Allting på dessa sidor bör skyllas enbart på Nisse Husberg (foto 4 juni 2022)
Det ordnas ett Digiläger på Gamla folkskolan fre-sö 4-6 oktober 2019
Det går att använda vårt snabba fibernät och det finns både trådlös förbindelse och Ethernetuttag. Nisse Husberg finns på plats för att kolla nätanslutningarna och ger också råd om hur man undviker snokande Facebook och Google. Hela skolan är öppen för lägret: stora salen, lilla salen, arbetsrummet och mötesrummet (till och med köket).
På Johanni var det tal om när plattåtak sattes på i Hindersby. Det är takplattor (oftast röda) av asbest omkring 50×50 cm. Den här sommaren satte vi om vårt plattåtak så det blev en 10 cm luftspalt under. Detta för att hindra värmen nerifrån som kunde smälta snön ifall det låg en halv meter lös snö på taket.
Lös och luftig snö isolerar bra och fastän det var riktigt kallt ute så smälte det understa lagret av värmen nerifrån. Smältvattnet rann ned till takkanten men frös där till i den kalla luften så att det bildades en isvall. Bakom isvallen samlades mera smältvatten till en sjö som sedan rann ned i huset. Takbeläggning är ju konstruerad så att vattnet skall rinna nedåt men håller inte tätt då vattnet blir liggande.
På gamla hus är övre våningens innertak ofta spikat direkt i vasana så att det bara ryms omkring tio cm spånor under yttertaket och värmen läcker uppåt. Enda möjligheten att bryta värmeströmmen är att sätta en ventilationsspalt ovanför vasana men under yttertaket. Vi skruvade battingar utanpå pärttaket i vasana och satte det nya takets underlag på battingar tvärs över vasana så det blev 10 cm luftspalt. På de längsgående battingarna skruvade vi takfaner 15 mm och utanpå den sattes de gamla plattorna tillbaka.
Nu är det ju hysteri kring asbest. Först struntade alla i asbestens farlighet och sedan blev alla hysteriska. Faktum är att asbest bara är farlig då fibrerna lösgöres och kommer i andningsluften. Man bör alltså inte riva asbest så att plattorna bryts sönder utan man bör försiktigt ta loss dem hela. Och det gick bra på taket för de var bara spikade i pärtorna med långa galvaniserade spikar som ofta inte ens hade rostat. Av många hundra plattor var bara ett fåtal sönder. Mest hade de spruckit vid åsen där man hade gått på taket för att sota eller installera antenner.
Eternit (som plattorna kallades) behandlas i tidskriften Byggnadskultur 1.18 som finns i Gamla folkskolans bibliotek (mötesrummet). Där behandlas all sorters tak – hela numret har tak som tema. Dessutom finns det en kort artikel om eternittak på Svenska byggnadsvårdsföreningens nätsida:
https://byggnadsvard.se/lagga-om-eternittak/
Pärttaket var i fint skick under plattorna. Bara på ett ställe i vinkeln var det litet sämre. Det är byggt 1930 då husets andra våning byggdes (se nedan).
Nedan huset med plattåtal 1964.
Och de gamla plattorna skruvas upp igen.
Nyligen pratade jag med Bosas Börje som hade hört att det efter kriget åkte omkring en takläggare som spikade upp asbestplattorna på hustaken. Han bodde i huset medan han lagade taket.
I farsans bokföring hittade jag en anteckning att han hade köpt asbestplattorna den 19 juli 1949. Jag var för liten för att minnas plattspikandet men jag har hört berättas att jag var mycket medveten om vårt nya fina plattåtak.
Eftersom jag var ett ”livligt barn” så hade famo all orsak att gräla på mej och en gång sa hon:
”Åm du int e snellär så sleppär Jesus ein stoorär stein i huvu opa de !”
men jag svarade bara morskt:
”Int djär he någa för vi haar plattåtak ! ”
Dagens uppfostringsmetoder är olika men barnen ungefär lika omöjliga …
På måndagen (2.9 2019) planterades fyra nya äppelträd vid gamla folkskolan så nu har vi börjat sätta också trädgården i skick. Där finns från förut en mängd fina plommonträd med riktigt goda plommon. En del måste vi ta bort invid vägen eftersom de skymde sikten då man kör ut men det finns en mängd kvar ännu.
Två av de nya äppelträden är ympade från det äppelträd som växer invid gaveln – alldeles för nära. Grenarna börjar redan skrapa mot väggen så det måste snart huggas ned. De två andra äppelträden är från Kimito från Gunders trädgård. Gunder är alltså Christine Grandells sambo som tillsammans med Christine skänkte den stora kaminen till folkskolan.
Där finns från förut en mängd fina plommonträd med riktigt goda plommon. En del måste vi ta bort invid vägen eftersom de skymde sikten då man kör ut men det finns en mängd kvar ännu.
Vår cembratall är ännu liten men ganska grön och fin.
Den gamla cembratallen växer litet för nära också men det går att ta bort de kvistar som skrapar mot taket – fast de är ganska så högt upp. Den lilla lönnen börjar bli stor och den är också för nära huset så den måste också snart bort liksom äppelträdet.
Vi har tyvärr inte många bilder från trädgården förr. Men det fanns bikupor invid gaveln som synes på fotot av blandade kören (från omkring 1933).
Bikuporna syns men ännu inte cembratallarna invid skolbacken som var ganska stora på 1950-talet så de borde ha varit planterade redan då bilden togs. Inte heller på bilden från vintern 1919 ser man annat än björkar och granar (och ganska många bikupor).
Men trädgårdsarbetet fortsätter …
Det blir Hantverksdag
söndagen den 15 september 2019 på Gamla folkskolan i Hindersby
så reservera dagen om ni kan.
Sigge skrev eller närmast tecknade Hopenbackan i slutet på 1800-talet i en fin bok som nog har funnits på nätet ( grev.hindersby.net) men jag satte in den som en Sida här så är den kanske lättare att hitta. Till höger under menyn Sidor finns nu ”Sigges Bok”.
Boken är ett verkligt konstverk och dessutom innehåller den mycket intressant om Hopenbackans historia. Där finns ocks en bild av kartan över Hopenbackan före skiftet 1902 som hänger på väggen i torpet. Klicka på bilderna för att förstora dem (fungerar åtminstone i Firefox).
Ett exempel på en sida från boken:
Efter bytet av IP-adresser i juli 2019 försvann en mängd bilder från WordPress-installationen för Hindriks by. Det berodde på att i databasen så fanns den gamla IP-adressen kvar för alla bilder. Nu har jag lyckats ändra databasen så bilderna borde synas igen. Det har också varit problem att alls hitta till de här sidorna men det borde nu fungera med
MEN nu kan det finnas gamla uppgifter i era datamaskiner i det s.k. cacheminnet (mellanlagring). Radera därför alla bokmärken till gamla Hindersby.net och töm helst hela cachen. Hur man gör det är olika för olika maskiner och nätläsare. För Firefox går man till Historik och använder Rensa ut tidigare historik men beakta att då försvinner allt möjligt annat också.
Om inte annat så kom på Datalägret på gamla folkskolan den 4-6 oktober 2019. Där kan ni få råd om både det ena och det andra. Meddela gärna mej om ni ännu efter tömning har problem med de här sidorna.
Åskan den 9 maj 2019 slog sönder en hel del elektronik i gamla folkskolan. Där finns åskskydd men om det är tillräckligt stark åska så hjälper de inte. Bland annat så förstördes nätanslutningen på Byadrendjin (en Synology NAS DS213) och Hindersby fotoalbum försvann. Till all tur så klarade sej hårdskivorna och vi har nu en ny, betydligt bättre Byadreng (Synology NAS DS1019+). Den gamla var egentligen alldeles för usel.
Nu är Hindersby fotoalbum igen tillgängligt på nätet på
Det har varit stopp för att sätta in fler foton eftersom den gamla burken inte klarade belastningen men nu kan vi igen sätta in både gamla och nya foton.
Gamla foton kan skannas in och man borde så fort som möjligt också sätta text till dem så att personer och platser inte glöms bort. Det finns en kommentarsfunktion som alla kan använda för varje foto.
Det var en annorlunda gungfest på Lekstrand lördagen den 10 augusti 2019. Det var nämligen inga gungor utan gungstolar som vi satt i. Vi hade samlat gungstolar från hela byn och speciellt de som var tillverkade av Gaambelstu-Moofa (Wilhelm Henriksson f. 1844). Han hade under sitt långa liv byggt över hundra gungstolar som finns i många hus i Hindersby berättade Inga i sitt hälsningstal.
Det speciella med Moofas gungstolar var att de hade tre par ben och så välbalanserade medar att man kunde gunga bra utan att gunga över. Formen på medarna är mycket viktig för gungstolens funktion. Den vita och den brunröda gungstolen i bilden nedan är tillverkade av Gaambelstu-Moofa.
Bengt Blomqvist stod för musiken och vitsarna.
Publiken gungade och sjöng.
Då Bengt höll en liten kaffepaus så sjöng Asta den klassiska visan om Josefin (”— som sitter där på bottnen och trampar symaskin, symaskin-skin-skin, syma-ma-ma-ma-skin …”).
Det fanns förstås kaffe och dessutom mängder av Ingas pumpernicklar och munkar som hade en strykande åtgång.
Solen sken och det var varmt fastän det blåste en hel del ibland. Enligt en beräkning hade omkring 80 personer ställt upp på gungvisefesten. Den spelades in på video som kommer på det lokala fibernätet i Hindersby bara vi hinner få igång den nya fotoservern.
(OBS ! Man måste ta bort det gamla bokmärket till Hindersby.net eftersom vi i juli bytte IP-adresser. Sedan kan man på nytt söka efter Hindersby.net)
Fornminnesföreningen arrangerar en
Gungfest på Lekstrand lördagen den 10 augusti 2019
Vi uppmärksammar Gaambelstu-moofas gungstolar som han lär ha tillverkat i 101 exemplar enligt en del källor och som finns i många hus i bygden. Vi hoppas få många gungstolar av olika slag (inte bara moofas) till Lekstrand på lördagen så man kan sitta och gunga medan vi sjunger allsång under ledning av Bengt Blomqvist (med dragspel).
Kaffeförsäljning med munkpinnar och pumpernicklar. Man kan också köpa hem dem.
Inget inträde !
Finns det möjlighet att hämta gungstolar med eller utan matta till Lekstrand efter kl. 13 på lördagen så mottager vi dem med tacksamhet. Vi avhämtar också och returnerar efter festen. Ring till styrelesemedlemmarna eller till Inga 040-5517324 så ordnar vi transport.
Välkomna !
Gaambelstu-moofa Wilhelm Henriksson kallades allmänt Moofa i byn. Han var född 1844 i Norrby Skomars och kom som måg till Niss-Gaambelstu då han gifte sej med Maria Andersdotter Nissas år 1870. Niss-Gaambelstu fanns då där nu Nissas hus står men flyttades vid skiftet omkring 1908 till andra sidan ån och blev Hafréns (efter Johan Hafrén som kom som måg då han gifte sej med Moofas dotter Mathilda).
Moofa var grymt stark och blev riktigt gammal. Han var redan närmare nittio då ungdomarna skulle skoja med honom och bad honom lyfta in en stor säck socker i butiken på Sminnsbackan. Moofa lyfte in säcken fastän han nog tyckte den var ganska tung. Efter det frågade ungdomarna om han visste att den vägde 100 kilo. ”Aj tuusan”, sa Moofa, ”Åm ja sku ha vita he så sku ja noo int ha årka lyft inn hånå”.
Om vår gungstol berättas att Moofa var på besök i början på 1900-talet (20-30-talet) och då frågade min pappas mommo (Niss-mommo kallad eftersom hon kom från Nissas): ”Sku tu Moofa ennu kuna lag ein gungstool ååt ås ?” – ”Troor tu att ja tenkär döö redan ?” sade Moofa och vi fick vår gungstol. Han var ju berömd gungstolsmakare på den tiden. Den har tre par fötter och är mycket stadig. Medarna är också så svängda att man kan gunga mycket bra utan att gunga över.
Om ni inte ser bilder här så är det OK. Jag har inte fått Hindersby.net att fungera fullständigt än med de nya IP-adresserna. Det går INTE att använda de gamal IP-adresserna (84.20.155…) utan nu måste man använda
för Hindersby.net.
Ifall nån sida inte fungerar så kan det bero på bytet av IP-adresser. Till exempel Lantbruksvädret från NSL.fi fungerade inte eftersom servern bara tillät IP-adresser från Finland att logga in och våra nya adresser inte var registrerade i deras databas ännu. Men till exempel IPlocation.com har registrerat våra nya IP-adresser på Finland. De andra databaserna uppdateras också så småningom men om man tar kontakt så kan man nämna att vi har nya IP-adresser för det fall att servern har föråldrade data.