Allting på dessa sidor bör skyllas enbart på Nisse Husberg (foto oktober 2021)
Vi planterade en cembratall uppe vid gamla skolans gård – ungefär där de gamla cembratallarna fanns förr. Dess barr gulnade först litet men nu verkar den bilda nya gröna barr så det finns hopp om att den klarar sej.
Här ser man en del gulbruna barr men också att toppen har gröna barr och till vänster växer det ut mörkgröna barr.
Vid arbetena kring den nya tuutn hittade jag tidningsrester i den gamla isoleringen. Det var från 1922 och 1918. De var sönderrivna men en del fullt läsbara. Nedan Finlands banks kungörelse från 15 juli 1918 så tidningen (säkerligen Hufvudstadsbladet) var tryckt litet efter det.
Och ifall någon skulle behöva en Studebaker så meddelades att sådana nu fanns att köpa:
Korpivaara & Halla meddelar “De nya STUDEBAKER vagnarna hava anlänt” och att de har “Enastående och oöverträffad accelerationsförmåga och dragkraft, bekväm och komfortabel gång, hållbarhet och bränslebesparing.” Reklamen är åtminstone riktigt modern … Längre ned en bild som är sönderriven men ger en bra idé om hur de såg ut.
Det är inte så länge sedan. Min pappa var då treåring. Och ni vet väl att Östra Henriksgatan numera kallas Mannerheimvägen (från 1942 framåt). Gatan byggdes ursprungligen som en esplanad i början på 1800-talet som hade en väster- och en östersida. Nummer 9 var antagligen där SOKOS Hotel Vaakuna finns nu (mittemot Glaspalatset).
Alltså utförde man nån sorts arbeten på skolans vind omkring 1918-22. Vi borde sätta dit tidningar från i år !
Jag satte in en del gamla fotografier från grev.hindersby.net i det nya fotoalbumet som finns på vår Synology-server. Av säkerhetsskäl är den INTE åtkomlig utifrån så man måste ha en anslutning till vårt fibernät. Ifall jag får säkerheten i ordning så sätter jag den på nätet men just nu är det alltför farligt. Varje dag kommer det tusentals angrepp mot vår brandmur. Men det är bara jag som ser dem via övervakningsprogrammet.
På Lokaaln och i Gamla folkskolan finns det anslutningar till vårt fibernät som man kan använda. Ta kontakt för att få närmare information.
Inifrån vårt fibernät är adressen till det nya fotoalbumet:
Spara adressen som ett bokmärke så är den lätt att hitta.
Det är svårt att hitta ett elektroniskt fotoalbum som är lätt att använda men ändå har alla möjligheter. Synologys Photo station som det nya albumet använder är ganska bra men det är svårt att sätta in texter under fotona. Jag måste göra det i en fotoredigerare genom att skriva direkt i bilden och det tar massor med tid. Det positiva är att man kan sätta in kommentarer till bilderna mycket enkelt. Men de kommer inte under bilden.
Jag sätter in fler bilder då jag råkar ha något minut ledig men det blir inte mycket nu förrän tröskandet är klart.
Men jag tar gärna emot gamla bilder och skannar in dem – fast inte just nu. Så där småningom skall alla Grev-kursens bilder sättas in. En hel del finns redan på adressen:
Det har varit en besvärlig sommar. först blev vårsådden försenad och sedan var det kallt och regnade och nu är tröskandet försenat. Vi har inte ens börjat eftersom vårvetet är så sent. Men vi lyckades i alla fall riva ställningarna kring tuutn på gamla folkskolan i går.
Man kan säja att arbetet med tuutn nu är avslutat även om det ännu skall dras i några skruvar och en del plåtar skall tätas. Det finns en del arbete kring mellantaket kvar också. Men nu kan man åtminstone ta fotografier av skolan utan att de fula ställningarna stör.
Men nu börjar takrännan ovanför verandan störa så det är inte slut på arbetsuppgifterna än …
Inte går det ännu att tröska det sena vetet så för att få tiden att gå så satte jag upp de sista plåtarna på tuutn. Nu finns det plåt också utanpå kransen så där inte ligger snö och vatten som sugs in i teglet så det fryser sönder.
Det var ganska enkelt att göra falsarna med den nya falstången. Det behövdes inga fästen för då man satte fast falsarna och vände ned dem så spände plåten åt kring tuutn riktigt starkt.
Nu är tuutn så gott som färdig. Det behövs bara litet skruvar för att fästa åsplåtarna ännu. Nu gäller det bara att riva ställningen försiktigt …
Det har varit litet dåligt med pysslandet den här sommaren. Maj månad gick förlorad då sådden drog ut på tiden och sedan har det varit dåligt med bakbenen (sträckt muskel). Men med hjälp av värkpiller blev i alla fall plåthatten (regnskydd) uppsatt på nya tuutn (skorstenen). Den är förstås heimlaga. En stomme av 4×25 mm flatjärn bockades och sedan skruvades en plåt fast vid den. Egentligen är plåten fäst vid en skild stomme som kan lyftas upp så man lätt kommer åt att sota.
Konstruktionen framgår av bilden. Sedan är det bara att klippa till en plåt som är 10 cm större än tuutn. För att få stadga i plååten så är den först vikt diagonalt och sedan är kanterna nedvikta ca. 3 cm.
Därefter skruvar man fast plåten vid den övre ramen som går att vika upp. Ramen måste tas i två bitar för att man skall kunna trä den över kanten. Sidoskruvarna spännes fast och plåtramen skruvas fast vid den nedre ramen.
Så får vi se hur plåthatten fungerar. Ställningarna skall snart bort men det finns ännu litet plåtarbeten att göra.
Man borde ännu sätta ett riktigt starkt nät runt ramen så kajorna inte kommer åt att bygga bo.
I går höll vi Gamla Folkskolans Vänners årsmöte. Det är nu fyra år sedan föreningen grundades (3 april 2011) och den börjar stabilisera sej. I början var vi litet oroliga över ekonomin men den har varit god och fjolåret visar till och med ett överskott. Huset är i gott skick även om speciellt arbetsrummet ännu är på hälft.
Årsmötet inleddes med en tyst stund för Åke Grandell vars verksamma liv tog slut den här våren även om spåren av det kommer att synas länge än. Han var entusiastiskt med i föreningen ända från början. Nedan på besök tillsammans med Christine i juli 2011.
Fjolåret var jobbigt speciellt som ordförandens kök brann och ett års reparationer följde. Vi lyckades i alla fall med det stora projektet att mura en helt ny pipa vid slöjdsalen. Den hade knäckt föreningens ekonomi om vi inte hade fått så generösa bidrag av Åke Grandell. Göran Wallén och en mängd frivilliga arbetade också mycket med murandet och tegelbärandet.
Styrelsen omvaldes och budgeten ser nästan likadan ut som förra året.
Före årsmötet invigdes först den lilla cembratall som platerats där de gamla tallarna stod men litet längre från huset. Plantan kommer från skogen bakom diket och härstammar säkert från den kvarvarande cembratallen bak huset.
(bild Berit Husberg)
Den lilla tallplantan (under det röda bandet) får nu växa ikapp med Lovis Husberg (fyra år) och Lynn Husberg (ett och ett halvt år). Regnet höll sej snällt nog borta under invigningen som skedde med ett trefaldigt hurra för cembratallen.
(bild Berit Husberg)
Därefter gick vi in och beundrade den fint murade pipan i f.d. virkesförrådet och invigde den sedan med ett fyrfaldigt hurra.
I slöjdsalen kunde vi titta på de sju lådor med böcker som vi fått av Åke Grandell och som kommer att stå i biblioteket då vi fått arbetsrummet färdigt. I slöjdsalen fanns också tavlorna med fåglar (rovfåglar och ugglor) som Åke Svenskberg i tiderna gjort för Hindersby skola. På borden fanns fönster från skolan som skall kittas om och målas.
På årsmötet träffade vi också våra nya grannar Mariana och Kalevi Hoffström som redan en tid använt den nyare skolans kök för att tillreda sin senap. De har nu köpt hela huset och fullmäktige har godkänt köpet. Om det inte kommer överklagande till köpet så flyttar de troligen in i augusti.
Vi hälsar dem hjärtligt välkomna.
Före och efter årsmötet smorde vi kråset med kaffi och kaku enligt gammal tradition. Inga hade bakat sin berömda kinuskifylldkaku så det blev ett ordentligt kalas.
Efter mötet invigdes “biografen” med snuttar ur Årensningen (från Bertel Mickos video), Spökryttarna i Tallmosan och teatern där Isa fick guldmedalj. En projektor visar digital video från en datamaskin som kan anslutas till Internet så det finns en mängd möjligheter från TV över nätet till egna video. Den fina förstärkaren har vi fått av – vem annars – Åke Grandell.
Och så var årsmötet 2015 slut och bara uppstädandet kvar.
I kväll (onsdag) blir det piipkalas (från kl.17-) och Gamla folkskolansvänners årsmöte (från kl.19-).
– den nya murade pipan kan och bör beundras – den var dyr men är mycket fint murad (och till stor del betald av Åke Grandell vars plakett på pipan vi inviger)
– vi minns Åke Grandell som föddes i gamla folkskolan och sedermera blev en av Svensk-Finlands kulturpersonligheter med grunden i musik men inte begränsad till det
– vi presenterar 7 lådor böcker som vi fått av Åke Grandell och som jag hämtade från Grankulla på tisdag
– den nya “biografen” invigs där ljudet kommer från Åke Grandells förstärkare; den video som vi fick av Bertel Mickos om årensandet är nu digitaliserad och kan visas
– om det inte regnar för mycket så “inviger” vi också en liten cembratall som fanns i skogen vid rinken och som planterades före johanni
– utställning av fågeltavlorna som Åke Svenskberg
– vi hälsar våra nya grannar Kalevi och Marina Hoffström välkomna – de har länge använt nya skolans kök men har nu köpt hela huset
– bokslutet presenteras och förvånansvärt nog har vi ännu pengar på kontot
– köket är ganska färdigt och kan beskådas
– en mängd halvfärdiga rum kan också beskådas
Men framför allt så finns det kaffi å kaku enligt Ingas bästa traditioner.
Gamla folkskolans vänner i Hindersby rf har årsmöte
onsdagen den 24 juni kl.19
givetvis på gamla folkskolan. Dörrarna öppna från kl.17. Förutom de vanliga årsmötesärendena så firar vi den nya ståtliga murade tegelpipan med kaffe och kaka. Vi minns också Åke Grandell som var en entusiastisk medlem i föreningen och stödde oss på allt sätt – inte minst med uppmuntran.
Dessutom inviger vi vår nya “biograf” i lilla salen där det har installerats duk och rullgradiner. Ljudet kommer från Åke Grandells fina NAD-förstärkare. Vi har nu två “biografer” för man kan visa videor också i slöjdsalen. Via nätet går det att se på TV och filmer och litet vad som helst. Och så tänkte vi visa den video om årensandet som vi fick av Bertel Mickos och som nu är digitaliserad.
Om vädret det tillåter så tänkte vi dessutom plantera en cembratall invid gårdsplanen. Det finns en del plantor i skogen. Det är inte säkert att de klarar av flytten men vi tänkte försöka. De litet äldre minns de ståtliga cembratallarna som gamla lärare Otto Silfvast planterade. En finns kvar men bakom huset och är ganska osynlig.
De tavlor med djurbilder med ramar av Åke Svenskberg som fanns i nya skolan ställer vi ut. De skall upp på väggarna men vi måste måla en hel del väggar först.
Vi har nyligen fått en ny granne, Kalevi och Marina Hoffström, som länge kokat senap i köket på nya skolan. Nu har de köpt den av kommunen och håller på att flytta in.
Och så har vi ett stort mysterium: Vem har hämtat två gamla pulpeter till gamla skolan ? En dag i våras stod de plötsligt i tamburen. Vi trodde att det så småningom skulle klrana varifrån de kommit men fortfarande har ingen berättat åt oss varifrån de kom … I den ena pilpeten är de skrivet med stora bokstäver Alvar Amberg så man vet åtminstone vem som satt vid den i tiderna. Hjälp oss att lösa mysteriet !
OBS ! OBS! OBS ! Gamla folkskolan är till för alla – man behöver alls inte vara medlem i föreningen. Kom gärna till årsmötet också. De som inte är medlemmar får inte rösta men det är ytterst sällan (=aldrig) som nånting går till omröstning. Kaffe får alla.
Välkomna allihopa !
Nu är vi ett hack längre igen. Det finns plåt kring tuutn (skorstenen) även om det ännu behövs litet finslipande. Ställningarna kan inte än rivas för vi måste ha en hatt på den också så det inte regnar in och den fina pipan fryser.
Det kommer ännu en plåt över triangeln mitt på åsen och så skall plåtarna fästas med takskruv. Åsplåtarna tog jag loss för att få de nya plåtarna under dem så de skall också skruvas fast tillbaka. Jag märkte att jag behöver en 90 graders falstång för vissa fogar så den skall jag skaffa.
Annars så finns det en utmärkt handbok på nätet för plåtslagning:
som är utgiven av Plåtslageriernas riksförbund i Sverige. Det är inte svårt att fixa plåtbeslag själv men litet knixar och bra verktyg behövs. Jag använde en hemlagad plåtbockare (tre raka och stadiga plankor, två gångjärn och två skruvtvingar) som kan bocka upp till 2 meter långa plåtar. Den är inte absolut nödvändig men det går betydligt snabbare med den – och blir snyggare. Dessutom behöver man en bra plåtsax och jag anser att pelikansaxen är den bästa. Man behöver också två raka plåtsaxar, en höger och en vänsterklippande. Förstås en träklubba, tänger och hammare. Och så falstången med 90 graders käftar. Den behövs för att man skall kunna vända ned en dubbelfals.
Man planerar först plåtarna och kommer ihåg att lämna tillräckligt med plåt för falsen (helst dubbelfals). Därefter viker man dem och passar in dem. Med en tuschpenna ritar man ut var plåtarna skall klippas (den ena plåtens fals skall vara en cm högre än den andra så man kan vika över den). Därefter tar man bra handskar och börjar klippa. Plåtkanterna kan vara mycket vassa så man bör inte arbeta utan handskar.
Popnitar tycker jag inte om. Det hål de sätts in i blir med tiden allt större då blåsten ruskar om plåtarna och till sist kommer de loss. En dubbelfog håller i eviga tider ännu efter det plåten rostat sönder.
Nu ser vi nyttan av den undre kragen. Vatten kan inte rinna längs skorstenen under plåten. Ovanför kragen kommer ännu en plåtlist som för ut vattnet. Och så en hatt förstås men den måste vi ännu fundera på. I vintras hade vi bara en filmfanérskiva över öppning som en provisorisk hatt. Men stilig är tuutn och snyggt murad.
