Kategori: Hindersby-Bäckby

Kartan från storskiftet (det första) år 1766 var inte så radikalt men det fina är att det finns utmärkta kartor på grund av skiftet. Lägg märke till kompassrosen. Norr är inte uppåt.

Bäckby från 1640 till ungefär 1700 och troliga bönderna ca.1721 (efter Stora ofreden). Klyvningarna började först efter 1747. Bokstäverna inom parentes efter nummern hör ihop med kartan över Bäckby bys ägor från 1737.

Nummrå	Stell 1544	Stell 1700	Bonn
1 (A)	Jossas	Jossas	(Henrik Porthan) Henrik Henriksson
2 (E)	Markusas	Markusas	Samuel Jöransson 1722
3 (B)	Malmgårds	Malmgårds	Matts Mårtensson Mickos (Hby)
4 (D)	Ollas	Ollas	Samuel Mattsson 1736
5 (H)	Ersas	Ersas	Matts Ersson
6 (G)	Antas	Antas	(Samson Simonsson) Erik Abrahamsson
7 (C)	Envalds	Envalds	Lars Michelsson
8 (F)	Brusas	Brusas	Johan Johansson

Karta över Bäckby bys ägor 1737:

Kartan är stor så ladda ned full storlek bara från fibernätet. En mindre karta över byacentrum:

Författare Bos-Sestu NissePublicerat den 3 april, 20173 april, 2017Kategorier Grev i gamaltLämna en kommentar till Bäckby stell

Hindersby-Bäckby historiska sällskap (helt oregistrerat) möts igen

måndagen den 3 april 2017 kl.19 på gamla folkskolan

Nu börjar vi från andra ändan och går bakåt. Men personuppgifter är inte offentliga under de senaste 100 åren så vi måste börja från 1800-talet. Kyrkoböckerna går fram till 1860 så då vet vi ganska bra vem som bodde var. Bäckby har ju en fin bok med nyare uppgifter och vi har samlat in en del från Hindersby också fram till 1930. Men annars är vi beroende av att folk tar med sej från sin egen släkt.

Först skall vi se över situationen men kartor och foton finns att tillgå.

Alla hjärtligt välkomna !

 

Det fanns tydligen intresse för fortsättning på Grevanstudiecirkeln som vi höll på med för ett antal år sedan. I går samlades över 20 personer från Hindersby och Bäckby till ett första möte på gamla skolan.

Vi gick igenom litet allmän historia från vikingatiden och resor i österled längs Finska vikens norra kust till Aldeigjuborg (Staraja Ladoga) och vidare till Miklagård (Konstantinopel). Utanför kusten gick faktiskt ett av de livligaste stråken på den tiden.

Sedan presenterades Generalregistret över bosättningen i Finland som nyligen blivit tillgängligt i Riksarkivets digitala arkiv på nätet. Där finns intressanta uppgifter från Hindersby och Bäckby bland annat från Gustav Vasas jordabok.

Vi beslöt att träffas om två veckor igen, måndagen den 3 april kl. 19 på gamal skolan. Då börjar vi från nutid och går bakåt så småningom. Jag skall skriva ut kartor som visar byarnas litet äldre utseende. Från 1800-talet finns redan riktigt detaljerade uppgifter liksom från 1700-talet efter Stora ofreden.

Tyvärr så krånglade datamaskinen som inte ville visa nånting via projektorn så den skall fixas till nästa gång. Inga hade kaffe och bulla så vi klarade av kvällen ganska bra.

Det här är vår egen studiegrupp och alldeles gratis för alla intressserade.

 

Hindersby-Bäckby historiska sällskap (som är helt oregistrerat) har sin första träff i kväll

måndagen den 20 mars 2017 kl. 19 på gamla folkskolan

Vi går igenom litet bakgrund (från vikingatidens färder i österled på 700-talet till Gustav Vasas jordaböcker från 1540). Böndernas historia är ju inte nedskriven så det blir litet arkeologi också. Men Gustav Vasa var noggrann med skatterna och genom hans skattebokföring får vi en glimt av våra förfäder också.

År 753 grundade vikingar en handelsstad Aldeigjuborg vid Ladoga vid rutten ned till Miklagård (Konstantinopel). Enligt Nestorskrönikan kom Rurik från Roslagen (?) till Aldeigjuborg som kallas Staraja Ladoga av ryssarna och grundade där Rysslands första huvudstad. Några år senare flyttade han till Novgorod.

Det var livliga kontakter mellan Novgorod och Skandinavien. I Snorres kungasagor beskrivs hur norska kungar besökte Novgorod på 1000-talet där de hade släkt. Enligt en beskrivning gjorde de på vägen en avstickare till Lojo där det också fanns släkt.

När våra förfäder började odla upp åkrarna i våra byar vet ingen. Teorin att de kom med Birger Jarls korståg tror jag inte på. Snarare skedde det en långsam inflyttning. Möjligen var det “vikingens broder” som inte var så intresserad av ära och guld utan hellre skötte boskap som hoppade av vikingatåget och tog i land vid Tessjö ås mynning.

Det finns mycket litet skriftlig historia före Gustav Vasa men det är klart att då hans jordaböcker gjordes upp i början på 1500-talet så fanns det redan stora byar med många hushåll. Intressant är att Gustav Vasa ägde två gods i Hindersby och tre i Bäckby. Han var fenomenal att lägga vantarna på gods och guld för egen räkning. Det står uttryckligen i jordaböckerna att godsen är “Kungliga Majestätets arff och egna”.

Egentligen är det inte jordaböckerna direkt som finns på nätet utan Riksarkivets digitalisering av Jalmari Finnes “Generalregistret över bosättningen i Finland” där också andra källor har använts. Det fanns inga kyrkoböcker på den tiden (först från 1690-talet framåt) så det finns bara uppgifter om vem som betalat – inte ens gårdens namn finns med. Så det gäller att pussla och fundera.

Ett stort problem är också avbrottet under Stora ofreden i början på 1700-talet då Finland ockuperades av Ryssland. En stor del av prästerna (som ofta var de enda skrivkunniga) flydde då till Sverige liksom en del av folket. De gårdar som lämnades öde övertogs ofta av andra och om de ursprungliga ägarna inte kom tillbaka så finns det ingen länk mellan uppgifterna före och efter Stora ofreden.

Så det tar tid och arbete att få klarhet i vår historia.

Välkommen att diskutera vår historia från forntiden till ungefär 1960. Därefter blir det nutid som bara är historia för våra efterkommande.

Träffarna är gratis och alla intresserade välkomna.

 

Det finns ju inget sådant sällskap utan det är bara ett nytt namn på våra träffar där vi diskuterar byarnas gamla historia. Det är en fortsättning på Grev-cirkeln men utan MI så vi behöver ett nytt namn.

Nu börjar våren komma. Det är fortfarande bråttom att köra ut stockar i vinterns fina skogsväder med litet snö och goda vintervägar men det blir allt varmare och snart går det inte mera att köra tunga lass. Lilla salen på gamla folkskolan är nymålad och färdig (förutom endel småsaker). Så vi tänkte börja

måndagen den 20 mars 2017 kl. 19:00 på gamla folkskolan

Tanken är att gå igenom vår egen historia från urminnes tider fram till ungefär 1960 och samla ihop material. Riksarkivet digitaliserar gamla dokument och sätter ut dem på nätet så det finns nytt material. Vi tänkte börja med Gustav Vasas jordaböcker från början på 1500-talet.

Det finns också en hel del om vikingafärder i österled där en huvudrutt gick längs Finska vikens norra kust. Rutten gick via Pellinge till Aldeigjuborg (Staraja Ladoga) som är uppbyggt redan 753. Dendrokronologisk undersökning där man ser på stockarnas årsringar ger nämligen mycket exakt tidsbestämning.

När våra förfäder började bruka jorden i byarna vet ingen även om det finns en hel del teorier – men de är bara spekulationer som kan vara riktiga men också felaktiga. En spekulation är att den första bebyggaren var “vikingens broder” som inte var så intresserad av att fara till Miklagård (Konstantinopel) för att skaffa sej guld och ära utan heller stannade hemma för att bruka jorden och sköta boskapen. En fredlig hemmakatt alltså.

Skrivna källor är det dåligt om men våra byar finns med i Generalregistret över bosättningen i Finland som Jalmari Finne började samla ihop i början på 1900-talet. Där finns uppgifter från Gustav Vasas jordaböcker men också annat material. Eftersom det är skattelängder så är det bara de som betalade skatt som finns med.

Också nyare material är intressant. Vi försöker samla in fotografier från Mykelvatne som ju dagens ungdomar inte har sett – då en stor del av byn var som en insjö varje vår och ibland på sommaren.

Vi får diskutera exakt vad vi tar upp och när vi träffas så kom med på måndagen den 20 mars eller ta kontakt med styrelsen. Träffarna är förstås helt gratis och det finns kaffe.