Staketbygge

Vi har länge haft på listan att bygga ett staket men det har blivit uppskjutet flera gånger. Nu kom vi i alla fall igång och Göran testade om det går med hans jordborr. Visst gick det – utom vid björken där det finns en mängd tjocka rötter. Så det blev att förstärka borren.

Sandhopen vid uthuset har vi också tänkt köra bort och nu blev det nödvändigt då vi måste få bort den innan vi bygger staketet. Det blev utmärkt fyllning på vägen mot rinken.

Och så staketbygget. Vi tänkte oss ett gammaldags spjälstaket med stående spjälor som är sneddade i toppen. Avståndet mellan stolparna blir lämpligtvis omkring 220 cm eftersom avståndet mellan de yttersta stolparna är 22 meter. Höjden på staketet är klar. Enligt Lappträsk byggnadsordning får man utan lov bygga ett staket som är 120 cm högt.

Göran hade en mängd gamla elstolpar som vi tänkte sätta direkt i de borrade groparna och kila fast med stenar. Sedan sågar vi av stolparna till samma höjd – snett. Två liggande battingar skruvas fast i stolparna och så skruvas spjälorna fast i dessa. Viktigt är att inte bygga fickor som håller fukt. Trä utomhus håller länge om det kan torka upp emellanåt. Så luftspalter överallt !

Sandhopen är borta och stolplasset på väg. En del stolpar lämnades bakom uthuset där det kommer 12 meter staket mot skogen.

Här kommer staketet. Tomtgränsen går alldeles invid uthusets vägg. De här stolparna ruttnar inte i första taget. Gårdsplanen består av mer än 50 cm sand utanpå leran.

Och så är planen att plantera en syrenhäck innanför staketet – möjligen också längs vägen …

Lappa fönsterglas

Ofta finns det små sprickor i glaset i hörnen på gamla fönster. Skall man då byta hela glaset ? Det är en farlig operation som lätt kan förstöra fönstret. Gamla handtillverkade rutor är litet ojämna medan nytt fönsterglas är helt blankt. Man ser genast skillnad mellan nya och gamla rutor för de nya ser ut som svarta hål. Så byt INTE ut gamla glas !

Men det är förstås inte bra med sprickor i glaset. Nu hittade jag en speciall tejp som är väder- och vattentålig och som man kan lappa sprickor med. Skall man nödvändigtvis ha hela glas så får man tåla svarta hål i fönstret men annars så klarar det sej med väderbeständig tejp på bägge sidor om rutan. På Youtube finns anvisning om hur man gör:

Tejpen kan man köpa på nätet på ebay.co.uk. Sök på Sylglas Waterproof Tape. Kan också användas för att lappa takskivor av plast.

Enligt test på Popular Mechanics så är Gorilla den starkaste tejpen och den finns att köpa hos Motonet (vid Ring III) och kostar 12 euro för 8mx48mm. Det skall vara Gorilla Clear. Men på ebay får man 32m för 17+6(frakt) euro.

Som punkt 4 i Gård och torp (se Fixa fönstren) påpekar: Låt äldre glas sitta kvar !

Fixa fönstren !

Vi hade nyss en fönsterkurs och då jag köpte senaste numret av Gård och torp (OSLA i kyrkobyn) så hittade jag en intressant kolumn om just det. Där tar Gustav Bergström upp sina erfarenheter av att fixa fönster från dels 1946, dels 1973. På bägge fönstren hade kittet börjat lossna men därefter var de helt olika:

“Bågarna från 1946 var i prima skick och inga spår av röta gick att förnimma. Virket var hårt och friskt och behövde bara slipas litet lätt för att sedan kittas och målas. Fönstret från 1973 var däremot i betydligt sämre skick . När jag pressade fingret mot bågens nedre del så gick det rakt igenom.”

Det här illustrerar mycket tydligt vad alla byggnadsvårdare vet. Byggnadstekniken har gått fullständigt åt fanders sedan 1950-talet och alla inom branschen är helt hjärntvättade. Man kan inte lita på dem ett dyft. Speciellt att övertala folk att byta ut sin fina gamla fönster till ovanstående skräp är rent kriminellt.

Det här fönstret (troligen från 1899) är det inga problem med – bara en försiktig förbättring av kittningen och målning så är det som nytt.

Som jag många gånger påpekat så borde man bara använda material och metoder som är minst 60 år gamla. Intressant är att redan 1984 konstaterade Kungliga Byggnadsstyrelsen att vi måste återgå till 1937 års bestämmelser för avverkning, bearbetning och sortering (KBS Rapport 158). Dessa bestämmelser togs bort på 50-talet i enlighet med industrins krav och därefter blev det hela tiden sämre. Byggnadsindustrin tillverkar nu skräp – dyrt skräp.

Förutom industrin som i egen vinning talar för snabbtillverkat skräp så har vi inredningstidskrifterna som en viktig källa till vansinnet inom byggnadssidan. Också de som vurmar för “gamla hus” sysslar mest med att förstöra dem. “Bygga om försiktigt” och “modernisera” betyder oftast att förstöra dem totalt. Bättre vore att de byggde helt nytt.

Gård och torp är den enda tidskrift som är litet mera förnuftig men så samarbetar den också med Gysinge centrum för byggnadsvård. Jag är i alla fall skeptisk till vissa artiklar i Gård och torp. Det görs för mycket och för stora förändringar. En bra byggnadsvårdare skall vara LAT och inte göra nånting i onödan. Bara det som måste göras. Men han får inte heller vara dum utan vissa saker måste man sätta mycket arbete på. Om de sedan håller i 100 år så är det väl använd tid.

I senaste numret av Gård och torp finns också en praktisk artikel om hur man renoverar 70-talsfönster. Kvaliteten var dålig på dessa fönster men resultatet blev ändå hyfsat.

Faktarutan tar upp en del (välkända) riktlinjer om man renoverar själv:

1. Bättre göra smårenovering ofta än storrenovering sällan.

2. Gör inget onödigt. Färg som sitter fast ordentligt behöver inte tas bort.

3. Kittfals, ändträ och bottenstycke skall man se noga på

4. Låt äldre glas sitta kvar.

5. Använd torr, rak, kvistfri och kådrik kärnfuru (till exempel från gamla bågar !).

Här gäller också att man skall vara lat men inte dum.

Insulit

Förra veckan satte vi insulitskivor innanför väggarna på huset i Medåker. Det är alltså fråga om mjuka träfiberskivor. Redan år 1915 fick Carl G. Muench från St. Paul, Minnesota patent på insulit som marknadsfördes som ljudabsorberande material. Insulit sattes på 30-talet innanför så gott som alla stockhus och gjorde dem mycket tätare och förbättrade isoleringen.

Det är ett utmärkt material som är hygroskopiskt (trämassa) och isolerande. Det har återkommit på senare tid bland annat i formen Soft Lion skiva. Rikssvenskarna som inte kan tala svenska mer kallar den”porös board”. Treetex är ett produktnamn på mjuk träfiberskiva i Sverige.

I trappuppgången fanns det tidigare buckliga masonitskivor (hårda träfiberskivor eller hårdkartong) som inte alls var täta. Bakom en del av dem fanns dessutom mineralull. De var spikade på regler vilket är illa för så tunna skivor (4 mm). Så jag rev bort alltihop.

Bakom skivorna och ullen fanns den ursprungliga stockväggen. Den hade varit lerklinad och på ena väggen var lerkliningen ännu i fint skick. Lerklining innehåller en massa halm så den både tätar och isolerar och är ett utmärkt material innanför stockhus. Fungerar ungefär på samma sätt som insulit.

Hacken i stockarna är till för att lerkliningen skall fästa bättre. Stockväggen är förstås ojämn så jag satte in bitar av skivor för att jämna ut det värsta. Helt slät behöver väggen inte vara men det är bra om det finns någorlunda hyfsat stöd bakom skivan. Jag skruvade fast skivorna med stora brickor under skruvarna. Förr använde man spikar men spikhuvudet gick lätt igenom skivan. Tanken är att limma grålumppapp över skivorna innan de målas eller tapetseras och då ser man inte skruvhuvudet och brickorna. Eftersom trappan är kall så köpte jag rostfria brickor så att eventuell kondens inte får dem att rosta.

I kanten på den vänstra skivan syns skruvarna med brickor. Man kan dra åt dem så mycket att de litet sjunker in i skivan. Det tog en hel del tid att passa in den nya skivan (jag satte dit och tog bort den omkring 40 gånger) innan jag fick den tillräckligt tät. Men det var ingen idé att byta skivor ifall jag slarvade med tätheten. Nu går det inte ens ett knivblad in i springorna. Isolering är inte så viktig som täthet. Det finns en del plåtlappar över hål i stockväggen. De är huvudsakligen till för att möss inte skall komma in. Lägg märke till att jag märkt ut var såtena finns (såt=springa mella stockarna). Den märkningen skall flyttas utanpå den slutliga ytan också så man vet var man inte kan fästa nånting – livet blir mycket lättare på det viset.

Lerkliningen på den andra väggen var fin och jämn så det behövdes inga skivbitar där – bara en list i nedre kanten där bröstlisten tidigare varit. Det kommer ny bröstlist ovanpå panelen men den kommer utanpå de nya skivorna.

Om man vill så kan man sätta in ett lager insulitskivor till men vi skall först se hur det här fungerar. Det blev inte färdigt eftersom det finns en elcentral i trappan och det är mycket arbeta med att sätta skivor bakom den. Det behövs också fibercementskiva bakom centralen av brandsäkerhetsskäl.

Nästa skede efter skivorna är att limma grålumppapper. Det behöver förlimning eftersom bägge ytorna är starkt sugande. Man sätter alltså tjockt med tapetklister på både skivor och papp och låter det torka. Därefter sätter man en ny omgång lim på pappen och limmar upp den. Men det är en annan historia …

Fönsterkursen

Fönsterkursen som Gamla folkskolans vänner ordnade den 13 april blev riktigt lyckad. I den deltog 18 personer vilket var vad som rymdes med. Redan nu fick en del titta övar axeln på andra för att se hur Ewa-Maria Wiik fixade till gamla fönster. Tyvärr glömde jag att ta foton från tillfället – man borde ha en skild fotograf som inte har annat att göra än fotografera. Och den här redogörelsen kommer ganska sent beroende på att vi åkte till Sverige genast efter kursen.

Göran hade med sej frontlastaren och vi tog ned ytterbågarna på sydsidan. De är de som först borde kittas och målas. På nordsidan är fönstren mycket bättre. Huvudsakligen är det målningen (nån plastfärg ?) som flagar och så har kittet torkat och fallit ned i nedre kanten på rutorna.

Ett bra tips som vi fick av Ewa-Maria är att blanda linoljekitt med terpentin och dra den blöta massan på kitt som spruckit upp. Då terpentinen avdunstar så fyller kittet sprickorna och tätar dem. En del kitt som är sprucket kan sitta mycket hårt fast och det är alltid riskabelt att ta bort det. Då terpentinen avdunstat kan man måla utanpå med linoljefärg.

Det är ett jättejobb att renovera ett fönster fullständigt. Som Ewa-Maria sade så är det bäst att inte försöka fixa alla fönster under en sommar utan försöka få ett fönster gjort i stället. Annars blir arbetet övermäktigt.

Personligen håller jag mej till den gamla regeln att hellre göra för litet än för mycket och att aldrig försöka reparera nånting som inte är sönder. Vid renovering av hus gör man tyvärr ofta det stora misstaget att göra för mycket. En hälsosam lättja och allmän långsamhet är värdefulla egenskaper hos en byggnadsvårdare :-).

Beprövat byggande: Fönsterlänkar

Beprövat byggande betyder att man använder material och metoder som är minst 60 år gamla (från 1950-talet eller tidigare). Detta för att man skall hinna erfara alla problem och för att förhindra byggandet av fler mögelhus vilket tyvärr började med uppluckrandet av byggnadskvaliteten från 1960-talet framåt. Då skulle det bara gå fort och bli billigt – och dåligt. Dyrt blev det i alla fall. Speciellt om man beaktar att mögelhusen måste rivas efter 50 år medan gamla hus som stått 100 och 200 år kan vara i prima skicka (så länge man håller taket helt).

Fram till 1950-talet fanns det hård klassificering av trävirket. Den ville byggnadsindustrin bli av med för att det skulle bli billigare – för dem. Därför är nya fönster i regel av sämre kvalitet än äldre. Men under de senaste åren har intresset för virket blivit större i Sverige i och med byggnadsvårdens inverkan. Man kan söka på nätet med “fönstervirke” men jag sätter här två länkar direkt till Alternativ.nu och Svenska byggnadsvårdsföreningen:

Fönstervirket
Materialhörnan – Fönstervirke

I Byggnadsvårdsföreningens databas kan man också söka efter andra fina artiklar om fönster.

Vid renovering av fönster är Riksantikvarieämbetet i Sverige en utmärkt källa liksom Slöjd och byggnadsvård i Västra Sverige.

Fönster: historik och råd vid renovering

tore/e7811583-b263-45ee-a875-2aa384780e79?a=false&guest=true”>Fönsterrenovering – arbetsbeskrivning

Men det gäller att vara försiktig. Då man söker på “fönsterrenovering” så får man en massa träffar där olika firmor föreslår mer eller mindre vansinniga “renoveringar”. Vanligen brukar jag kombinera sökordet med “byggnadsvård” så slipper man de värsta. Men som alltid bör man inte tro på allting som finns på nätet utan gärna läsa flera olika sidor. Då brukar det småningom framkomma en bild av vad som är verklig byggnadsvård och vad som inte är det.

En bok som kan rekommenderas är

Alf Stenbacka, Eva Stenbacka:

Gamla fönster

– renovera, restaurera och underhålla

Den är ganska praktisk och berättar en massa om fönsterrenovering. Den finns också i Gamla folkskolans bibliotek för byggnadsvård.

Välkomna på kursen på måndagen 13 april 2015 kl. 18 på gamla folkskolan i Hindersby.

Beprövat byggande: Vårda de fina gamla fönstren !

Vi fortsätter med kurser i vår serie Beprövat byggande och Ewa-Maria Wiik från Stengårdens fönsterhantverk i Andersby kommer

måndagen den 13 april 2015 kl. 18-20 i Gamla folkskolan i Hindersby

och berättar och visar hur vi kan rusta upp våra gamla fina fönster. Det finns ännu en hel del gamla fönsterbågar som är hundra år gamla och gjorda av speciellt utvalt virke. De är ytterst värdefulla och av mycket bättre kvalitet än de nya snabbt och billigt producerade fönstren. Ofta behövs bara omkittning och målning för att de skall bli bättre än nya.

Det kommer mera information om kursen men reservera redan nu måndagskvällen. Eftersom vi fick pengar från Kulturfonden så är den gratis men vi vill gärna ha anmälningar så vi vet hur mycket kaffe vi skall koka. Vi har ungefär tio arbetsplatser i slöjdsalen så de tio första får ta med sina fönsterbågar.

Kursen kommer först att handla om de grundläggande sakerna vid upprustning av fönster. Vi går ännu inte in på reparation av träet i bågarna. Om det finns intresse så fortsätter vi med flera omgångar. Önskemål mottages med tacksamhet. Ring styrelsen.

Vårda gamla fina fönster

De gamla fönstren som tillverkats av utvalt virke är ofta av mycket bättre kvalitet än de nya. Även om målningen flagar litet så är det ganska lätt att sätta dem i skick. Det är mycket billigare och bättre än att byta fönster.

För att visa hur det går till tänkte Gamla folkskolans vänner hålla en fönstervårdskurs med Ewa-Maria Wiik från Stengårdens fönsterhantverk i Andersby. Tidpunkten är ännu inte fastslagen så det går bra att komma med önskemål men nån gång före sommaren skall det bli.

Det kan i många fall räcka med att kitta om rutorna och måla båge och karm. I vissa fall måste trädelar förnyas men ofta inte alls å mycket som försäljarna vill påskina. Speciellt korkade är “argument” som “Byt ut hela skräpet !”. Det leder bara till att man får sämre fönster och betalar en massa för det.

Förstås använder man vid fönsterenovering linoljekitt och linoljefärg. De håller mycket högre kvalitet än allsköns plastfärg som bara stänger in fukten och får fönstret att ruttna snabbare. Linoljekitt kan man själv tillverka av krita och linolja – då vet man åtminstoen vad som finns i det.

Tyvärr kan man inte lita på att en “linoljefärg” är en linoljefärg. Den kan vara “förstärkt” med en massa billig plastolja. Så linoljefärg bör köpas enbart i byggnadsvårdshandeln såsom Byggnadsapoteket. Till och med Uula som tidigare ansågs vara bra har börjat blanda i skumma kemikalier.

För att få bort gammalt kitt och gammal färg kan man använda en speciell kittlampa och en sådan förevisas på kursen. Annars är verktygen helt enkelt spackel och pensel.

Här kommer så småningom mera praktiska råd och länkar till bra sidor om fönsterrenovering.

Modernt byggande ger fuktskador

Sedan 1950-talet har byggandet bara blivit sämre hela tiden. Mögelhus följer på mögelhus och nu slår man larm om tätskikten i badrum.

http://www.dn.se/ekonomi/skador-fran-lackande-tatskikt-vantas-oka/

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har granskat de 20 vanligaste systemen och av dessa läcker 17 ! Det är inte felaktig installation utan själva systemen som är felaktiga. Länsförsäkringar räknar med stor ökning i antalet fuktskador i framtiden. Och fuktskador är mycket dyra att reparera.

Man kan undra hur de repareras ? Med nån metod som är lika dålig eller sämre ? Det är inte fråga om nån sorts flummighet och romantik att gå tillbaka till beprövade byggmetoder och material före 1960. Det är fråga om att helt bryta med den inriktning på byggandet som lett till mögelhusen och som blivit otroligt dyrt i längden. Där gamla stockhus står kvar i prima skick sedan ett par hundra år tillbaka så måste man riva mögelhusen …

Det är rent tekniskt vansinne. Orsaken är förstås att det skall byggas billigt – för stunden. Sedan lägger man byggfirman i konkurs (byter namn) och ägaren står där med uruselt byggda hus som ingen tar ansvar för. Hela systemet är rent vansinnigt.

Kaminen installerad

Nu har vi fått igång den gamla vedvärmen i slöjdsalen. Visserligen bara en provisorisk kamin – kakelugnen är ännu inte klar. Men det går att elda. Nu kan det inte bli något värre eldande ännu för pipan måste försiktigt värmas upp och likaså kaminen. Så tillsvidare får bara styrelsen elda eller nån som fått lov av styrelsen. Vi vill undvika att någon sprängeldar och spräcker kamin eller pipa.

I dag satte vi för första gången eld i kaminen och det var minsann bra drag. Underligt vore det annars för pipan är 9,5 meter hög.

Första försöket gick inte så bra och behovet av en späntyxa stod klart. Efter en tur upp till vinden efter torra brädstumpar och späntning av dess i små bitar så började lågorna ta fart.

Då elden fick fart så gällde det att stänga nedre luckan kvickt för draget var grymt. Det är lätt att spräcka den här om man lämnar nedre luckan öppen för då brinner det alldeles för våldsamt. Så fort man tänt och elden tagit fart så måste nedre luckan stängas och draget regleras med den runda luckan. Vi satte bara litet ved i kaminen för vi måste elda försiktigt nu i början. Men det fungerar.

Idag så började vi också spika upp panelen i köket på de sista två väggarna. Sedan skall den ännu målas och så är bara listerna kvar.

Eftersom vi sågade av kroppåsen då vi murade pipan så behövs det stöd uppe i vinden. Idag sågade jag litet kraftigare virke: två 3-tums blankor på var sin sida om pipan och en stabil stock som underlag för stödstolpen under kroppåsen.