Piipkalaas å årsmöte på gamla folkskolan

I kväll (onsdag) blir det piipkalas (från kl.17-) och Gamla folkskolansvänners årsmöte (från kl.19-).

– den nya murade pipan kan och bör beundras – den var dyr men är mycket fint murad (och till stor del betald av Åke Grandell vars plakett på pipan vi inviger)

– vi minns Åke Grandell som föddes i gamla folkskolan och sedermera blev en av Svensk-Finlands kulturpersonligheter med grunden i musik men inte begränsad till det

– vi presenterar 7 lådor böcker som vi fått av Åke Grandell och som jag hämtade från Grankulla på tisdag

– den nya ”biografen” invigs där ljudet kommer från Åke Grandells förstärkare; den video som vi fick av Bertel Mickos om årensandet är nu digitaliserad  och kan visas

– om det inte regnar för mycket så ”inviger” vi också en liten cembratall som fanns i skogen vid rinken och som planterades före johanni

– utställning av fågeltavlorna som Åke Svenskberg

– vi hälsar våra nya grannar Kalevi och Marina Hoffström välkomna – de har länge använt nya skolans kök men har nu köpt hela huset

– bokslutet presenteras och förvånansvärt nog har vi ännu pengar på kontot

– köket är ganska färdigt och kan beskådas

– en mängd halvfärdiga rum kan också beskådas

Men framför allt så finns det kaffi å kaku enligt Ingas bästa traditioner.

 

Ååtär eitt johanni – me regn

I går kväll då det skulle bindas kransar till johannistandjin (midsommarstången) så regnade det ganska eländigt. I dag höll det upp men mot en bakgrund av tunga moln.

DSCN1545

Upp kom den i all fall med Nissas Ingmars lastare.

DSCN1529

Det är betydligt säkrare än förr då en massa karlar med stolpgafflar och rep drog upp den. Stången är ca. 13 meter lång och ganska tung då den är prydd med grönt. De flesta midsommarstänger har bara en tvärslå medan vår har tre. Den liknar litet de åländska stängerna som kunde vara 20-30 meter höga. På nätet finns en bild av en stor stång från Björkö-Arholma i Uppland som restes på 60-talet.

I början på 50-talet byggdes johannistandjin enligt Sigge Strömbergs ritningar. Den nuvarande stången har trädelar utbytta eftersom den står hela året i regn och rusk co tas ned först två dagar före johanniaftån för att lövas på nytt. Den har inte någon väldigt gammal form även om lövade stänger sattes upp redan på 1300-talet och verkar ha varit vanliga i städerna (se Erik Dahlberghs stora 1600-talsverk Suecia antiqua et hodierna).

Bulten sätts i

DSCN1525

och flaggorna binds och dras upp

DSCN1532

DSCN1533

DSCN1534

DSCN1535

Det är förstås litet tävlan vilken de fyra grupperna som får sina flaggor bundna först.  Det är alltså de nordiska flaggorna som binds fast.

DSCN1551

Men sedan är det dags för kaffe, bulla och saft.

DSCN1559

DSCN1555

DSCN1556

DSCN1558

He va te johanni ! (Det var den midsommaren) Resandet av stången har blivit den verkliga folkfesten och på kvällen orkar bara ungdomarna festa. Speciellt inte jag som dras med en ordentlig sommarförkylning och mest ligger i sängen och stönar. Den verkade inte så allvarlig så jag var oförsiktig. I alla fall måste jag kravla mej upp och dokumentera Johanni 2015.

GFV årsmöte 24 juni

Gamla folkskolans vänner i Hindersby rf har årsmöte

onsdagen den 24 juni kl.19

givetvis på gamla folkskolan. Dörrarna öppna från kl.17. Förutom de vanliga årsmötesärendena så firar vi den nya ståtliga murade tegelpipan med kaffe och kaka. Vi minns också Åke Grandell som var en entusiastisk medlem i föreningen och stödde oss på allt sätt – inte minst med uppmuntran.

Dessutom inviger vi vår nya ”biograf” i lilla salen där det har installerats duk och rullgradiner. Ljudet kommer från Åke Grandells fina NAD-förstärkare. Vi har nu två ”biografer” för man kan visa videor också i slöjdsalen. Via nätet går det att se på TV och filmer och litet vad som helst. Och så tänkte vi visa den video om årensandet som vi fick av Bertel Mickos och som nu är digitaliserad.

Om vädret det tillåter så tänkte vi dessutom plantera en cembratall invid gårdsplanen. Det finns en del plantor i skogen. Det är inte säkert att de klarar av flytten men vi tänkte försöka. De litet äldre minns de ståtliga cembratallarna som gamla lärare Otto Silfvast planterade. En finns kvar men bakom huset och är ganska osynlig.

De tavlor med djurbilder med ramar av Åke Svenskberg som fanns i nya skolan ställer vi ut. De skall upp på väggarna men vi måste måla en hel del väggar först.

Vi har nyligen fått en ny granne, Kalevi och Marina Hoffström, som länge kokat senap i köket på nya skolan. Nu har de köpt den av kommunen och håller på att flytta in.

Och så har vi ett stort mysterium: Vem har hämtat två gamla pulpeter till gamla skolan ? En dag i våras stod de plötsligt i tamburen. Vi trodde att det så småningom skulle klrana varifrån de kommit men fortfarande har ingen berättat åt oss varifrån de kom … I den ena pilpeten är de skrivet med stora bokstäver Alvar Amberg så man vet åtminstone vem som satt vid den i tiderna. Hjälp oss att lösa mysteriet !

OBS ! OBS! OBS !  Gamla folkskolan är till för alla – man behöver alls inte vara medlem i föreningen. Kom gärna till årsmötet också. De som inte är medlemmar får inte rösta men det är ytterst sällan (=aldrig) som nånting går till omröstning. Kaffe får alla.

Välkomna allihopa !

 

Tuutplååt

Nu är vi ett hack längre igen. Det finns plåt kring tuutn (skorstenen) även om det ännu behövs litet finslipande. Ställningarna kan inte än rivas för vi måste ha en hatt på den också så det inte regnar in och den fina pipan fryser.

DSCN4974

Det kommer ännu en plåt över triangeln mitt på åsen och så skall plåtarna fästas med takskruv. Åsplåtarna tog jag loss för att få de nya plåtarna under dem så de skall också skruvas fast tillbaka. Jag märkte att jag behöver en 90 graders falstång för vissa fogar så den skall jag skaffa.

Annars så finns det en utmärkt handbok på nätet för plåtslagning:

Teknikhandboken

som är utgiven av Plåtslageriernas riksförbund i Sverige. Det är inte svårt att fixa plåtbeslag själv men litet knixar och bra verktyg behövs. Jag använde en hemlagad plåtbockare (tre raka och stadiga plankor, två gångjärn och två skruvtvingar) som kan bocka upp till 2 meter långa plåtar. Den är inte absolut nödvändig men det går betydligt snabbare med den – och blir snyggare. Dessutom behöver man en bra plåtsax och jag anser att pelikansaxen är den bästa. Man behöver också två raka plåtsaxar, en höger och en vänsterklippande. Förstås en träklubba, tänger och hammare. Och så falstången med 90 graders käftar. Den behövs för att man skall kunna vända ned en dubbelfals.

Man planerar först plåtarna och kommer ihåg att lämna tillräckligt med plåt för falsen (helst dubbelfals). Därefter viker man dem och passar in dem. Med en tuschpenna ritar man ut var plåtarna skall klippas (den ena plåtens fals skall vara en cm högre än den andra så man kan vika över den). Därefter tar man bra handskar och börjar klippa. Plåtkanterna kan vara mycket vassa så man bör inte arbeta utan handskar.

Popnitar tycker jag inte om. Det hål de sätts in i blir med tiden allt större då blåsten ruskar om plåtarna och till sist kommer de loss. En dubbelfog håller i eviga tider ännu efter det plåten rostat sönder.

Nu ser vi nyttan av den undre kragen. Vatten kan inte rinna längs skorstenen under plåten. Ovanför kragen kommer ännu en plåtlist som för ut vattnet. Och så en hatt förstås men den måste vi ännu fundera på. I vintras hade vi bara en filmfanérskiva över öppning som en provisorisk hatt. Men stilig är tuutn och snyggt murad.

DSCN4972

 

Vårstädning

I går klippte vi gräset (som växt alldeles förskräckligt) och städade på gamla folkskolan. Och drack kaffe med Ingas goda bullar förstås.

DSCN4963

Och ganska snyggt blev det.

DSCN4965

DSCN4967

DSCN4966

Jag borde förstås ha tagit nån bild före också så man skulle se skillnaden. Staketet fortsatte vi med men tyvärr gick borren sönder efter två stolpar så det blir litet verkstadsarbete här emellan.

Inomhus har vi skruvat upp rullgardiner i lilla salen så den kan användas som ”biografsalong”. Men här skall ännu målas väggarna – efter att de lappats litet.

DSCN4960

Men först skall det sättas plåtar runt tuten nu medan det är varmt och torrt.

 

Vårstädning torsdag kl. 17:00

Nu är det hög tid att städa gamla folkskolan inför sommaren. Gräset har hunnit växa sej långt redan. Och så skall det krattas och putsas och städas. Och staketet skall byggas och dörrar och annat lagas på uthuset.

Torsdagen den 11 juni 2015 kl.17

tänkte vi sätta igång. Alla som känner sej manade är välkomna.

Och så den långa listan på saker som skall lagas (allt behöver inte göras nu genast :-):

– städa vinden

– städa källaren

– städa uthuset (speciellt det blivande vedlidret)

– slå gräs och kratta

– ny trappa till bodan

– plåt runt tuten

– rullgardiner i lilla salen (skall bli biograf)

– mellantaket lappas kring muren

– fönster målas och kittas

– dörrar till uthus (vedlider)

– isolera avlopp i källaren

– ta bort gardinskivorna i lilla salen (skall målas och ändras)

och så vidare …

 

Gamla folkskolan inleder verksamheten

Allt blev litet försenat i år. Hela maj gick förlorat på grund av regnandet så först nu kommer vi igång. Staketbygget började vi med men sedan blev det vårsådd. I går hade i alla fall Gamla folkskolans vänner styrelsemöte och vi tänkte oss ha årsmöte veckan efter Johanni på onsdagen den 24 juni kl.19.

Inför årsmötet skall det städas och putsas upp litet så på torsdag den 11 juni kl. 17 skall gräset slås och krattas och städas. Vi har ju en lång lista på arbeten men därifrån plockar vi bara det som behövs.

Tanken är också att inför årsmötet installera vår ”biograf”. Den består att den förstärkare som vi fick av Åke Grandell samt projektor och datamaskin. ”Filmerna” är alla i form av video på sticka eller i datamaskinen. Nu finns bland annat den årensningsvideo som vi fick av Bertel Mickos i digital form. Vi kommer att ha två ”biografsalonger” – en i stora salen och en i lilla salen. Förstås kan man använda dessa också för video och TV direkt från nätet.

Köket börjar vara färdigt. Panelen är uppspikad och det saknas bara en del lister. Ifall nån har tänkt köra ett gammalt fungerande kylskåp till avstjälpningen så kunde vi byta mot vårt nuvarande kylskåp som alls inte stannar utan fryser ned allt så länge stöpseln är i. Det får hellre åka iväg ifall vi kunde få ett fungerande kylskåp.  Det är inte påkopplat så ofta men förra sommaren under murandet var det litet besvärligt då mjölken frös till is ifall man glömde i stöpseln.

Just nu är det fönsterarbete på gång och lilla salen skall målas om i en litet mildare gul färg (den nuvarande är ganska hemsk) och så skall rullgradiner monteras upp för ”biografen”. Listarbeten finns där också men de görs så småningom då vi får tid.

Arbetsrummets skivor väntar fortfarande men nu har jag testat en teknik att skruva upp dem med rostfria stora brickor. Skruva därför att det är lättare att reglera. Spikhuvud går lätt igenom skivan.

Uppe på taket skall plåtar sättas kring den nya pipan och en hatt utanpå så den inte blir våt och fryser sönder. I vinden skall det städas upp och taket till virkeslagret (där öppningen i mellantaket finns) skall lappas ihop och isoleras med bergull. Senare skall hela vinden isoleras med cellulosaull.

Visst finns det pyssel men i stora drag är huset i prima skick så det är ingen katastrof nånstans..

Vårsådden förbi (nästan)

Det har varit en besvärlig vår. Nästan hela maj har det regnat. Just som det torkat upp så kom nästa skur. Bara sista veckan blev tillräckligt torr. Traktorerna stod framför såmaskinerna och väntade i flera veckor. Vi fick början först den 27 maj och det var troligen rekordsent.

Det var en mild vinter och då blir man misstänksam för årsmedeltalet brukar var detsamma från år till år. Och mycket riktigt: Maj månad blev kall och regnig. Under de senaste dagarna har det dessutom varit hård blåst och strömmen har varit borta i flera repriser. Nu får man bara hoppas att juni blir bättre.

I alla fall är det trevligt att se den första brodden sticka upp. Den tycks komma ganska jämnt vilket är trösterikt med tanke på skörden. Brist på fukt har minsann inte hindrat broddskjutningen.

DSCN4925

Höstsäden ser också bra ut för det mesta. På sina ställen är den riktigt tät och hög. Men också vårsäden har fått åkrarna att grönska.

DSCN4932

Det är något speciellt med den första korta brodden som sticker upp ur jorden. Det ser så hoppfullt ut att man glömmer fjolårets bekymmer och kan åtminstone ännu förvänta sej böljande sädfält och goda skördar.

Enligt de nya reglerna måste vi så vallar före sista juni så litet vårsådd är ännu kvar.