I urnordiskan användes -R (uttalas som ett grötigt r) som ändelse i nominativ för substantiv. Det föll vanligen bort senare utom i vissa ord. I det gamla “stafR” (stav) är det kvar med ett u instoppat för att underlätta uttalet. Så vi säjer
Ein stavur
Vanligen i sammansättningen “jäärnstavur”. Ordet används i precis samma form i färöiska och “stafur” i isländska.