Felet hittat – ny kabel utdragen

I dag kom vi så långt att vi hittade avbrottet, grävde upp kabelstumpen och drog ut ny kabel till nästa skarv. Men bägge ändarna skall ännu svetsas och det är inte så lätt att komma över åkern med traktorn och svetsburen för det är milt sagt slipprigt nu efter regnet. Och blir det tröskanväder så får nog nätet vänta, sorry.

Skäggasbackans kabel avplöjd

I går brast tyvärr fiberkabeln till Skäggasbackan (gäller alla fram till Sundstens). Det går inte att reparera snabbt utan en ny kabel på över  100 meter  måste grävas ned och svetsas i bägge ändarna. Det är svårt att veta när förbindelsen börjar fungera igen men det går att använda anslutningarna i gamla folkskolan i nödfall. Där finns bara en Linuxmaskin så om man måste använda Windows så bör man ta med en bärbar. Nyckel får man av styrelsemedlemmarna.

Telefonen åter i bruk

Regnet gjorde att vi åkte till Sverige för att hämta takplåtar och min mobiltelefon som jag glömt där. Så nu fungerar 0457-0184385 igen. Ifall jag hör nånting i tröskan.Det är fortfarande bråttom med tröskandet så allt annat får vara nu.

Det var ganska sorgligt att vara utan mobilen. Inte för att det gjorde så mycket för jag hade ändå ingen tid att syssla med annat än tröskande och alla samtal bara störde. Den här tiden på året är allt annat fullständigt ovidkommande.

Hälften är ännu otröskat vilket är ganska så sent – men sådden var också sen.

Äntligen klart

Förfäras ej du lilla hop – nu är vasken installerad och vattnet påkopplat. Många har säkert redan gett upp hoppet men se nu:

Litet pyssel finns det som synes ännu kvar till hösten men det går att använda. Nästa steg är i alla fall att börja installera värmepumparna. Just nu behövs de minsann inte i arbetsrummet (före detta biblioteket och ännu tidigare lärarfamiljens sovrum) för boilern värmer riktigt ordentligt. Den är ännu inte isolerad eftersom vi vill kontrollera att rörskarvarna inte läcker.

Gungfesten

Det såg hotfullt ut och regna hade det lovats men regnet höll sej i skinnet och den trogna skara som vågat sej till Lekstrand klarade sej torrskinnad.

Leif drog allsången med bravur (nog kan han sjunga ..)

Barn i mängd och massor uppträdde också:

och gungade förstås:

Sedan blev det lång kö framför Heidis plättstekning och till allra sist tittade till och med solen fram. Den hade förstås kunnat dyka upp ett par timmar tidigare men vackert så.

Det speciella med gungfesten var att tröskorna inte gick fastän det var september. Den här tiden förr om åren hade mången tröskat allting – så sent är det i år.