Trädet med barr och täta kvistar (gran) kallas
ein gren
och då måste vokalen vara kort.Det är ett urnordiskt ord för trädet och används inte i andra germanska språk. Intressant nog betyder fornnordiska “gron” också “skägg”. Det är alltså ett helt annat ord än fornnordiska “grein” (som blivit “gren” med långt e i svenskan). I fornsvenska blev ordet “græn” vilket egentligen är det ord vi använder ännu – men med litet spetsigare e.
Då vi talar om kvist så använder vi aldrig ordet “gren” med lång vokal utan använder just ordet “kvist”. Det fornnordiska “grein” använder vi för att beteckna “förgrening” – inte kvist. Nu finns både “grein” och “kvistr” (liten, tunn gren) i fornnordiskan.