Hindersby-Bäckby historiska sällskap träffas

Det finns ju inget sådant sällskap utan det är bara ett nytt namn på våra träffar där vi diskuterar byarnas gamla historia. Det är en fortsättning på Grev-cirkeln men utan MI så vi behöver ett nytt namn.

Nu börjar våren komma. Det är fortfarande bråttom att köra ut stockar i vinterns fina skogsväder med litet snö och goda vintervägar men det blir allt varmare och snart går det inte mera att köra tunga lass. Lilla salen på gamla folkskolan är nymålad och färdig (förutom endel småsaker). Så vi tänkte börja

måndagen den 20 mars 2017 kl. 19:00 på gamla folkskolan

Tanken är att gå igenom vår egen historia från urminnes tider fram till ungefär 1960 och samla ihop material. Riksarkivet digitaliserar gamla dokument och sätter ut dem på nätet så det finns nytt material. Vi tänkte börja med Gustav Vasas jordaböcker från början på 1500-talet.

Det finns också en hel del om vikingafärder i österled där en huvudrutt gick längs Finska vikens norra kust. Rutten gick via Pellinge till Aldeigjuborg (Staraja Ladoga) som är uppbyggt redan 753. Dendrokronologisk undersökning där man ser på stockarnas årsringar ger nämligen mycket exakt tidsbestämning.

När våra förfäder började bruka jorden i byarna vet ingen även om det finns en hel del teorier – men de är bara spekulationer som kan vara riktiga men också felaktiga. En spekulation är att den första bebyggaren var “vikingens broder” som inte var så intresserad av att fara till Miklagård (Konstantinopel) för att skaffa sej guld och ära utan heller stannade hemma för att bruka jorden och sköta boskapen. En fredlig hemmakatt alltså.

Skrivna källor är det dåligt om men våra byar finns med i Generalregistret över bosättningen i Finland som Jalmari Finne började samla ihop i början på 1900-talet. Där finns uppgifter från Gustav Vasas jordaböcker men också annat material. Eftersom det är skattelängder så är det bara de som betalade skatt som finns med.

Också nyare material är intressant. Vi försöker samla in fotografier från Mykelvatne som ju dagens ungdomar inte har sett – då en stor del av byn var som en insjö varje vår och ibland på sommaren.

Vi får diskutera exakt vad vi tar upp och när vi träffas så kom med på måndagen den 20 mars eller ta kontakt med styrelsen. Träffarna är förstås helt gratis och det finns kaffe.

 

Mykelvatn

Yngre hindersbyggar vet inte hur det såg ut på våren (och ibland på sommaren) då ån flödade över och täckte stora delar av åkrarna med vatten. Efter årensningen i början på 90-talet har det inte varit likadana översvämningar – på äkta hindersbyspråk mykelvatn. Mykel- kommer förstås från samma ord som “mycket”.

Förra sommaren fick vi en plansch med bilder från mykelvatne av Bertel Mickos som var med och organiserade årensningen. Då satte jag in en bild av planschen men bilderna var ganska otydliga på den. Nu har jag skannat in dem och här kommer de. Först en bild av en höåker år 1952.

Vanligen kom mykelvatne i slutet på april då snön smälte och isarna gick på ån – och ofta tornade upp sej mot åbron. Ibland sprängde de isblocken vid bron för att vattnet skulle komma fram. På bilden ovan hade det regnat hårt mitt i sommaren och därför finns det höösneisår i mykelvatne.

Bilden ovan är från Mosan år 1968. Där var så gott som varenda åker täckt av vatten eftersom Mosan är så platt.

 

I juli 1979 var det också mykelvatn mitt i sommaren. Här kör Silfvastas Kalle på vägen vid Petjärmosan och i bakgrunden syns Rööledun och Husbergs. Men ofta var det så mycket vatten att åkrarna inte syntes alls vid Petjärmosan. Då visste man var vägen gick enbart genom att köra mitt emellan taggtrådarna på bägge sidor om vägen. På bilden finns de inte mera för vi sålde kossorna 1975 men före det var de till stor hjälp i mykelvatne.

Vid Nyströms vägskäl hade Backmans Tage en båt den 9.8 1987 – uppe på åkern. Det var inte så ovanligt att man måste åka båt i det värsta mykelvatne. Bil gick inte för tändningen slutade fungera om den blev våt och många lämnade bilen på Lokaalsbackan därifrån man kunde köra vidare och så fick man ta sej dit med häst, traktor, cykel eller båt.

På bilden ovan står Tage i sitt potatisland samma dag. I bakgrunden vår Rööledun till vänster och Kalles ledu till höger. Det var hårda bud för potatisodlandet för det kunde komma mykelvatn när som helst efter det att de dikat ut skogarna och vattnet kom snabbt ut på åkrarna medan ån inte drog undan.

Tage i mitten på juni 1981 i sockerbetslandet. Nedan Kalles sockerbetsland 1986 men litet senare på sommaren.

Bilderna är ganska blekta eftersom de suttit fast vid planschen men jag lägger ännu in en bild från Baggtjärre år 1985. Det syns inte så bra men allt är bara vatten.

Och så var det året 1962 då man inte ens kom med traktor ned till byn. Det minns jag bra för min mamma fyllde 50 år och ingen av gästerna kunde komma fram den 14 september.

Det gick ännu an med säden om mykelvatne kom litet senare på sommaren men potatisen klarade inte av vattnet utan började ruttna så det var bråttom att rädda vad man rädda kunde ur vattnet.

Så här såg det ut då Vestergårds Edit tog upp potatis i september 1962.

Samma åker, samma dag. Det var tungt att röra sej i den klibbiga lervällingen och alltid följde inte stöveln med då man steg framåt …

Det var hårda bud med mykelvatne även om vi som barn hade roligt i “parken” där vi byggde flottar. Vi fick hållas så länge vi var innanför granhäcken. Vattnet kom ända upp till husknuten och källaren under huset måste tömmas. Men det gick an ända tills det första skogsdikandet förde med sej att vattnet kom alldeles för snabbt ut ur skogen. Då det var mykelvatn mest bara i april så var det inte så farligt men sedan blev det översvämning genast då det kommit 30 mm regn.

I slutet på 80-talet blev det omöjligt. Bara våren 1988 svämmade ån över fem gånger. Till sist fick vi igång årensningsprojektet.

De här bilderna är inte av så bra kvalitet men jag vet att det finns en hel del fina mykelvatnbilder och jag skannar gärna in dem och sätter på nätet.

 

 

 

 

 

Fotoalbum

Jag satte in en del gamla fotografier från grev.hindersby.net i det nya fotoalbumet som finns på vår Synology-server. Av säkerhetsskäl är den INTE åtkomlig utifrån så man måste ha en anslutning till vårt fibernät. Ifall jag får säkerheten i ordning så sätter jag den på nätet men just nu är det alltför farligt. Varje dag kommer det tusentals angrepp mot vår brandmur. Men det är bara jag som ser dem via övervakningsprogrammet.

På Lokaaln och i Gamla folkskolan finns det anslutningar till vårt fibernät som man kan använda. Ta kontakt för att få närmare information.

Inifrån vårt fibernät är adressen till det nya fotoalbumet:

to/

Spara adressen som ett bokmärke så är den lätt att hitta.

Det är svårt att hitta ett elektroniskt fotoalbum som är lätt att använda men ändå har alla möjligheter. Synologys Photo station som det nya albumet använder är ganska bra men det är svårt att sätta in texter under fotona. Jag måste göra det i en fotoredigerare genom att skriva direkt i bilden och det tar massor med tid. Det positiva är att man kan sätta in kommentarer till bilderna mycket enkelt. Men de kommer inte under bilden.

Jag sätter in fler bilder då jag råkar ha något minut ledig men det blir inte mycket nu förrän tröskandet är klart.

Men jag tar gärna emot gamla bilder och skannar in dem – fast inte just nu. Så där småningom skall alla Grev-kursens bilder sättas in. En hel del finns redan på adressen:

http://grev.Hindersby.net

 

Känner någon M H D 25.10 1824 ?

På lokaln vind hittades en fin kista med texten M H D 25/10 1824. Utanpå kistan finns bokstäverna E C 1823. Möjligen anger årtalet inne i kistan datum för en vigsel (brudkista) men det är inte säkert. Vi har en kista med A A B 1822 och det är helt klart Anders Andersson Bosas men han gifte sej först 1825.

Problemet är att det inte finns något gårdsnamn i Hindersby som börjar på D. Möjligen är det någon Drockila från Pyttis som gift sej till Hindersby ?

DSCN3841

DSCN3843

Snygg kista som undgått det vanliga ödet att bli övermålad.  Meddela gärna om ni vet nånting om kistan.

Och kom ihåg att aldrig kasta bort gamla papper ! Vi tar gärna emot dem och arkiverar på gamla folkskolan.

 

Hystanlindån

Sigge Strömberg skrev och ritade om gamla tider år 1978  och Fornminnesföreningen har mappen som faktiskt finns på nätet också:

Sigges bok

Klicka på “Sigges book”. Det är fotografier från de finaste sidorna i boken. Texten är ett konstverk i sej så den kan inte bara skrivas av. Här finns ett exempel från Hystanlindån – allmänningen vid Hopenback bro som senare blev Sigges Lekstrand. Kallades också allmänt Leikanlindån.

Och vad betyder “hysta” ? I Sverige är det synonym med “kasta, slänga, bolla” men i Lappträsk betyder det helt enkelt “gunga”. Det fanns och finns ännu en stor gunga där (se Johannigungand).

 

 

Sjiftiskartan

 

Sjiftiskartan å Sigges bootjin opa nete

Nu gaar he ti sii opa sjiftiskartan fråån hela nete å så e Sigges bootjin, täär han ha skrivi å tekna åmm tiinn föri sjifti, insatt opa

http://grev.Hindersby.net

 Birett åm ni haar probleem – annårs veit ja int.

 He kan va braa ti ladd neer ein ZOOM-funktjoon ti sii opa bildren å kartåna. För Firefox finns he man ooliika opa

  https://addons.mozilla.org/sv-SE/firefox/search?q=zoom&cat=all

 He e bara ti klick å så e han instaleera …

 

 

Nya (fullständiga) skiftesprotokoll !

 

Nya (fullständiga) skiftesprotokoll !

 

Till torpdagen 2008  skrev jag in nya versioner av skiftesprotokollen som nästan är fullständiga nu. En del skrivfel är också rättade.

 

Skiftesprotokoll 1908

 

 

Skiftesprotokoll 1908

Nisse Husberg

 

Alla protokoll rörande storskiftesregleringen finns i Riksarkivet på mikrokort. Här finns en avskrift av dessa (som kan innehålla en hel del fel och brister). Stavningen är den gamla som användes i början på 1900-talet.

 

1908

Den 20-21 Januari 1908 hölls, enligt i laga ordning kungjord termin sammanträde å 2:5 Mattas lägenhet i Hindersby i och för slutförande af förrättningen.

Närvarande voro såsom godemän sjömannen Henrik Mattsson och skomakaren Oskar Andersson, båda från denna by samt följande lägenhetsinnehafvare:

1 Mickos – Johan Mårtensson
2:3 Nybondas – Johan Mattsson genom ombud
2:4 Svennas – Viktor Aronsson
2:5 Mattas – Karl Karlsson
2:6 Ersas – Viktor Aronsson
3:1 Jofs – Aron Nilsson
3:3 Jossas – Matts Johansson
3:4 Jordas – Anders Andersson
3:5 Petas – Anders Gustafsson
3:6 Markus – Matts Johansson
3:7 Brännbacka – Aron Nilsson
3:8 Nybacka – Aron Nilsson
4:1 Fjärsmans – Emil Johansson
4:3 Backas – Karl Gustafsson
4:4 Valles – Johan Johansson
4:5 Lillstu – Aron Henriksson
4:6 Kammars – Viktor Gustafsson
5:6 Nissas – Johan Mårtensson
5:7a Skoas – Leander Mårtensson
5:7b Hollmens – Sofia Järf genom ombud
5:8 Hafrens – Johan Mattsson
5:9 Nyland – Gustaf Eriksson
5:10 Sjögård – Herman Strömberg
6. Klinckas – Johan Askolin genom ombud
7:1 Bronnstu – Gustaf Alfr. Henriksson
7:2 Nilsas – Johan Henriksson
7:3 Ambergs – Otto Amberg
7:4 Lillkolfus – Otto Amberg
8:1 Storkolfus – Reinhold Johansson
8:2 Mickels – Henrik Henriksson var icke närvarande
8:3a Heimas – Reinhold Johansson
8:3b Sjöborg – Reinhold Husman
8:4 Storgårds – Johan Henriksson
9:2 Bosas – Anders Johan Johansson
9:3 Nyströms – Johan Johansson
9:5 Blomsters – Henrik Gustafsson
9:6 Smeds – Anders Andersson
9:7 Rosas – Anders Johan Gustafsson
9:8 Sestu – Anders Johan Gustafsson
10:1 Husbergs – Johan Johansson
10:2 Nystu – Reinhold Husman
10:3a Simos – Henrik Henriksson
10:3b Husmans – Vilhelmina Johansson var icke närvarande
10:4 Silfvast – Anders Silfvast
11:1 Ollas – Johan Mattson genom befullmäktigadt ombud Emil Ollas
11:2 Helgas – Anders Johansson
11:3 Antas – Anders Johan Gustafsson
12 Jäppas – Johan Askolin genom ombud
13:6 Lumnäs – Johan Mårtensson
13:7a Ingars – Leander Mårtensson
13:7b Slätis – Sofia Järf genom ombud
13:8 Stengårds – Johan Mattsson
13:9 Erikas – Gustaf Eriksson
13:10 Kulla – Herman Strömberg
14 Knuts – A.Ahlström Osakeyhtiö, genom befullmäktigadt ombud Julius Brusi
15 Skäggas – A.Ahlström Osakeyhtiö, genom befullmäktigadt ombud Julius Brusi

Vid därom gjord förfrågan godkändes de föreslagna godemännen och sammanträdets laglighet.

Sedan utflyttningskostnadsinstrumentet kompletterats enligt ägodelningsrättens utslag af den 5. Augusti 1905 beträffande 2:4 Svennas, 10:1 Husbergs och 11:1 Ollas samt kostnadsförslag upprättats för byggandet af de nya vägarna, fördelade undertecknad dessa kostnader hvilka stego till:

utflyttningarna 52739 mk 75 pi
vägarna 81532 mk –

på sätt af instrumentet nedan framgår.

Dagsvärkslikviden utvisade att alla gifvit dagsvärk efter mantal.

Rösläggningslikviden gaf följande resultat:

1 Mickos erhåller 5 mk 30 pi
2:3 Nybondas erhåller 27 mk 10 pi
2:4 Svennas, 2:6 Ersas erhåller 11 mk 20 pi
2:5 Mattas erhåller 7 mk 10 pi
3:1 Jofs, 3:7 Brännbacka och    
3:8 Nybacka erhåller 37 mk 70 pi
3:4 Jordas erhåller 43 mk 20 pi
3:5 Petas erhåller 11 mk 20 pi
4:1 Fjärsmans erhåller 7 mk 40 pi
4:2a Bergas, 4:6 Kammars erh. 18 mk 80 pi
4:2b Ljusterskogs erhåller 14 mk 70 pi
4:3 Backas erhåller 8 mk 40 pi
4:4 Valles betalar 29 mk 90 pi
4:5 Lillstu erhåller 15 mk 10 pi
5:6 Nissas, 13:6 Lumnäs erh. 9 mk 40 pi
5:7a Skoas, 13:7a Ingars erh. 80 pi
5:7b Hollméns,13:7b Slätis erh. 86 mk 60 pi
5:8 Hafrens, 13:8 Stengårds erh. 14 mk 40 pi
5:9 Nyland, 13:9 Erikas betalar 4 mk 60 pi
5:10 Sjögård, 13:10 Kulla erh. 16 mk 40 pi
6 Klinckas, 12 Jäppas betalar 264 mk 20 pi
7:1 Bronnstu betalar 7 mk 90 pi
7:2 Nilsas erhåller 11 mk 10 pi
7:3 Ambergs och    
7:4 Lillkolfus erhåller 24 mk 20 pi
8:1 Storkolfus, 8:3a Heimas 28 mk 60 pi
8:2 Mickels erhåller 7 mk 10 pi
8:3b Sjögård, 10:2 Nystu erh. 23 mk 80 pi
8:4 Storgårds erhåller 12 mk 10 pi
9:2 Bosas erhåller 21 mk 60 pi
9:3 Nyströms erhåller 16 mk 60 pi
9:5 Blomsters erhåller 14 mk 80 pi
9:6 Smeds erhåller 29 mk 60 pi
9:7 Rosas, 9:8 Sestu betalar 26 mk 40 pi
10:1 Husbergs betalar 2 mk 70 pi
(10.2 Nystu saknas ??)      
10:3a Simos erhåller 95 mk
10:3b Husmans betalar 21 mk 80 pi
10:4 Silfvast erhåller 69 mk
11:1 Ollas erhåller – –  
11:2 Helgas erhåller 8 mk 40 pi
11:3 Antas erhåller 59 mk 50 pi
14 Knuts, 15 Skäggas betalar 485 mk

och värkstäldes likviden senast den 5. Februari 1908.

Anmäldes att 3:5 Petas och 8:4 Storgårds anspråk på odlingslikvid fått förfalla på grund af ett tidigare beslut.

Angående särskilda vägar bestämmes på grund af ömsesidig öfverenskommelse:

1) 10:3a Simos berättigas till en brunn å fig. 3098 inom 10:2 Nystus hemskifte och till brunnen förande gångstig.

2) 11:3 Antas och 2:3 Nybondas ägare berättiga hvarandra att använda vägarna från 11:3:s tomt till en brunn å 2:3:s tomt och vägen från 2:3:s tomt till 2:3:s åker.

3) Aron Nilsson Jofs anhåller om att åkerfiguren, som vid vägflyttning tilldelades samfälligheten, finge flyttas till 3041 m.fl. å 1. kartadelen. Detta provisoriska utbyte som alla sakägarna godkände, får nästa sommar värkställas af godemän.

Sedan upplästes skogslikvides- och utflyttningsinstrumenten.

Efter det likviderna angående förrättningsmännens rumshyra m.m. och godemannaarvoden gjorts lemnade sakägarna följande:

“Besvärsanvisning.

År 1908, den 21. Januari slutfördes storskiftesregleringen i Hindersby by af Lappträsk socken och äger den med förrättningen missnöjde vid talans förslust inom sex veckor härefter, denna dag dock oräknad, hos guvernören i länet anföra skriftliga besvär, hvarvid dessa bevis bör biläggas. Förrättningsstället å Mattas lägenhet som ofvan

På tjänstens vägnar
Edvard Tukkila
vicelandtmätare
som emottogs af Karl Mattas.

Protokollet upplästes och erkändes vara riktigt.

Hindersby den 21. Januari 1908

Godemän:

Henrik Matsson Oskar Andersson

På tjänstens vägnar

Edvard Tukkila vicelandtmätare