Strömavbrotten och nätet

Strömavbrottena under förra helgen ställde till med problem. Det mesta fungerar men en router dog. Tillfälligt går all trafik över en enda router. En ny snabbare router/brandmur till Internet är beställd. Den är betydligt kraftigare än de tidigare och kommer knappast att vara en flaskhals även om vi ökar på trafiken ännu mer. Den har förstås Gigabits portar och klarar 2 miljoner paket per sekund.

Ny elektronik för reservströmmen behövs också. Nu fungerar inte reservströmmen (ackumulatorn) för allt så blir det  strömavbrott så stannar nätet. Med ackumulator har vi omkring 6 timmars reserv. Det räcker för de flesta avbrott.

Då den nya routern installeras så kan det bli ett avbrott men det borde vara så kort att det inte märks just alls. Jag bara flyttar kablarna till den nya routern. I samband med det kommer också den nya servern för byn, Hindrik, att bytas ut till en ny maskin. Den gamla börjar vara litet opålitlig. Men så har vi också haft nätet igång i över elva år.

Reservanslutningen via trådlöst modem är igång. Men det gamla abonnemanget har bytts till ett kontantkort eftersom reserven nästan aldrig kopplas in. Då är det onödigt att betala månadsavgift.

Trafiken varierar stort. Den största användaren har använt över 300 Gbyte men 20 har använt över 10 Mbyte. Om vi jämför med priserna på trådlöst bredband i Sverige (och de priserna är på väg hit) så skulle man få 60 Gbyte för 700 kronor/månad (ca. 80 euro) hos Tele2. Telia tar 400 (45 euro) kronor för 40 Gbyte.

Nu har PTS tvingat operatörerna att ange realistiska hastigheter för 4G och det betyder 7-34 Mbit/s. Det är förbjudet att göra reklam för “upp till 100 Mbit/s” därför att den hastigheten inte ens teoretiskt kan uppnås. Vår trådlösa anslutning (DNA) ger ungefär 10 Mbit/s. Och då har vi masten på andra sidan vägen.

Om ni har problem med hastigheten så kolla först av allt eventuell trådlös WLAN.  Koppla datamaskinen direkt med kabel till nätet. Om det då går bra så är problemet i den trådlösa WLAN-burken (mycket vanligt). De fungerar egentligen bara bra i samma rum eller i angränsande rum om väggen är tunn.  Samma sak med surfplattor.

 

Kaminen installerad

Nu har vi fått igång den gamla vedvärmen i slöjdsalen. Visserligen bara en provisorisk kamin – kakelugnen är ännu inte klar. Men det går att elda. Nu kan det inte bli något värre eldande ännu för pipan måste försiktigt värmas upp och likaså kaminen. Så tillsvidare får bara styrelsen elda eller nån som fått lov av styrelsen. Vi vill undvika att någon sprängeldar och spräcker kamin eller pipa.

DSCN1098

I dag satte vi för första gången eld i kaminen och det var minsann bra drag. Underligt vore det annars för pipan är 9,5 meter hög.

DSCN1095

Första försöket gick inte så bra och behovet av en späntyxa stod klart. Efter en tur upp till vinden efter torra brädstumpar och späntning av dess i små bitar så började lågorna ta fart.

DSCN1097

Då elden fick fart så gällde det att stänga nedre luckan kvickt för draget var grymt. Det är lätt att spräcka den här om man lämnar nedre luckan öppen för då brinner det alldeles för våldsamt. Så fort man tänt och elden tagit fart så måste nedre luckan stängas och draget regleras med den runda luckan. Vi satte bara litet ved i kaminen för vi måste elda försiktigt nu i början. Men det fungerar.

DSCN1103

Idag så började vi också spika upp panelen i köket på de sista två väggarna. Sedan skall den ännu målas och så är bara listerna kvar.

DSCN1106

Eftersom vi sågade av kroppåsen då vi murade pipan så behövs det stöd uppe i vinden. Idag sågade jag litet kraftigare virke: två 3-tums blankor på var sin sida om pipan och en stabil stock som underlag för stödstolpen under kroppåsen.

DSCN1107

 

 

 

 

Hindersby teater – snart ny premiär

Ett helt år skrev Isa på den nya pjäsen och hela hösten har byn repeterat. Men snart blir det premiär (16 januari 2015). Då skall inte bara närhistorien utan allt från 1100-talet framåt behandlas (på en kväll). Noga taget från Erik den heliges korståg 1150 till tsarens erövring av Finland 1809. Alltså svenska tiden.

I går var det lillajulsfest på Lokaaln och idag invaderades den med full styrka av teaterfolket. Och det ser minsann ut att bli en kostymfest. Hela stora salen var full av klädstänger och borden drällde av gammaldags hattar och skinn och allt möjligt.

DSCN1088

Vid ett bord står alldeles tydligt Gustav II Adolf och provar sina kläder.

DSCN1071

På scenen råder febril aktivitet och nånstans i övre ändan av en livsfarligt hög stege sätter man upp kulisser.

DSCN1065

För att alla skall orka med arbetet så står det två glada flickor i serveringsrummet och bjuder på kaffe och smörgås.

DSCN1069

Mitt i röran sitter Isa och håller ett öga på allting och delar ut uppgifter. Regissören Robbe i full mundering i berättarhörnan.

DSCN1083

Berit funderar ännu vad som händer däruppe.

DSCN1085

Och Sigge övervakar allting från sitt porträtt på väggen. Han satte upp många teaterföreställningar i vår lokal och han kan säkert vara nöjd med dagens teater också och hur den för traditionen vidare.

DSCN1075

Pjäsen heter “Ett Herrans Liv”.  Publiken kommer att få uppleva att det var ett herrans liv genom århundraden. Pjäsen är lätt att ta till sig och har många dråpliga scener. Så det blir glada skratt också denna gång.

För biljettbokningar kan man ringa Mikaela Bosas, tel. 040 7590025 eller Beatrice Bergheim tel. 050- 5273434. Förhandsköp pågår.

Allvarligt talat så är det all idé att beställa biljett i god tid. Man skall absolut inte tro att det går att komma och köpa biljett vid dörren. Tidigare pjäser har varit så gott som helt slutsålda. Nu är det litet fler föreställningar i slutet på januari och början på februari. Pengarna går till lokalns tak som förnyades i somras. Jättefint och jättedyrt.

Nya planer för gamla folkskolan

Styrelsen beslöt på sitt möte i går att nu då kaminen i slöjdsalen är klar (lerbruket måste ännu torka en vecka) så eldar vi först försiktigt bara med styrelsens krafter. Det måste ännu byggas galler runt kaminen och vedlådan ställas in samt brandutrustning anskaffas.

Dessutom beslöt styrelsen att det gamla virkesförrådet görs till slöjdarbetsrum med en liten kamin i den andra pipan. Nu då skräpet är utburet så är rummet riktigt rymligt. Och ställer vi in en hyvelbänk så kan man hyvla riktigt långa lister.

Styrelsen gjorde också principbeslut att vi själva murar en pipa i arbetsrummet på dess gamla platsen i hörnet mot köket. Men först skall kakelugn muras i slöjdsalen. Arbetsrummet har nämligen ingen värme alls just nu och där finns färdiga brandmurar.

Vi beslöt också ordna en tjärbränningsdag (en tunna) på våren. Under vintern skall det röjas bort runt rinken och i skogen och på våren kan vi ha vedtalko med den gamla klyvaren. För kaminerna behövs det ved till nästa vinter.

På våren/sommaren anordnas också byggnadsvårdsdagar för fönsterrenovering och kakelugnsmurning.  Det blev litet dåligt i somras på grund av eldsvådan i vårt kök (som nu är i användbart skick).

Köket i gamla folkskolan skall ännu få panel runt alla väggarna men är annars i skick också. Ifall vi har tid så målar vi om väggarna i lilla salen nu då den är tom.

Utomhusarbetena får vänta på våren (utom skogsröjningen) men vi hann få gårdsplanen i ganska bra skick. Arbetena inne i skolan fortsätter under vintern utom ifall det blir riktigt kallt. Huset borde klara vintern riktigt bra.

Fixa en kamin (Husqvarna)

Kaminer har aldrig varit så vanliga i Finland som i Sverige – kanske därför att en stor del av Sverige ligger söder om Finlands sydkust. Men i vårt hus i Medåker, Arboga finns det två kaminer och vi har lärt oss att kaminer är väldigt bra värmekällor även om de inte magasinerar värme nästan alls. De värmer upp luften mycket snabbt. Då man eldar i kakelugn så tar det nästan ett halvt dygn innan man får upp värmen. Fast då hålls den lika länge varm också.

På Blocket.se finns en hel del riktigt förmånliga kaminer till salu. Priserna kan vara under 1000 kronor. Det är förstås inte renoverade kaminer. Även om gjutjärnsskalet är alldeles helt så kan murningen av eldfast tegel innanför vara i dåligt skick. Jag köpte två kaminer: Husqvarna 150 och 155. De är emaljerade och ganska lika den Ankarsrum Viking 86 som vi har i Medåker som huvudvärmekälla för nedre våningen. Men luckan på Husqvarna går uppåt medan den på Viking går nedåt och det samlas lätt en massa skräp på luckan då man fyller på ved.

DSCN4267

Husqvarna 150 är äldre än 155 och har ingen kokplatta med lock som 155. Det finns dessutom numrorna 151, 153 och 157 som är likadana som 155 men av olika storlek. Litet data:

Modell                    150          151          153          155          157

Värmekapacitet      200           70           140          250          350  kubikmeter

Vedutrymme             21             6            11            16             21  liter

Vikt                           100          40            60            75             95 kg

Höjd                            74          58            68           68             74  cm

Bredd x djup        43×23   22×19      27×23    38×23       43×23  cm

Rökrörets diameter är 113 mm för alla även om Husqvarnas katalog från 1943 anger att 150 har 127 mm diameter. Åtminstone vårt exemplar av 150 har 113 mm.

Som synes så är 151 ganska liten. Till och med de största modellerna är relativt små om man är van vid kakelugnar men värmer bra. Skillnaden är närmast i magasinerandet men man måste betänka att en kakelugn väger tusentals kilo.

Det eldfasta teglet innanför gjutjärnsskalet är absolut nödvändigt. Annars spricker gjutjärnet vid eldning. Ofta är teglet sprucket men det har ingen större betydelse. Man bara smetar på lerbruk innanför och pressar så mycket man kan in i sprickorna. Använd ABSOLUT INTE CEMENT ! Den är för hård och spricker vid eldning.

Men om tegelbitarna fallit bort så måste teglen förnyas. En kamin borde transporteras i stående läge för att minska riskerna för att teglet faller bort. Och har det fallit bort så är det näst intill omöjligt att mura tillbaka det på plats för det blir närmast grus.

DSCN4408

Så här kan bakväggen se ut. Det har varit två hela tegel och ett par bitar ovanför bredvid rökutgången.  Det såg ganska helt ut förrän man började röra vid det. Men sidorna var redan nedfallna så allt måste förnyas.

Så gäller det att hitta eldfasta tegel av rätt storlek. Det bör vara 25 mm tjockt och då finns det 15×30 cm och 23×11,5 cm. Två 15×30 cm passar bra för bakväggen och till sidorna behövs sju 21×11,5 cm (ett måste klyvas) för 155:an. Men det är värre för 150 (och 157) där bakväggens tegel bör ha bredden 34 cm. Det betyder en 4 cm smal remsa så jag beslöt att inte byta bakväggen alls på 150:an. Med försiktigt lirkande kunde sidoväggarnas tegel bytas utan att bakväggen skadades. Jag skall sätta på ett lager lerbruk och hoppas på det bästa.

Längst nere finns det två sneda tegel som vanligen är spruckna också men som knappast behöver bytas. Kall luft strömmar in nedifrån och kyler nedre delen ganska bra så lerbruk torde fungera utanpå sprickorna.

Kaminerna är byggda av fyra gjutna sidor som hålls ihop av botten och topplock. Dessa är fastskruvade med fyra skruvar och det första man bör göra är att få bort dessa. Vanligen är de helt fastrostade men med en gassvets kan man värma upp muttrarna tills de bli vitglödande och då skruvar man bort dem. Men man får värma bara en kort stund. Om gjutjärnet får för stor värmeskillnad mellan olika delar av skivan så spricker den. Muttern blir vitglödande ganska fort men svalnar också fort så man måste upprepa värmandet flera gånger. Det är bra för rosten tycker inte om värmeväxlingar och lossnar efter ett tag. Använd hårda handskar (inte det mjuka skräpet) och tång.

Då man lyft bort takplattan kan det vara bra med en skruvtving eller liknande som håller ihop skalet medan man arbetar.

DSCN4417

Både 150 och 155 skall ha 21 cm långa sidotegel så 23×11,5 måste kapas. Det går bäst med en vinkelslip och diamantklinga. Vinkelslipen får gärna vara av modell större för det är tungt arbete. Man skär en skåra runt om stenen och så knackar man försiktigt med hammare vid skåran (helst en murarhammare med flat och rak hacka). Stenen bör hållas i handen – inte på hårt underlag. Då man knackat en stund runt stenen vid skåran så börjar ljudet ändras och bli dovare och sedan spricker stenen snyggt vid skåran (för det mesta).

Det finns små hakar på skalet som man måste såga hack för i teglen. Sidoteglen bör sitta riktigt tätt intill skalet – då passar två 15 cm tegel precis i bakväggen. Sidoteglen radas in först och sedan bakväggen som hålls på plats av rökutgången som är fastskruvad med två bultar.

DSCN4431

Här är sidoteglen inradade (uppifrån). Det översta måste klyvas. Då 150 inte har kokplatta bör det finnas tegel också i locket. Två 15×30 cm kapas till 21 cm och anpassas till locket.

DSCN4432

Där teglen ligger finns en förhöjning i locket så teglen kan inte vara bredare. Mitten är den hetaste delen men sidorna kan täckas med lerbruk. Den ursprungliga tegelsatsen hade säkert ett enda tegel i locket som låg på fyra små hyllor i väggarna men tegelsatsen kostar över 2000 kronor (ca. 250 euro) medan dessa tegel kostade 15 kronor/st. (15×30 cm) och 3 euro/st  (23×11,5 cm). I stället satte jag in ett flatjärn snett under locket som håller upp teglen tills lerbruket har torkat. Hålen för skruvarna bör vara stora och avlånga för järnet utvidgas ordentligt vid eldning.

DSCN4434

På framväggen mellan luckorna bör också finnas ett tegel. Ett 15×30 cm är litet för kort men med två remsor på var sida fasthållna av lerbruk så blir det hyfsad isolering. Det här teglet ligger på en hylla och hålls på plats av en stålvinkel som är fastskruvad uppifrån. Den var borttappad så jag fick tillverka en ny.

Sedan läggs stenarna utanpå snedjärnet och de fyra små hållarna och locket skruvas på. Nu svänger jag bultarna så att muttrarna kommer uppåt. Det är inte så vackert men mycket lättare att skruva bort.

DSCN4436

Ännu skall bara luckor och spjäll sättas fast men först skall kaminen förses med lerbruk innanför. Tanken är att försiktigt svänga den upp och ned och sätta lerbruk kring locket och försiktigt svänga den rätt och sätt lerbruk kring nedre delen. sedan bör den helst inte flyttas utan bara sätta fast i rökröret och eldas efter nån vecka då lerbruket torkat.

Och eldas försiktigt för sprängeldning leder bara till att den spricker.

Måndagspyssel

Vi fortsätter i dag att pyssla litet på gamla folkskolan. Takarbetet får avslutas för i år även om det finns litet plåtarbete kvar. Men det går bättre med lite mera värme och torrare väder. Nedre delen är skyddad av en presenning och över tuutn finns en filmfanérskiva ovanpå två tegelstenar så det inte kommer fukt in i rökgångarna men det går ändå att elda.

DSCN4395

Det blev både bra murat och snyggt. Men dyrt blev det – över 6000 euro. Men vi får skramla ihop pengar för den här skall hålla i hundra år. I alla fall så murar vi själva hädanefter även om det tar många år. Man kan ju mura litet i taget utan problem. Och så svårt är det nu inte även om teglen vippar hitåt och ditår för en amatör.

Takstegen är fastskruvad och passar ganska bra ihop med taket som förlorat all färg och bara är galvaniserat numera (på solsidan).

DSCN4399

Jag lät bli att skruva fast de svarta plaststödfötterna som jag tvivlar starkt på och som ser äckliga ut. Hellre kan vi skruva fast ett par bräder under stegen. Jag misstänker att plaststöden bara förorsakar gropar i plåten.

Nu skall ännu kaminen få en ny murning innanför. Den gamla är ganska dålig och nya eldfasta tegel på 25 mm är inte så dyra. Det går bra att rada in dem nu då topplocket är borta. Det var inte så lätt. Jag fick göra muttrarna vitglödande fyra gånger med gassvetsen inne i kaminen innan de lossnade. Och det skall inte komma muttrar inne i kaminen mera. Jag sätter dem utåt även om det inte är så snyggt.

DSCN4402

Då man fått bort locket så går det att rada bort alla fyra väggarna i kaminen. Den blir knappast färdig i dag men rökröret tänkte jag passa in.

Annat som bör göras är att städa upp på vinden nu då rappningen är klar. Två stabila blankor skall också skruvar fast på bägge sidor om piipån i stället för kroppåsen som vi måste såga av. Ett stöd under den avsågade delen av kroppåsen borde också ställas upp. På andra sidan finns redan en stock som stöd.

Och så skall genomgången vid mellantaket tätas och isoleras.

Pärlsponten till köket skall målas.

Källaren skall städas.

Fönstren skall lagas.

Vädringshålen i grunden skall stoppas fast till vintern.

Bakom skolan har ett grymt buskage växt upp där Göran fällde träden. Röjning.

Dörrar till lagret i uthuset skall spikas ihop (bräderna finns).

Så vi blir inte utan arbete i dag heller …

Vallgossen blir skräddare 1894 (del 2)

I första delen av Reinhold Elgs berättelse “Några uppgifter om mig själf” berättar han om sin barndom. Redan som 12-åring gick han sedan i skräddarlära hos Johan Wirén i Pernå där han stannade i 5 år. Här berättar han om sin lärotid och hur han allt mer fick en stor kunskapstörst. Litet annat än dagens skolleda.

Elg11Elg12Elg13Elg14Elg15Elg16Elg17Elg18Elg19Elg20