Skiftesprotokoll 1902

 

Skiftesprotokoll 1902

Nisse Husberg

 

Alla protokoll rörande storskiftesregleringen finns i Riksarkivet på mikrokort. Här finns en avskrift av dessa (som kan innehålla en hel del fel och brister). Stavningen är den gamla som användes i början på 1900-talet.

Alltihop började med att fyra bönder anhöll om nytt skifte varvid senaten 1901 beslöt om verkställande av en ”storskiftesreglering” där hela byn skulle behandlas som en enhet i motsats till det tidigare skiftet då man bara skiftade inom varje skifteslag varav det fanns fyra i Hindersby. Protokollen börjar med det första mötet på Klinkas. Det är inte de ursprungliga protokollen som är avskrivna utan avskrifter av dessa (som också innehåller skrivfel).

Förrättningen N:o 5762

Protokoll fördt vid storskiftesregleringen i Hindersby by af Lappträsk socken och Nylands län af vicelandtmätaren Edvard Tukkila nedan angifna tider åren 1902, 1903, 1904.

 

Fortsätt läsa ”Skiftesprotokoll 1902”

Torpdagen 2008

 

Torpdagen 2008 regnade bort

 Efter flera veckor med solsken och varmt så kom det förstås regn på den traditionellaHurtigs torp-dagen söndagen den 3 augusti. 

Torpdagen 2008 var regnig

 Det är 100 år sedan storskiftesregleringen 1908 genomfördes – den största förändringen i byns 700-åriga historia. Förr byggdes det till något hus då antalet familjer ökade – vanligen nån meter från det gamla huset, men 1908 splittrades de gamla byadelarna.Kartan nedan visar med ett exempel hur Hopenbackans gamla hus flyttades långt bort – ända upp till 3400 meter. På den tiden var det långt för det fanns inga vägar. Ett flyttlass till Niss-Oppstu längst ned på kartan fastnade i ett gammalt kärr – de stora kärrhjulen sjönk ned så kärran låg på bottnen på ”vägen”. 

 Storskiftet 1908 i Hopenbackan

 

 

Hindersby

 

Hindersby village

 

Hindersby is a village in northern Europe about 25 km from the sea in southern Finland. It is in the region Nyland (Newland) and the municipality Lappträsk (Lake of Lapps). It has been a Swedish village since the arrival of Swedish farmers about 7-800 years ago (nobody knows exactly).

The history of Hindersby

The teleoperators didn’t care much about our village. We had only slow modem and ISDN connections. When the municipality in January 2003 decided to dig water pipes in our village we immediately decided to put down optical fibre cables at the same time. Before that we had plans to build a WLAN network in the village. Click on the the button to learn about our network.

Hindersby fibre network

Fiibärnete (å ana)

He såm haar me Internet ti djär finns opa Lappnete.

Innstellningar för tåm masjiinen såm kåplas ti nete finns jäär:

Innstellningar

 

He såm bara haar me våårt eijji net ti djär finns jäär.

Te seinast:

NYYTT!!!

Löördaain te 17 maj 2008 så droo Dan Nybondas neer kaabel ååt Bos-Lilstu (Nyströms – numeiran Maria å Kim Tyskas). Sii opa Kaabelploogand. Å sidan droo vi kaabel fråån Mattas kalvhagan ti Lokaaln. In va tii så man steinar såm man kund ha troodd.

Fortsätt läsa ”Fiibärnete (å ana)”

Kabelplogning

Kabelplogning

Lördagen den 17 maj 2008 plogade vi två kablar i jorden i Hindersby.

Först gräver man fram existerande telefonkablar och rör så man inte kör av dem. Och det kan vara bra att träda fiberkabeln under dem ifall de är grunt placerade. Vanligen gräver man också en grop för plogen så man kan dra på fullt djup genast från början. Under goda förhållanden kan man köra flera kilometer per dag.

 

Grop för telefonkabel

 

Fortsätt läsa ”Kabelplogning”

Te eina å te ana

Te eina å te ana

tenkt ja set inn jäär. Nu e he såådd å soolen sjiinär å fåglana kvitrar. Fast man e liite slaatjigär bakett sååddn.

Int för att he va så svåårt i åår men he e nu alti liite bakett allt tjöörandi. Ganska jemt tårka he opp – uutåm i te djölen baakåmm Silfverhagan å i diitjena vidär Aaltjärrsveein täär vi flytta uutfalli så att he blei liite raakari kant.

Sidan va he ju åska redan å tvåå burkar foor i Haarbööl å Labby. Å så måst ja lag fiibär ååt ein engelsmann såm ha flytta ti Labby så att han int måst tjöör kvar daa ti Helsingfors. He börja va nyya tiidär …

Aadär stell vil fålk haa fiibär så att dåm ska kuna  praat me båånen såm ha flytta ti Holland å Frankrike å yvi hela joordkloote. He e noo sluut me tåm småå leendren n. Vi ha blivi europeeär å snaart reckär int he till meir hellär.

He e int någan nyttå ti läär se finskå å svenskå meir en man måst. Men engelskån e viktigär – te vaanligast språåtji i väärden e ju ”dååli engelskå”.

Ja sitär å lesär Albert Engströms saamla värk å han skriivär åmm smååleningar å roospiggar fråån 100 åår tibaaka. Tåm va int så innkröökt tå hellär för tåm va sjöömenn å sigla runt hela väärden. Men Rooslaagsdialekt praata dåm näär dåm kåm heim.

Lägg ned fiberkabel NU !

Lägg ned fiberkabel NU !

 

Till och med kommunikationsministeriet har upptäckt att det är väldigt
lönsamt att lägga ned optisk fiberkabel tillika med vatten- och
avloppsgrävandet. I ett pressmeddelande den 7.5 2008 uppmanar man alla
som gräver avlopp att beakta att man år 2015 strävar till att få
hastigheter på 100 Mbit/s till hushåll och företag och detta kräver
optisk fiber. Kostnaderna är marginella för att dessutom lägga ned kabel
och mycket lägre än att gräva skilt.

Om vatten och avlopp redan är nedlagda så är det däremot nödvändigt
att bygga ett skilt fiberkabelnät. Senast nu då Sonera börjar stänga
kopparkabelnätet borde det stå klart för alla att den epoken är över
snart. Trådlös teknik är helt värdelös då det gäller stora datamängder
– möjligen kan man läsa sin epost. Det har inget med tekniken att göra
utan det är helt enkelt en naturlag som gör det omöjligt att flytta
stora mängder information över smala frekvensband. Så det är ingen idé
att hoppas på ”framtida uppfinningar”.

Fortsätt läsa ”Lägg ned fiberkabel NU !”

Dra ur elstöpslarna vid åska !

DRA UR stöpslarna vid åska !

Alla skydd är begränsade och en del fungerar inte alls för elektronik så DRA UR ELSTÖPSELN och NÄTSTÖPSELN vid åska !

De som har långa Ethernetkablar (vanlig kopparkabel) skall dessutom dra ur dessa i BÄGGE ändarna ! De fungerar nämligen som antenner och blixtnedslag inducerar farliga spikar i dessa.

Natten till måndagen den 9 juni 2008 slog åskan ned vid Österholms i Lindkoski och både routern och mediakonvertern började brinna ! Blixten letade sej från elnätet via nätkabeln (koppar) till vår fiberkabeln som har två ståltrådar som är väl jordade. Och brände sönder allt på vägen.

Blixten for ut genom mediakonvertern

Det finns skydd som det nog är värt att koppla in – man hinner inte alltid dra ur stöpslarna.
För nätkabel kan man använda APC Protectnet som kostar litet över 20 euro på multitronic.fi. Skall sättas i BÄGGE ändarna på kabeln. Bör absolut användas då kopparkabeln är över 50 meter lång. Men kom ihåg att jorda dem ordentligt – annars är de värdelösa !

En UPS (reservel med ackumulator) är mycket bra att använda. Den skyddar delvis mot åska och klarar av korta strömbortfall (nån minut).

De åskskydd som säljs att sättas i eluttaget är inte så bra men skadar väl inte heller. Att sätta in flera åskskydd i elnätet ända från den punkt där kabeln kommer in hjälper nog. Men de skall vara konstruerade för elektroni, dvs. mycket SNABBA !

Skaffa åskskydd till husets elnät !

Det bästa är att se till att åskan inte kommer in i huset alls. Därför skall ett åskskydd installeras UTANFÖR huset där elledningarna kommer in.

Nisse

 

 

 

 

Dra ur stöpslarna vid åska !

DRA UR stöpslarna vid åska !

Alla skydd är begränsade och en del fungerar inte alls för elektronik så DRA UR ELSTÖPSELN och NÄTSTÖPSELN vid åska !

De som har långa Ethernetkablar (vanlig kopparkabel) skall dessutom dra ur dessa i BÄGGE ändarna ! De fungerar nämligen som antenner och blixtnedslag inducerar farliga spikar i dessa.

Natten till måndagen den 9 juni 2008 slog åskan ned vid Österholms i Lindkoski och både routern och mediakonvertern började brinna ! Blixten letade sej från elnätet via nätkabeln (koppar) till vår fiberkabeln som har två ståltrådar som är väl jordade. Och brände sönder allt på vägen.

Blixten for ut genom mediakonvertern

Det finns skydd som det nog är värt att koppla in – man hinner inte alltid dra ur stöpslarna.
För nätkabel kan man använda APC Protectnet som kostar litet över 20 euro på multitronic.fi. Skall sättas i BÄGGE ändarna på kabeln. Bör absolut användas då kopparkabeln är över 50 meter lång. Men kom ihåg att jorda dem ordentligt – annars är de värdelösa !

En UPS (reservel med ackumulator) är mycket bra att använda. Den skyddar delvis mot åska och klarar av korta strömbortfall (nån minut).

De åskskydd som säljs att sättas i eluttaget är inte så bra men skadar väl inte heller. Att sätta in flera åskskydd i elnätet ända från den punkt där kabeln kommer in hjälper nog. Men de skall vara konstruerade för elektroni, dvs. mycket SNABBA !

Skaffa åskskydd till husets elnät !

Det bästa är att se till att åskan inte kommer in i huset alls. Därför skall ett åskskydd installeras UTANFÖR huset där elledningarna kommer in.

Nisse