Verandans upprustning

På måndag var det regnigt väder så vårsådden fick vänta. Men det gick att slå gräs vid gamla folkskolan och det var minsann nödvändigt. Gräset och ogräset har växt alldeles otroligt i majregnandet. Det syns bäst på gränsen mellan slaget och oslaget gräs:

Nu syns skolan åtminstone och så ser man att färgen på verandan börjar vara ganska dålig.  Men förrän man kan måla så måste nedre delen av brädfodringen bytas – bäst är antagligen att lägga in en list och en plåt som för ut regnvatten från väggen. Möjligen kan vi ta bort ribborna och sätta in en likadan stående pärlspont som på själva skolan.

Även om nedersta delen av väggbräder och lister är ruttna så är vattenlisten under brädfodringen riktigt hård. Troligen är den tillverkad av speciellt kådrik furu som är så hållbar att man inte kan köpa lika bra virke numera.

Det finns litet att göra också på verandans fönster även om de i stort sett är i bra skick. Åtminstone bör de kittas och målas vilket inte är så litet arbete för de är många. Också dörren bör man göra nånting åt för den sväller till vintern och blir alldeles gles till sommaren.

Ett myrbo utanpå cementplattan vid dörren fick flytta till skogen. Man borde också ta bort jord utanför stenfoten så att vattnet rinner ut från väggen. Det började regna allt mer senare på kvällen så vi får fortsätta med arbetet senare. Hoppeligen blir det litet torrare sommar så småningom.

Stenvältring

Vi plockade stenar förra veckan (se Stenplockning) men den riktigt stora orkade lastaren inte med. Men skam den som ger sig så vi försökte med stora frontlastaren i dag. Och med nöd och näppe så lyckades den vältra den stora stenen till en grop i skogen bredvid rinken. Det var inte enkelt men det gick. Så nu ser det litet jämnare ut bakom gamla folkskolan. Ni kan se den stora stenen höger om rinken under den lilla granen.

De stora jordfasta stenarna får bli kvar men det skall plockas bort litet skärvor ännu. Där det fanns en stor grop vid stenfoten (där vattenledningen går in) var det kört jord men den var litet ojämn så vi jämnade ut med den breda skopan på frontlastaren.

Nu går det att putsa och jämna litet för hand så blir det nog bra. Men vårsådden kommer – troligen nästa vecka så det blir ett uppehåll i arbetet utomhus. Möjligen planterar vi en rosenbuske vid stenen nära hörnet vid bostadens ingång. Där fanns en stor rosenbuske men den gick tyvärr ut och vi försöker får en liknande att växa igen.

Nu hoppas vi på litet mera värme. Nästa natt torde vara den sista med minusgrader. Och snart börjar grönskan komma. Bladen är färdiga att spricka ut på träd och buskar bara det blir varmare.

 

Stenplockning vid gamla folkskolan

Våren har kommit även om den tycks ha vänt om i farstun. Nu är det i alla fall lämpligt att plocka stenar förrän gräset växer upp och de blir svåra att hitta – förrän man slår lien i dem. Vi plockade bort en hel del även om de största ännu är kvar.  Det gick inte riktigt för hand så vi använde skogslastaren som nog flyttar förvånansvärt stora stenar och stubbar.

Det är bäst att vara försiktig för nu finns det åter gropar. Speciellt en utanför papperslagret kan ställa till med problem om man kör ned bilhjulet i den.

De stora jordfasta stenarna får bli kvar men de mindre som är uppgrävda har vi flyttat bort så det blir litet jämnare. Speciellt den stora stubben från trädet som vi tog ned för nästan tio år sedan är nu borta. Men den stora stenen som grävdes upp då vi drog vatten och fiberkabel finns ännu kvar för det behövs litet kraftigare maskiner för att få bort den.

En hel del mindre stenar vid vägen gick det att få bort men bara två mellan tallen och äppelträdet.  Nu är i alla fall tallkvistarna som skrapade på taket borta.

Vi har inte öppna dörrar på måndagarna i år på grund av pandemin men pysslar så smått utomhus i alla fall. Nästa gång tänkte jag ta med frontlastaren och jämna ut litet. Och det skall ju krattas ännu. Fast det är förbjudet att kratta nära huset där scillorna finns. Vi kanske kan plantera mera vårblommor vid huset ännu i år.

Det var litet snö i morse och ännu tre nätter till blir det minusgrader så det blir inte sommar än men efter första maj skall det bli litet varmare.

 

 

Gamla folkskolans vänner r.f. 10 år idag

Det är i dag 10 sedan vi skrev under stiftelseurkunden för föreningen Gamla folkskolans vänner. Stiftande medlemmar var Nisse Husberg, Inga Vickholm, Gun-Britt Husberg, Berit Husberg och Göran Wallén. Vad jag minns så var det på klimpsoppsmiddagen  på Lokaaln.

Det var lyckligare tider utan pandemi och klimpsoppan var god. Men föreningen registrerades inte då ännu utan först den 20 juni fick vi registernummer. Vi måste nog skjuta på firandet till sommaren – åtminstone.

Den 4 april 2011 lämnade föreningen en anhållan till kommunen att få köpa gamla folkskolan och den 9 maj 2011 beslöt kommunen att skänka gamla folkskolan åt föreningen men först den 30 april 2012 kunde vi komma in i skolan.

Den som vill kan läsa mera om det första året genom att klicka på Sidor-menyn till höger på GFV verksamhetsberättelse 2011.

 

Mykelvatne e tibaaka

Det är länge sedan sist vi såg mykelvatn. “Mykel” kommer från det fornnordiska ordet “mikill”  eller “mykil” som förstås betyder “stor”.  Samma ord finns i alla de germanska språken såsom anglosaxiskans “mîcel” och gammalhögtyskans “michil”. Grekiskans “mega” och latinets “magnus” är samma ord men i litet annan form.

Efter årensningen i början på 90-talet har det inte varit mykelvatn att tala om men i år blev det. Inte så att det kom vatten över vägarna men det finns nog vatten på åkrarna. I Baggkärret kom det också vatten över vägen mot Strömfors.

Ännu på 80-talet hade vi ordentligt mykelvatn men de yngre har inte sett det förrän nu. Jag satte in ett foto från mykelvatne i fjolårets kalender (april 2020) så att också yngre kunde se hur det såg ut. Men nu kan man beskåda fenomenet livs levande.

På Petjärmosan i Söörneseendan låg en hel del åkrar under vatten ännu i dag. Men det är ingenting jämfört med hur det var förr. Se på Mykelvatn för 7000 år sedan där finns också ett foto från 80-talets mykelvatn just på Petjärmosan (från Nyströms sida).

Troligen är det värmen som har smält snön snabbt och det samtidiga regnet som gjort att vattnet nu kommit upp över ån bräddar. Det har inte så stor betydelse om det kommer litet vatten på åkrarna den här tiden på året men helst vill man slippa mykelvatn senare på året och på vägarna.

 

Ny hylla: Glad Jul !

Det blev litet virke över från golvet i arbetsrummet på gamla folkskolan. Av det byggde vi en stor hylla men det fanns ännu virke kvar så nu finns det en liten hylla bredvid den stora. Den är lämplig för mindre böcker eller mindre askar.
Längden på bitarna var så lämplig att vi inte behövde såga alls (annat är ribborna under hyllplanen). Hyllorna är inte så djupa men ändå nästan 30 cm. Den stora hyllan börjar fyllas så det behövs säkert mera utrymme snart.

Det blev en liten julklapp till gamla folkskolan.

God Jul och Gott Nytt År till alla !

 

Gamla folkskolan öppen för slöjd

Nu då det är en hel del inskränkningar för möten och folksamlingar kan man fortfarande använda gamla folkskolan för slöjd av olika slag. Det går till exempel utmärkt att reparera gamla fönsterbågar. Det finns kitt och vit linoljefärg och förstås en hel mängd fina verktyg i den gamla slöjdsalen. Och bäst av allt så finns det varmt utrymme. Det är inte alltid så lätt att hitta en lämplig plats hemma på vintern.

Ovan kan man se de yttre fönsterbågarna till mitt arbetsrum. Den lösa färgen och det lösa kittet är bortskrapat och på den ena bågen är den nedre delen litet rutten. Frågan är om man skall byta ut den eller bara skruva fast nya hörnvinklar.

Om man byter ut så skall man INTE använda nytt virke utan träet från en gammal fönsterbåge som är tillverkad före 1950. Då skedde nämligen en betydande förändring av byggtekniken och kvalitetskraven togs bort. Man började använda dåligt trä och också för övrigt blev byggtekniken sämre. Man kan säja att då började mögelhusens tidsskede. Före 1950 var fönster och dörrar tillverkade av utvalt kådrikt virke som håller i hundratals år med litet kitt och målfärg då och då.

Man behöver inte alls ta bort allt kitt och all målfärg. Tvärtom är det bättre att låta kitt som sitter stenhårt vara kvar i stället för att man riskerar spräcka glaset som på gamla fönster kan vara enbart 1 mm tjockt. Man kan lappa kittet med nytt kitt som man gjort tunt genom att blanda i litet linolja. Förstås bör man använda rent linoljekitt utan andra tillsatser. Det är säkrast att köpa från en byggnadsvårdsbutik såsom Byggnadsapoteket i Billnäs så man vet att det är äkta http://www.byggnadsapoteket.se.

Då man har kittat fönstret så kan man genast måla med linoljefärg. I senaste Byggnadskultur (4/20) fanns det en diskussion om målning och kitt och det verkade faktiskt som om en viss färg inte passade ihop med ett visst kitt (danskt). Men Byggnadsapoteket säljer Allbäcks färg som är ganska säker för den innehåller inget annat än linolja och pigment.

Med ganska litet arbete kan man få fönsterbågarna i skick. Det lönar sej i alla fall att måla en gång till nästa sommar. Då man målar med linoljefärg så får man INTE stryka på så mycket att färgen täcker. Tvärtom kan man sätta på ordentligt med färg men sedan stryka bort så mycket som möjligt. Om färglagret blir för tjockt så bildas en hinna utanpå och färglagret blir skrynkligt och torkar aldrig. Den som är van att måla med de moderna plastfärgerna (som röter träet) måste alltså lära om helt hur man målar.

Vi har också en gammal vävstol (från Bos-Sestu) som är färdigt uppställd och Inga trodde att den skulle fungera direkt.

Vi tar ingen hyra då enskilda personer arbetar i slöjdsalen men kom gärna överens med någon från styrelsen så det inte blir kollisioner. Inga brukar ha koll på när nånting händer på gamla folkskolan. Förstås får man gärna sätta en slant i kaffepannan för att hjälpa till med elräkningarna.

 

 

Lindas arkiv

Gamla folkskolan fick som donation Linda Hollméns arkiv av sondöttrarna Lisbet och Solveig. Det finns nu i Rafaels hylla i lilla salen på skolan. Förutom en mängd böcker finns där över 40 urklippsböcker som Linda samlade ihop. Mest är det från Hindersby och östra Nyland. Visst finns allt i tidningarnas arkiv men det intressanta är urvalet som Linda gjorde. Man blir lätt fångad av klippen från gamla tider och har svårt att sluta bläddra.

Linda var ju mycket intresserad av dikter vilket också märks i urklippena. Ett annat stort intresse var blommorna. En del av dem finns ännu kvar. Jag minns att hon gick till Engströms tomt fastän stuga var borta och skötte om blommorna där (vid vägen mellan Skoars och Hollméns).

Vi fick också tekniska böcker som Holger (hennes son) hade samlat. Han var mycket intresserad av teknik – och egentligen allt mellan himmel och jord. Han var mycket beläst. Vi har inte ännu hunnit gå igenom allt men tanken är att sortera och arkivera allting. Det visar en bildningsnivå som är högre än många högskoleutbildade fastän de bara gått igenom folkskolan.

Vi tackar Lisbet och Solveig för den fina donationen.

Hollméns den 20 november 2020 – till vänster Lindas stuga

 

Elavbrott på gamla folkskolan 23-24.11 2020

Kymmenedalens el meddelar att det blir avbrott

måndagen den 23 november 2020  kl. 12-15

och

tisdagen den 24 november 2020 kl. 12-15

Det blev inte riktigt klart  om måndagens avbrott flyttats till tisdagen eller om det blir avbrott bägge dagarna. Vi har ju ackumulatorer i fibernätets central men var i alla fall beredda på avbrott.