkte vi plantera litet också. Och kanske flytta bort en och annan sten bakom huset så det blir jämnare.

Gamla folkskolan den 16 april 2021.

 

Gamla folkskolans vänner r.f. 10 år idag

image_pdfimage_printSkriv ut

Det är i dag 10 sedan vi skrev under stiftelseurkunden för föreningen Gamla folkskolans vänner. Stiftande medlemmar var Nisse Husberg, Inga Vickholm, Gun-Britt Husberg, Berit Husberg och Göran Wallén. Vad jag minns så var det på klimpsoppsmiddagen  på Lokaaln.

Det var lyckligare tider utan pandemi och klimpsoppan var god. Men föreningen registrerades inte då ännu utan först den 20 juni fick vi registernummer. Vi måste nog skjuta på firandet till sommaren – åtminstone.

Den 4 april 2011 lämnade föreningen en anhållan till kommunen att få köpa gamla folkskolan och den 9 maj 2011 beslöt kommunen att skänka gamla folkskolan åt föreningen men först den 30 april 2012 kunde vi komma in i skolan.

Den som vill kan läsa mera om det första året genom att klicka på Sidor-menyn till höger på GFV verksamhetsberättelse 2011.

 

Mykelvatne e tibaaka

image_pdfimage_printSkriv ut

Det är länge sedan sist vi såg mykelvatn. “Mykel” kommer från det fornnordiska ordet “mikill”  eller “mykil” som förstås betyder “stor”.  Samma ord finns i alla de germanska språken såsom anglosaxiskans “mîcel” och gammalhögtyskans “michil”. Grekiskans “mega” och latinets “magnus” är samma ord men i litet annan form.

Efter årensningen i början på 90-talet har det inte varit mykelvatn att tala om men i år blev det. Inte så att det kom vatten över vägarna men det finns nog vatten på åkrarna. I Baggkärret kom det också vatten över vägen mot Strömfors.

Ännu på 80-talet hade vi ordentligt mykelvatn men de yngre har inte sett det förrän nu. Jag satte in ett foto från mykelvatne i fjolårets kalender (april 2020) så att också yngre kunde se hur det såg ut. Men nu kan man beskåda fenomenet livs levande.

På Petjärmosan i Söörneseendan låg en hel del åkrar under vatten ännu i dag. Men det är ingenting jämfört med hur det var förr. Se på Mykelvatn för 7000 år sedan där finns också ett foto från 80-talets mykelvatn just på Petjärmosan (från Nyströms sida).

Troligen är det värmen som har smält snön snabbt och det samtidiga regnet som gjort att vattnet nu kommit upp över ån bräddar. Det har inte så stor betydelse om det kommer litet vatten på åkrarna den här tiden på året men helst vill man slippa mykelvatn senare på året och på vägarna.

 

Vi tänder ett ljus

image_pdfimage_printSkriv ut

Året 2020 var annorlunda och vi hade inte som vanligt Fornminnesföreningens höstkaffe. Men låt oss i alla fall tända ett ljus för de medlemmar som lämnat oss sedan föregående höstkaffe:

Gretel Mickos (f.d. Strömberg, f. Hollmén)

Åke Svenskberg

Iris Wallén (f. Simos)

Beatrice får också i år tända ljus för dem.

Bos-Sestu NissePublicerat den Kategorier OkategoriseradeLämna en kommentar till Vi tänder ett ljus

Ny hylla: Glad Jul !

image_pdfimage_printSkriv ut

Det blev litet virke över från golvet i arbetsrummet på gamla folkskolan. Av det byggde vi en stor hylla men det fanns ännu virke kvar så nu finns det en liten hylla bredvid den stora. Den är lämplig för mindre böcker eller mindre askar.
Längden på bitarna var så lämplig att vi inte behövde såga alls (annat är ribborna under hyllplanen). Hyllorna är inte så djupa men ändå nästan 30 cm. Den stora hyllan börjar fyllas så det behövs säkert mera utrymme snart.

Det blev en liten julklapp till gamla folkskolan.

God Jul och Gott Nytt År till alla !