År: 2011

Telefoni över nätet

Det har gått litet framåt med telefoni över nätet. Den 25 maj i år ändrades förordningarna om nummerportabilitet och i dag fick jag höra att man kan flytta sin nummer till Cellip – vilket man inte kunnat förut. Vår telefon är nu hos nettipuhelin.fi och fungerar bra, men Cellip har betydligt bättre tjänster med vidarekoppling och upp till fyra undernummer, dvs. det kan ringa i upp till fyra telefoner inklusive mobil då nån ringer till ett nummer. Man kan se hur det fungerar på

http://www.cellip.com/

På nätsidan kan man ställa in vidarekoppling, skicka SMS, sköta röstbrevlåda osv. Man bör sätta in pengar i förskott till exempel med kreditkort.  Månadsavgiften för Cellip är ca 7 euro. Nettipuhelin.fi kostar 3 euro/mån om man flyttar sitt gamla nummer men har inga nätsidor eller inställningar.

Nummerportabiliteten är nu stadgad i lag och måste ske inom fem dagar och avbrottet får vara högst en timme. Se närmare på

http://www.viestintavirasto.fi/sv/index/puhelin/puhelinverkonnumerointi/puhelinnumeronsiirrettavyys.html

Man kan se var ett telefonnummer är registrerat på Numpac. Även om man sagt upp sitt nummer för länge sedan kan det mycket väl vara ledigt ännu och man kan försöka flytta det till en IP-telefon. Det lönar sej åtminstone att försöka.

Den gamla telefonen behöver man alls inte kasta bort. Genom att koppla den till en burk (ATA=analog telefonadapter) så kan den användas också för IP-telefoni. En Linksys PAP2T adapter kostar ca. 50 euro och har två anslutningar för analoga (gamla) telefoner som kan ha olika nummer.  Man måste sätta in operatörens IP-nummer och lösenord men sedan är det bara att koppla den direkt till nätet. Den fungerar över hela världen där det finns en fungerande Internetanslutning.

Det går också att köpa IP-telefoner men man bör se till att de följer SIP-standarden. De kostar mellan 100 och 300 euro.

Vårt nät erbjuder inga tjänster utan var och får fritt komma överens med lämplig tjänsteleverantör. Vi har alla portar och protokoll öppna.

Föredrag via nätet

Idag höll jag första föredraget via nätet. Det var mycket enkelt. Erkki Rope (från Hundra megas landskapen) var på ett seminarium i Asikkala och de ville höra om vårt nät så han kopplade in min nätkamera som har mikrofon och jag stod framför den och berättade. Kvaliteten var inte den bästa men det visar bara att nätet går att använda till allt möjligt. Bättre burkar kommer hela tiden.

60 besök per dag

De här sidorna har ungefär 60 besök per dag. Det varierar förstås och då jag gjorde reklam för Hindersbysidan på Bondbloggen den 28 maj så hade vi nästan 800 besök. Majoriteten kommer från vårt fibernät ca. 40 % men hela 60 % kommer från andra nät – troligen hindersbyggar i förskingringen.

Det är en hel del för en liten by där vi har ca. 40 anslutningar. Knappast ser alla varje dag på sidorna heller. Jag försöker sätta in alla nyheter jag snavar över men det är inte tid att aktivt följa med vad som händer. Om någon annan vill sätta in nånting så passar det fint. Man kan också skicka mej epost med bilder.

Värdefull Lekstrandfilm från 1953

En värdefull smalfilm från den första stora Johannifesten på Lekstrand 1953 anordnad av Sigge har äntligen hittats. Den är tagen av Gottfrid Sirén och har gått igenom en massa dramatiska öden – bland annat en brand – innan den hamnade i ett arkiv och därifrån kom tillbaka till byn.

Fornminnesföreningen har den nu i sina gömmor men vi skall se om det tekniska fungerar så att vi kan visa den. Det är sina bekymmer med olika format och program och det ena och det andra men månne det nu inte löser sej.

Vi har en hel del bilder från festerna på Lekstrand men nu får vi också rörliga bilder och det är alltid ett hack bättre.

 

Lillajulsfest

I går lördag vara det en fin Lillajulsfest på lokaaln. En stor mängd yngre och äldre barn (mor- och farföräldrar med barnasinnet i behåll)  hade mött upp för att se Lucia och “juulbottjin” (julgubben).

Och så kunde man förstås meta och köpa lotter.

Julgubben var ganska “vigulantär” (vig) och man kan se att han tänkt på trafiksäkerheten och skaffat sej ordentliga reflexer. Lilla Lovis från Bos-Sestu var alldeles tydligt intresserad av  sin första julfest.

Bilderna är inte så prefekta rent tekniskt men jag ville inte använda blixt för återge den fina stämningen.

Blomsterbinderiet i Brennskooin

Det finns en hel del duktiga småföretagare i byarna och en av dem är Benita som har Lilla blomsterbinderiet i Brännskogen (Brennskooin opa hindersbyyiskå). För öppethållningstider och telefon/adress: Se rutan till höger.

Jag fick en del bilder och sätter in dem här. Eftersom de här nätsidorna är helt oberoende av all sorts offentlig finansiering så kan jag helt lugnt vara totalt orättvis och gynna de egna bysborna hur mycket som helst. Man behöver inte följa några som helst direktiv om konkurrens och upphandling.

Visst är de fina – jag gillar blommor.

         

                           

Reklam

Nu har första reklamen kommit. Nåja, det är närmast information om att Lilla blomsterbinderiet i Brännskogen är öppet hela december fram till jul (se höger kolumn). Det är förstås fritt fram för alla hindersbyggar och bäckbyggar (och varför inte grannbyarna med) att sätta in likadan information.

Det är litet av ett experiment tills vidare. I WordPress (som det här programmet kallas) finns det massor av olika “widgetar” (manicker på svenska) som är små programsnuttar som sätter in den ena eller den andra funktionen. De finns i allmänhet till höger om huvudkolumnen.

Sök är en manick (liten grej, snutt, eller grunka), Senaste inläggen en annan, Struktur en tredje osv. osv. Eftersom det finns tiotusentals olika så är det ett betydande jobb att välja bland dem. Jag testar nu en och sedan en annan och troligen ännu fler i framtiden.

Det här är ju bara hobby så det kostar inget för bysbor att sätta in en snutt – speciellt som jag ännu testar. Däremot är jag allergisk mot de mera motbjudande formerna av reklam och till exempel Nalle Wahlroos skulle få punga ut minst 100 miljoner euro för en Nordeareklam – om jag nu alls sätter in den alls.

Reklam är en sak och information en helt annan. Det är ju värdefullt för bysborna att känna till öppethållningstider och visst vill man understöda våra duktiga småföretagare på allt sätt. Föreningar likaså. Om det nu blir en våldsam rusning så kan man bli tvungen att tänka om men det är inte direkt sannolikt.

Så om nån vill ha in en kort snutt så är det bara att skicka en epost åt mej. Bilder är också välkomna för de livar upp presentationen. Jag är ingen reklammakare så det blir nog inte så fint men informationen skall väl gå fram i alla fall.

Möbler i lärarbostaden

Efter två resor till Sverige (för att skaffa dubbelhjul till stora Zetorn) så lyckades vi skaffa litet begagnade möbler till lärarbostaden som gick i stil med dem som fanns på Christines foton.

Stolarna är bra och riktigt bekväma men bordet var närmast kaffeved. Tre brädor har kommit loss men nu funderar vi med Åke om det skall gå att reparera. Möjligen ånga bräderna och spänna fast dem hårt. Går det inte så kanske vi måste sätta in en ekfanér skiva i stället men det förstör förstås bordet. Ekonomiskt var det inte någon större förlust för det kostade bara 200 kronor (20 euro). Modellen är fin – av typ Äpplet som var populär 1920-30 och kan förlängas till över två meter.

Den här modellen är förresten ännu populär. De som kommer till försäljning försvinner ögonaböj. Kolla in lökfötterna …

Vi köpte också ett skrivbord och en bokhylla i Äppletserien men de rymdes inte i bilen med två jättelika dubbelhjul (18.4-38) så de finns nu i Medåker men skall väl hämtas då vi får tid. Sedan börjar lärarbostaden vara någorlunda användbar.

IP-telefoni

I juni bytte jag till IP-telefoni (telefoni över Internet) men nu har Saunalahti slutat. Eller rättare sagt har Elisa som äger Saunalahti slutat och försöker få alla att använda trådlös telefoni i stället. Det skall man absolut inte göra. Den trådlösa telefonin fungerar uruselt och efter en mängd problem har Telia i Sverige beslutat avbryta överfången till trådlöst.

I tidningen Land har det under hösten varit rapporter om enorma problem med den trådlösa telefonin i varje nummer. Det bara inte fungerar. PTS (Post- och telefonstyrelsen) har också tagit Telia i örat och skarpt sagt till att så här får det inte vara.

IP-telefonin har fungerat ganska bra. Jag har både finländsk och svensk nummer från Cellip och nu flyttade jag vårt gamla hemnummer till Nettipuhelin.fi. Det blir inga fasta månadsavgifter alls om man inte vill flytta sitt gamla nummer. Men det vill jag nog ha kvar så vi får betala 3 euro/månad för det av någon underlig anledning.  Alla som har IP-telefon i Nettipuhelin.fi (eller Perustele som firman också heter)  kan tala gratis sinsemellan.

IP-telefonin kommer säkert att utvecklas vidare men redan nu är det knappast någon orsak att ha kvar den gamla kopparledningen från Sonera. Som jag skrev i juni i Spara telefonnumret så kan man köpa en adapter (ATA) till den gamla telefonen så kan man ringa som förut.

 

Sveriges TV över nätet

Vi har nu flera TV-mottagare i nätet som inte behöver antenn eller parabol utan hämtar allting från Internet. Det är Maxivisions burkar som fungerar som vanliga digitalmottagare  (men utan antenn). Efter en par veckors test kan man säja att de fungerar relativt bra. Ibland kan det vara litet problem men tills vidare inga större avbrott.

Burkarna (Motorola VIP1003) kostar 130 euro och klarar av HDTV. De behöver minst 2 Mbit/s för vanlig TV men 8 Mbit/s för HDTV. Maxivision tar 6 euro/mån för baskanalerna och 10 euro/mån för Sverigepaketet så det kostar 16 euro/mån. Märk väl att man inte är bunden för längre tid än en månad och kan hålla uppehåll när man vill. Jag testade med att betala och det tog inte många sekunder efter betalningen (Aktias nätbank) innan bilden kom.

Kanalerna i Sverige paketet är SVT1, SVT2, Barnkanalen, TV4 och TV6. Man kan också beställa enskilda kanaler för 3 euro/kanal/mån. SVT World hör inte till paketet men innehåller ju program som visas i de andra kanalerna. TV3 kostar 6 euro/mån. Varje kanal (av 140) kan betalas skilt för en månad åt gången oberoende av andra kanaler. Beställningar på http://www.maxivision.fi/svenska. Paketet kan man testa i två veckor tid utan att binda sej.

För att komma igång måste man först registrera sej på nätet. Sedan kopplar man burken till nätet och startar den. Tanken är att den automatiskt skall ladda ned programvaran men det kan behövas flera omstarter innan det lyckas, dvs. man drar ur strömkontakten och sätter i den igen. Att bara stänga med fjärrkontrollen hjälper inte.

Som jag tidigare påpekat så är tekniken inte den bästa utan den förorsakar stor belastning på nätet. Maxivision stöder inte s.k. multicast där bara en ström per kanal kommer till vårt lokalnät utan varje burk får en egen ström med bitar. Det betyder att 100 abonnenter som ser på samma program förorsakar 200 Mbit/s trafik vilket vår Internetanslutning inte klarar. Därför diskuterar vi med Maxivision att få multicaststöd vilket skulle reducera trafiken betydligt.

Men nätet är till för att användas så vi får skaffa tjockare rör ut till Internet om trafiken ökar mycket. Här skall inte sättas begränsningar.