År: 2011

Gott Nytt År !

Det var ett fint år – speciellt för gamla folkskolan:

  • 3 april 2011 bildades föreningen Gamla folkskolans vänner – i all hast
  • 4 april  lämnade föreningen in ett anbud att köpa Hindersby-Bäckby gamla folkskola av kommunen (för 500 euro)
  • 20 april  hölls ett allmänt möte om gamla folkskolan på Hemborg
  • 9 maj  beslöt kommunstyrelsen att donera gamla folkskolan åt föreningen
  • 20 juni  registrerades föreningen med registernummer 205.931
  • 29 juli besökte Åke och Christine Grandell skolan och berättade om sina minnen
  • 30 juli röjdes omgivningen runt skolan på talko
  • 19 september godkändes gåvobrevet av kommunstyrelsen
  • 30 september lämnades ansökan om bidrag för att rusta upp gamla folkskolan till Finlands hembygdsförbund
  • 4 oktober fälldes den gamla lönnen bakom skolan som rev i taket och redan fått ned takrännan
  • 25 oktober grävde vi ned vattenledning och fiberkablar till gamla skolan
  • 6 november bjöd vi på kaku å kaffi för att fira att vi återfått gamla skolan tiil byn
  • 19 december kom det skrivbord och bokhylla till lärarbostaden. Rdean tidigare hade vi fått fyra stolar och ett bord. Allt i gammal stil.
  • 23 december satte vi in två julstjärnor och (lysdiod)ljus för att fira första julen

Litet bråttom var det många gånger under året men som helhet gick allt bra. Nästa sommar skall vi börja jobba med skolan på allvar men före det skall den nya fibernätcentralen byggas (i januari).

Gott Nytt År !

Att skaffa egen router

Det skall helst finnas en s.k. “rutter” (“router” på engelska) mellan datamaskinerna och nätet. Det är en burk som skiljer åt nätet utanför huset och nätet inne i huset. Det är bra för då kommer eventuella skurkar inte så lätt in i datamaskinerna. En sorts brandmur alltså. Dessutom har de ofta en “switch” inbyggd som gör det möjligt att koppla fyra maskiner till nätet.

Nu vill nån säkert ha egen rutter med trådlös anslutning (WLAN) och vi har bara enkla ruttrar som man måste ansluta med kabel. Men det går bra att köpa precis den rutter man vill ha och koppla in den själv. Däremot måste man beakta vissa saker ifråga om inställningarna.

Då man köper en rutter så är den vanligen inställd på att ta en dynamisk IP-adress från nätet (DHCP) men vi använder FASTA ADRESSER ! Därför måste man fråga mej vilken fast IP-adress anslutningen har och så måste man sätta in den i ruttern.

Dessutom finns det vissa adresser man INTE får använda – inte ens på LAN-sidan (inåt mot huset). Man får faktiskt ENBART använda de IP-adresser som är reserverade för lokalnät dvs. de som börjar på 192.168 och 10 (samt vissa som börjar på 172). Om man sätter två ruttrar (eller flera) efter varandra så går det bra men man borde ändra ruttrarnas adresser så de inte kolliderar.  Ofta är de inställda på 192.168.0.1 och skall man ändra så måste man ändra den TREDJE siffergruppen för den fjärde används för dynamiska adresser på LAN-sidan. Så det går bra att använda 192.168.1.1 eller 192.168.2.1 osv. osv.

Om nån av de två första siffergrupperna ändras i ruttern så blir IP-adressen GLOBAL och det betyder att det någonstans i världen finns en annan burk med samma adress och det är illa. Då ni skickar paket så sätts avsändarens IP-adress in i paketet så att mottagaren kan svara men om det finns två likadana adresser så blir det problem att hitta rätt.

Nu är det så lömskt att det kan fungera tillfälligt – till exempel om den andra burken som har samma adress råkar vara avstängd. Men genast då den sätts på så uppstår problem.

Det är likaså HELT FÖRBJUDET att använda adresser som börjar på 192.168.100 för dessa använder vi i vårt nät och konflikten är nästan garanterad. Använd alltså INTE 100 i den tredje gruppen.

Om er maskin är inställd på dynamiska adresser så kan det fungera ibland för vi har ett litet antal dynamiska adresser också. Men då dessa tar slut så kan man inte få kontakt med nätet. Så använd de FASTA adresser jag gett åt alla.

Ring gärna och fråga förrän ni ändrar inställningarna. De skall för det mesta se ut så här (på WAN-sidan):

IP address: 192.168.100.xxx       (där jag gett ett unikt xxx åt var och en)

Net mask:  255.255.255.0

Gateway:    192.168.100.254

DNS:      192.168.100.254

DNS2:   217.30.180.230     (eller 217.30.182.230)

Då ni har rutter inkopplad mellan nätet och datamaskinen skall datamaskinen ställas in på dynamiska adresser (DHCP). Annars måste ovan nämnda inställningar sättas in direkt i maskinen.

Vägen till rinken

I princip kan man komma till rinken genom att köra mellan gamla skolan och uthuset. Men vänta tills det fryser på för nu är där mjuk lera. Problemet är att det finns en stor sten som åtminstone en personbil inte kommer över (vid den röda käppen rakt fram).

Jag sätter in den här bilden nu för sedan då det kommer snö ser allting jämnt och fint ut. Krille har satt upp käppar också vid gropen och vid brunnarna. I princip kan man komma mellan stenen och brunnarna men det blir trångt. Nästa sommar skall vi fylla över stenen och då borde det gå bra att köra. Men akta er ännu den här vintern för gropen, brunnarna och stenen.

Skrivbord och bokhylla

I dag kom vi hem från Sverige med ett skrivbord och en bokhylla som vi hittade på Blocket (i Mariestad). De är av typ Äpplet – en jugendstil från början på 1900-talet och borde passa i stilen.

I bokhyllan finns de böcker syskonen Grandell skänkte åt föreningen. Bonniers konversationslexikon från 1922-29 har säkert använts som källa för den kunskap som förmedlats till flera generationer hindersbyggar och bäckbyggar. Det är väldigt intressant att läsa hur man såg på världen då – ingen visste ännu nånting om vad som skulle komma på 30-talet och 40-talet.

En hylla nedåt finns Svalanböcker med klassiker som Hjalmar Bergman och Sigfrid Siwerz. Jag hittade till och med flera som jag inte läst. Det är kvalitetslitteratur i motsats till dagens skräp.

I Sverige var det vinter då vi hämtade möblerna. Det var litet nervöst att se huruvida vi skulle komma iväg på vår lilla väg. Bilarna vid vägen hör till skogshuggare som höll på att röja i skogen bredvid.

Nu finns det också material till bord och hyllor för fibercentralen så det går att börja bygga den. Men knappast blir den färdig före jul.

Centralbyggandet börjar

I går hämtade jag en hel del material till den nya centralen i gamla skolan. Kablarna är indragna i vinden och Krille har täckt en stor del av gropen bakom huset. Men det är bäst att akta sej för vi lämnar en grop kvar så vi kan fortsätta att gräva in vattenledningen nästa sommar.

En hel del av byabolagets material är nu flyttat till gamla skolan. Det har tagit en hel del utrymme i vår lada och i stallet. Ett litet lager kommer jag att hålla kvar så jag inte behöver åka till skolan efter varenda burk.

Kablarna är inte vackert dragna än för de är otroligt styva i kölden. Nästa sommar går det säkert bättre att få dem placerade snyggt. I vinden är det enkelt att följa ytterväggen fram till vessan vid verandan och sedan dra ned den via luftröret. Vessa och lavoar flyttas förstås bort men det finns två vessor kvar ännu efter det i tamburen. Sedan gäller det att sätta upp bord och hyllor och flytta in skåpet. Det ryms med nöd och näppe.

Två kablar med 24 och 48 fibrer skall svetsas fast i panelerna i skåpet och så är det bara att skruva fast den nya växeln. Den klarar Gigabits anslutningar så i och med det så tar vi steget in i ett ännu snabbare nät. Nu är det ännu dyrt att köra med 1 Gigabit hela vägen till Helsingfors men om nån vill betala en massa så är det tekniskt möjligt. Allt fler fibernät planerar för Gigabit eftersom Gigabits elektronikburkar inte mera är så väldigt dyra.

Det som intresserar är förstås när jag svetsar kablarna till den nya centralen för då måste jag bryta förbindelsen för södra Lappträsk för en tid. Det vet jag ännu inte eftersom mycket kan krångla men före jul blir det knappast och därefter beror det på vädret. Det är inge roligt att svetsa i -30 graders kyla. Tills vidare har det varit varmt men det skall bli kallt efter jul – få se hur kallt. Till nyår har vädret ofta svängt och blivit riktigt smällkallt.

 

Den nya centralen i gamla skolan

Byggandet av den nya centralen i gamla skolan påbörjas så småningom.Då den skall kopplas in så måste jag bryta nätförbindelsen i södra Lappträsk inklusive Hermanstad (området runt skolan) och Tjeeldbyyin. Fiberkablarna måste nämligen svetsas om och det kan ta en liten dag även om jag försöker göra det så fort som möjligt. Först måste i alla fall centralen i gamla skolan vara helt färdig. Kablarna är nu indragna på vinden men en hel del arbete återstår ännu.

Nu beror det på hur jag får material så det går inte att slå fast en dag ännu men följ med ombyggnaden här och på

http://optodata.net

http://lappnet.hindersby.net (opa östnyylendskå)

Tyvärr har jag inte fått fungerande epostadresser till alla som är anslutna trots att jag bett om dem flera gånger. De som meddelat sin epostadress får epost i god tid förrän jag börjar svetsa men det skadar inte att bekräfta vad den egna epostadressen är (skicka åt Nisse.Husberg kattråmpå Hindersby.net – där kattråmpå är det tecken som används i epostadresser men det får man inte sätta ut på nätet för då får man massor av skräppost).

På tal om det så använd gärna också Ntillf1<kattråmpå>gmail.com för större bilder och annars för epost. Det är ett epostkonto som jag använder för tillfällig epost och då det börjar komma för mycket skräppost så byter jag helt enkelt ut det. Annars så gillar jag inte Gmail eftersom Google sysslar alldeles för mycket med att snoka i allas privata epost (de kallar det personlig profilering men visst är det rena snokandet).

 

Gamla foton av Grandells (30-talet)

Vi fick låna en hel del gamla fotgrafier av Åke och Christine som vi fått tillåtelse att sätt ut på nätet. Här är ett av de äldsta där Eugen poserar som spelman. Det är taget före 1929 för då hade verandan redan sitt nuvarande tak. Lägg märke till den ovanliga formen på bilden nedan. Fönstren längst uppe har också många små fönsterrutor men ersattes med stora rutor då verandan byggdes om i slutet på 20-talet. Dörren har sex speglar och är högre än fönstren. Dörrfodren är verkligen fina.

Nästa bild är från 1938. Bakgrunden med Otto Silfvast hus  ser nästan likadan ut som idag men björkarna och Åke är större.

Sedan en bild från ungefär samma tid från skolans huvudingång. Uppe till höger syns ingången till lärarbostaden som nu är igensatt.

Nedan ett fotografi från 1938 eller 1939 där man bygger nya småskolan i bakgrunden. Åke och fru Grandell är välbekanta men kanske någon kan upplysa mej om vilka de andra tanterna är …


Det kan finnas fel i texterna och jag hoppas den som hittar sådana meddelar mej – till exempel med epost till Nisse.Husberg<opa>gmail.com.