Nu finns det nästan lika många åsikter som det finns människor men om man ser det med s.k. byggnadsvårdsögon så är det klart vad man INTE bör göra. Bakgrunden är att kommunen rivit golvet under duschrummet i gamla folkskolan och slagit betong i stället och nu gäller det att göra ett nytt så jag gick igenom byggnadsvårdens golvsidor. Man kan laga det på många olika sätt men i motsats till vad byggnadsfirmorna påstår så skall man
– INTE limma
– INTE slipa (utan hyvla)
– INTE planhyvla (utan bara hyvla bort kanter för hand)
– INTE lacka
– INTE behandla med lut
– INTE behandla med kalk
– INTE vitlasera
– ABSOLUT INTE använda plastfärger (latex och akryl)
– INTE sätta in golvvärme
– INTE använda fogmassa
– INTE skura med varmt vatten utan med kallt
– INTE köpa “antikbehandlat”
– INTE köpa “strukturborstat”
Det man borde göra är att använda virke med
– smala årsringar
– alltid sätta tjeenan oppååt (kärnvirket uppåt)
– helst använda virke ut stockens mitt
– använda gammalt golvvirke (över 50 år inomhus)
– fukthalten bör vara ca. 8 % i hus som alltid är uppvärmda
– fukthalten kring 14 % i hus som ibland är kalla
– såpskurning med kallt vatten nån gång per år
– fernissa eller linoljefärg
Beroende på när ett golv är lagt så är golvplankorna:
– kilsågade 20-30 cm 5 cm tjocka fram till 1850
– ångsågade 18-20 cm 32 mm tjocka 1850-1900
– ramsågade 12-14 cm 32 mm tjocka 1900-
Tyvärr har byggnadsvård redan blivit så populärt att firmorna börjar göra reklam som innehåller ordet “byggnadsvård” eller “gammalt, beprövat”. Det är ju – som all reklam – ren lögn i många fall. En “linoljefärg” kan innehålla nån ynka procent linolja och resten är plastoljor. Det gäller att handla i de tuffare byggnadsvårdaffärerna så man vet vad man får. Gysinge i Sverige och Byggnadsapoteket i Finland.
Men man skall inte tro på allting som byggnadsvårdare påstår heller …
Och så en del länkar till golv:
Claessons: Ytbehandling av trä
Byggnadsvårdsföreningen: Gamla trägolv
Byggnadsvårdsföreningen: Så lade jag trägolv