Foton från Lennarts

Vi fick en bunt foton från Lennarts (Lillkolfus) i Brennskooin. De hittades då Tarja och Johnny skulle flytta ett bord. De finns nu på gamla folkskolan och det vore bra om folk som kände Anita och Holger kunde försöka se vilka som finns med på bilderna. Inga har identifierat en del men många är okända för oss.

Speciellt ett foto från Lekstrand vore intressant att få mera information om. Det ser ut att vara en ung Ejvalds Bengt som sitter längst till vänster på fotot men de andra är svåra att känna igen eftersom de är utklädda. Det kanske är något spex med orkester ?

Världsberömd orkester på Lekstrand ?

Bolagsstämma H-B Service AB

Kom ihåg att i morgon är det bolagsstämma på Hemborg.

KALLELSE TILL ORDINARE BOLAGSSTÅMMA
Aktionärerna i Hindersby-Bäckby Service Ab kallas till ordinarie
bolagsstämma, som hålles,
Tisdagen den 19.04.2022 kl 19:00
På Hemborg i Hindersby
Adress: Hopenbackvägen 10, 07850 Hindersby, Lappträsk

På mötet behandlas:

Ärenden enligt § 9 i bolagsordningen
Styrelsen

Tekniska problem

Det har varit tekniska problem med databasen till bloggen. De borde nu vara lösta. Det tog ganska lång tid (två veckor) för det var ett nytt problem så det blev att studera databasens uppbyggnad och funktion. Dessutom råkade det var finfint skogsväder och det gällde att få gjort så mycket som möjligt innan föret tog slut. På kvällarna efter skogsarbetet så blev det inte mycket gjort för jag somnade över tangentbordet. Skogsarbetet ger bra sömn …

Nu borde problemet vara löst.

Mykelvatne e tibaaka

Det är länge sedan sist vi såg mykelvatn. “Mykel” kommer från det fornnordiska ordet “mikill”  eller “mykil” som förstås betyder “stor”.  Samma ord finns i alla de germanska språken såsom anglosaxiskans “mîcel” och gammalhögtyskans “michil”. Grekiskans “mega” och latinets “magnus” är samma ord men i litet annan form.

Efter årensningen i början på 90-talet har det inte varit mykelvatn att tala om men i år blev det. Inte så att det kom vatten över vägarna men det finns nog vatten på åkrarna. I Baggkärret kom det också vatten över vägen mot Strömfors.

Ännu på 80-talet hade vi ordentligt mykelvatn men de yngre har inte sett det förrän nu. Jag satte in ett foto från mykelvatne i fjolårets kalender (april 2020) så att också yngre kunde se hur det såg ut. Men nu kan man beskåda fenomenet livs levande.

På Petjärmosan i Söörneseendan låg en hel del åkrar under vatten ännu i dag. Men det är ingenting jämfört med hur det var förr. Se på Mykelvatn för 7000 år sedan där finns också ett foto från 80-talets mykelvatn just på Petjärmosan (från Nyströms sida).

Troligen är det värmen som har smält snön snabbt och det samtidiga regnet som gjort att vattnet nu kommit upp över ån bräddar. Det har inte så stor betydelse om det kommer litet vatten på åkrarna den här tiden på året men helst vill man slippa mykelvatn senare på året och på vägarna.

 

Elavbrott på gamla folkskolan 23-24.11 2020

Kymmenedalens el meddelar att det blir avbrott

måndagen den 23 november 2020  kl. 12-15

och

tisdagen den 24 november 2020 kl. 12-15

Det blev inte riktigt klart  om måndagens avbrott flyttats till tisdagen eller om det blir avbrott bägge dagarna. Vi har ju ackumulatorer i fibernätets central men var i alla fall beredda på avbrott.

 

Mykelvatn för 7000 år sedan

Jag råkade se en karta över Östra Nyland för 7000 år sedan. Geologerna har forskat i var strandlinjerna har gått i forna tider och i ett gradu-arbete från 2013 har Susanne Åberg samlat ihop informationen och bland annat finns där en karta över Lappträsk. Med hjälp av den informationen så har jag gjort upp en karta över södra Lappträsk så som det troligen såg ut för 7000 år sedan.

Jag har ritat in Lappträsk-Lovisavägen och Tessjö å samt en del bäckar i Hindersby. Klicka på bilden för att få den större. Den röda linjen är nutida strandlinje. Lovisa finns på en ö vid Lovisaviken (med rött) och man ser tydligt åsen.

Det syns att Hommansby åkrar låg under vatten och en vik från Litorina havet (som det kallas) gick ända upp till Bäckby och Hindersby längs nuvarande å. I Söörneseendan fanns en sjö vid Petjärmosan och den är ju bekant för alla som var med före årensningen.

Så här såg det ut (förutom lador och stolpar) för 7000 år sedan vid sjön på Petjärmosan som var en vik till Litorinahavet.

Som störst var Litorinahavet ännu tio meter högre så att bara Föusbjärji och Bisahöjden och liknande berg var kobbar i havet. Hela Pockarslätten låg under vatten och Lappträsket var en vik i Litorinahavet.

Det är mycket vanskligt att bedöma när strandlinjen var på en viss plats för landhöjningen var inte alls likformig utan ibland så steg vattnet i stället för att sjunka. Intressant är att alla insjöarna flöt ut i Bottenviken som låg över 100 meter lägre än nu. Därför är landhöjningen störst där nu också. Så småningom stängdes utloppen till Bottenviken och insjöarna började i stället tömmas via Kymmene älv som bara är omkring 5000 år gammal.

För omkring 5000-6000 år sedan var hela Hindersby ovanför havsytan – men troligen sanka strandängar och våtmossar. Då gick en vik ännu upp till Harsböle och Lovisaviken gick upp till Hommansby norra del längs nuvarande Lappträsk å. Lovisa (Degerby) hade fått landkontakt. Kymmene älv börjar synas. Lägg märke till att Särkijärvi ligger mycket högt. Det är omgivet av land som aldrig var under vatten på Litorinahavets tid. Likaså Skokelträsket. Hopom träsk ligger också ganska högt över havet.

Ännu för tusen år sedan gick en vik upp nästan till södra Lappträsk och det börjar redan vara historisk tid. Man vet att handelsmän från Roslagen följde kusten till Ladoga och vidare till Volga redan på 500-talet eller tidigare. Nomadiska jägare och fiskare följde den bortdragande inlandsisen redan för 10 000 år sedan men boskapsskötsel kom troligen först för några årtusenden sedan. Strandängarna var utmärkta betesplatser även om de inte lämpade sej för odling förrän långt senare.

Ännu på senatens karta från 1874 fanns det en mängd våtmossar i våra skogar som först senare blev utdikade. Åkernamn som Petjärmosan och Aaltjärri visar att det var våta marker.

Enligt ny forskning lär det ha varit en verklig fimbulvinter år 536-538 på grund av två stora vulkanutbrott som skymde solen. Hälften av Sveriges befolkning försvann och stora byar blev öde. Från Uppsalatrakten flyttade många till Åland då odling blev omöjlig så fiske var enda näringen. Troligen var det lika illa eller värre i Finland på fastlandet.

Folkvandringar är inget nytt fenomen. Troligen var våra förfäder folk som sökte sej till kusten för att fiska och senare syssla med boskapsskötsel på stränderna och till sist odlade upp de ängar som inte var alltför vattensjuka.

Och här sitter vi nu och gnäller över att det är litet för varmt, eller litet för torrt (eller vått).