Kategori: Hindersby-Bäckby

”Ti veg” (att väga) och ”ein veeg” (en väg) har helt olika betydelse men kommer faktiskt från samma gamla indoeuropeiska ord ”wegh-” vars äldsta betydelse lär ha varit ”att flytta”. I danskan blev det ”vej” vilket är samma som engelskans ”way” som ju uttalas ”vej”. Tyskarna höll kvar det hårda ”g” i ”der Weg”. I bestämd form blir ”ein veeg” till ”veein”. I urnordiskan hette det säkert ”veegin”.

För att ytterligare göra det krångligare så finns det ett gammalsvenskt ord ”wæg” (urnordiskans ”veggr”) som kommer från germanska ”wajju” som bildats från indoeuropeiska ”wey” (fläta, tvinna). Väggar var nämligen förr flätade av tunna pinnar och tätade med lera.

Ein boga som i ”bogasååg” är ett gammalt ”arveord” som finns i alla germanska språk. Det är gammal svenska och finns kvar i namnet Arboga som betyder ”åbåge”, ”åkrök”. I fornnordiskan hette det ”bogi”. I gammal frisiska (som talades/talas i norra Holland) hette det ”boga” liksom i gammal engelska. Inget under att friserna kunde handla i Östersjön – före Hansan var de de vanligaste handelsmännen. Till och med på Krim använde goterna ordet ”boga”. Ordet kommer från germanska verbroten ”beug” som i tyskan nu heter ”beugen”(böja).

I urnordiskan användes -R (uttalas som ett grötigt r) som ändelse i nominativ för substantiv. Det föll vanligen bort senare utom i vissa ord. I det gamla ”stafR” (stav) är det kvar med ett u instoppat för att underlätta uttalet. Så vi säjer

Ein stavur

Vanligen i sammansättningen ”jäärnstavur”. Ordet används i precis samma form i färöiska och ”stafur” i isländska.

I Te Rikti Språåtji använder vi inte ordet ”luta” utan synonymen ”syyd”. Så säjer man om det lutande tornet i Pisa att

He syydär

Man kan använda uttrycket:

Han vrikla footn

för ”Han vrickade foten” men det kan också användas i ett mera allmänt sammanhang. Till exempel:

Taa å vrikel te stååltråånn tills han gaar åå !

vilket betyder att man skall vicka och bryta ståltråden fram och tillbaka tills den går av.

För utlänningar, utbölingar och ungdomar som inte ännu lärt sej Te Rikti Språåtji i Hindersby kan jag meddela att uttrycket:

He stryyna !

används då man häller nånting och det kommer mer än man tänkt sej. Om man litet oförsiktigt och hastigt vippar kaggen med bensin då man fyller på motorsågen så kan bränslet plötsligt flöda över. Eller då man häller mjölk i kaffet och det kommer mycket mer än man tänkt sej. Förstås kan det användas också om mjöl och liknande material om de plötsligt rasar ned i större mängd än man avsett.

Jag vet inte hur man skall översätta uttrycket utan det måste troligen omskrivas: ”Ojdå, det kom plötsligt mer än jag tänkt mej !”