Våren kom till gamla folkskolan 2022

Det har varit ganska bedrövligt i två års tid. Vintern var snörik och kall och åtminstone jag gillade kölden för vi hade en så fin skogsvinter som vi inte haft på länge. Men våren har varit kall och långsam. Ifall man vill se det positiva så har vårblommorna – isdroppar och blåsippor – blommat länge just på grund av kylan. Scillorna har som vanligt bildat ett blått hav under äppelträdet vid uthuset.

Scillahavet under äppelträdet

Utsikten bakom skolan har förändrats eftersom en hel del skog huggits bort.

Utsikten bakom skolan våren 2022

På grund av den kalla våren har vårsådden blivit ganska sen. Det skall ännu regna i slutet på veckan. Jag har i alla fall haft tid att installera fjärrstyrningarna i gamla folkskolan. Det är ganska nödvändigt eftersom elpriserna varierar upp till 300 gånger inom ett dygn … Vi har haft priser på under 0,1 cent/kWh och sedan kan de plötsligt gå upp till 30 cent/kWh. Det är inte så enkelt att priserna följer någon bestämd tid så man behöver nog fjärrstyrning för att klara av att följa de billiga priserna.

Jag hittade i vintras ett ganska bra och billigt system: Shelly från Bulgarien. De har sålt det i hundratals tusen exemplar och det finns ett forum med 10000 deltagare. De första styrningarna installerade jag i slutet på februari men sedan lärde jag mej en hel del och började installera smartare system i början på maj efter att ha skaffat mera komponenter och elektronik.

De först var små mellanpluggar men nu har jag fast installerade system för fyra värmepumpar – bara slöjdsalen är utan. Det finns egentligen två Shelly fjärrstyrningar i samma dosa. Den ena mäter effekten och är huvudkopplare medan den andra (Shelly uni) kan mäta temperaturen i rummet och styra värmepumpens funktioner.

Två Shelly-fjärrstyrningar innan locket lagts på

Det är inte bra att bara koppla på och av strömmen till en värmepump för det frestar på kompressorn som behöver tid på sej att jämna ut trycket i rören. Därför har Uni två reläer som kopplar motstånd parallellt med värmepumpens temperaturgivare (ett NTC-motstånd). Då tror värmepumpen att det är varmare än det är och reglerar snällt och försiktigt ned värmen.

Fördelen med att styra värmen i ett hus är att det svalnar mycket sakta så man kan välja när man vill ha värmen på och när man kan spara. Speciellt bra är det i gamla folkskolan där det inte bor någon. Huvudsaken är bara att hålla temperaturen över noll – och inte ens det är nödvändigt utom i vessorna.

Vi kan inte spara hur mycket som helst. Fastän elenergin ibland kostar 0,1 cent/kWh så måste vi betala lika mycket hela tiden för elöverföring och elskatt. Så det gäller fortfarande att spara kW-timmar. Men vi har möjlighet att hålla elkostnaderna i schack betydligt bättre än förut.

Mötesrummets värmepump drar nu 1,5 kW
Mötesrummets temperatur är nu 17,4 grader

Med Uni kan man sänka temperaturen i två steg: Channel 1 och 2. Det är bara att klicka på omkopplarsymbolen till höger. Då den lyser blå så är parallellmotstånden inkopplade och temperaturen sänks.

Sänkningen påkopplad (blå ringar till höger)
Nu har effekten gått ned till 16,6 W

Det finns möjlighet att ställa in tidsstyrning också och programmera för en vecka framåt. Nu vet vi elpriserna bara en dag i förväg så vill man vara riktigt sparsam så ställer man in för varje dag skilt. Men jag har märkt att elpriserna för det mesta – inte alltid – är lägst mellan klockan tolv på natten och sex på morgonen. Ibland kan de vara låga en hel dag och då kan man passa på att värma upp alla rum i skolan.

De högsta priserna är mellan 7 och 10 på morgonen och 7 och 10 på kvällen. Men det varierar en hel del. Nu kan vi i alla fall relativt lätt spara på elräkningarna. Det syns inte riktigt än i vårens räkningar för jag har först nu fått hela systemet igång.

Åtminstone behöver vi inte åka ned till skolan för att sätta på värmen. Hoppeligen så kan vi snart börja med mera verksamhet även om de senaste dagarna har kommit med dystra rapporter ifråga om coronan. Sommaren torde i alla fall bli bättre.

Mykelvatne e tibaaka

Det är länge sedan sist vi såg mykelvatn. “Mykel” kommer från det fornnordiska ordet “mikill”  eller “mykil” som förstås betyder “stor”.  Samma ord finns i alla de germanska språken såsom anglosaxiskans “mîcel” och gammalhögtyskans “michil”. Grekiskans “mega” och latinets “magnus” är samma ord men i litet annan form.

Efter årensningen i början på 90-talet har det inte varit mykelvatn att tala om men i år blev det. Inte så att det kom vatten över vägarna men det finns nog vatten på åkrarna. I Baggkärret kom det också vatten över vägen mot Strömfors.

Ännu på 80-talet hade vi ordentligt mykelvatn men de yngre har inte sett det förrän nu. Jag satte in ett foto från mykelvatne i fjolårets kalender (april 2020) så att också yngre kunde se hur det såg ut. Men nu kan man beskåda fenomenet livs levande.

På Petjärmosan i Söörneseendan låg en hel del åkrar under vatten ännu i dag. Men det är ingenting jämfört med hur det var förr. Se på Mykelvatn för 7000 år sedan där finns också ett foto från 80-talets mykelvatn just på Petjärmosan (från Nyströms sida).

Troligen är det värmen som har smält snön snabbt och det samtidiga regnet som gjort att vattnet nu kommit upp över ån bräddar. Det har inte så stor betydelse om det kommer litet vatten på åkrarna den här tiden på året men helst vill man slippa mykelvatn senare på året och på vägarna.

 

Hård åska och grävmaskiner

Det har varit hett en längre tid och på torsdagen kom det ett värre åskväder rakt över Hindersby.  Vi fick omkring 20 mm regn i södra delen men det lär ha kommit betydligt mindre längre norrut. Till all tur klarade sej stomnätet även om vi fått in en del felanmälningar – troligen nån mediakonverter som gått sönder.

Regnet var välkommet för brodden i torkan även om vårt takarbete fick ta en paus. Men vi har prima pärttak kvar under plattorna så det var inte så allvarligt (se Plattåtak).  Torkan och hettan skall fortsätta enligt tiodygnsprognosen.

Grävmaskiner har rört sej genom byn den senaste tiden. De gräver ned en fiberkabel (oklart för vem …) och kommer från Baggkärret genom byn vid Lillstubackan och fortsätter till Lindkoski. Vår fiberkabel är i fara vid Lillstubackan men grävmaskinerna förflyttades till Ollas Hildings där de fortsätter längs Havergärdsvägen. På måndag kommer en mindre maskin till Lillstubackan. Skäggasbackan är också kvar. Ingen förstår varför de skall genom de värsta backarna i byn men nån planerare har väl bara sett på kartan.

Kabeln körs ned med kabelplog fäst vid grävmaskinen och kommer ungefär 80 cm under vägdikets botten. Utom vid stenbackarna. Det finns risk för att kablar och vattenledningar tar stryk  men vi försöker vara med och skydda vår fiberkabel.