Kategori: Gamla folkskolan

Gamla folkskolans vänner höll styrelsemöte på söndag och beslöt att preliminärt hålla vidaklyyvantalkå (vedklyvning) på lördagen den 8 juli 2017. Ifall det nu inte ösregnar förstås. Vi återkommer till exakt tidpunkt då det börjar komma tiodygnsprognoser som täcker den dagen så vi vet nånting om vädret.

Vi har städat upp i uthuset på gamla folkskolan och satt in färdiga ställningar att rada veden. Göran skall ta den gamla vedklyvaren till skolan och om det lyckas få igång den gamla traktorn så sätter vi den att driva klyvaren. Det är en fin gammal klyvare med trähjul och två yxor.

Bilden är från bondedagen 2014.

Förr hade varje eenda (ända=bydel) en klyvare som flyttades runt och så samlades man till talkå (gemensamt arbete) för att kapa, klyva och rada in följande vinters ved. All uppvärmning behövde ju ved liksom all matlagning. Först på 50-talet började det komma centralvärme med vedeldad pannå (värmepanna) men som man också kunde värma med koks. Vi hade vanligen koks till natten eftersom den brann längre tid än veden. men den var dyr.

Visst hade man tjeppvid (klen käppved) också som man fick vid gallringar men den användes mest för matlagning under vidahelln (vedspisen). Grövre ved måste klyvas så den gick in i eldstaden med också för att den skulle torka bättre. Det var fråga om stora mängder så man behövde en bra klyvare för att få arbetet gjort. Klyvare hade också en klingå (cirkelsåg) som man kapade veden med. De kapade bitarna föll ned i klyvaren där de togs av klyyvanbisana (klyvningskarlarna) som satte dem under yxan och den klyvna veden satte de på ett bord där den hämtades av gummorna som förde den till ett annat bord vid ingången till vidaliidre (vedboden). Där hämtade  radangummåna (radningsflickorna) veden som de radade upp i långa rader inne i lidret.

För att de långa raderna inte skulle stjälpa så hade en tjeppbisi (käppkarl) till uppgift att slå in käppar i föregående rad så att raderna hölls ihop och blev stabilare. Käpparna som vanligen höll ihop två rader åt gången gjorde att alla rader till sist bildade en enhet och stödde varandra.

Ved behövs i gamla folkskolan nu då vi har en stor fin kamin i slöjdsalen. Förra vintern var ovanligt varm men kommande vintrar kan vara betydligt kallare.

Talkofolket bjuds som traditionen kräver på kaffe och tilltugg efter välförrättat arbete. Ta gärna på gamla kläder (som farfar använde på 30-talet).  Gummorna hade huvudduk och förkläde medan gubbarna hade läderstövlar och stövelbyxor. Och kanske väst.

Vi skickar ut lappar och meddelar närmare efter johanni.

Nu är vedlidret på gamla folkskolan färdigt att ta emot ved. Det går att rada dubbla rader och varje rad har mellanstöd så att den inte skall rasa så lätt.

Underlaget består att ett par gamla stockar som jag kluvit. Man måste ju få upp veden från marken så att luften kan cirkulera bättre. Raderna är omkring fyra meter långa och höjden 2,7 meter ovanför underlaget. Det blir en hel del ved men man kan lätt bygga vidare ifall det behövs mera ved.

Det är förstås alltid bra att ha överårs ved för den är torrare men då måste man sätta den nya vedan så att den gamla kan tas bort först. Vi måste klyva veden ganska ordentligt för öppningen på kaminen i slöjdsalen är inte så stor. Dessutom torkar veden bättre i mindre bitar.

Vintern var varm men slog tillbaka i april och början på maj. Det såg ut att bli vårsådd men en kall vecka med snö försenade sådden. Sedan slog det om och blev riktigt varmt. Inget regn har det kommit och åkrarna torkade upp ganska jämnt. Fredagen den 19 maj blev det julivärme med +27 grader och vintern blev plötsligt sommar.

Nu är vårsådden undan och förkylningarna börjar ge med sej. Vi städade litet i gamla folkskolans (blivande) vedlider med Göran och Wixo. Dessutom tog vi upp dörren till den gamla lärarladugården från papperslagret. Inga har städat upp i slöjdsalen och flyttat böckerna till lilla salen.

Nu funderar vi på en lämplig dag för vidatalkå. Förra vintern var så varm att det inte behövdes mycket ved men det är bäst att ha litet torrved i lager. Vi tänkte ställa upp den gamla klyvaren och laga ved på gammalt sätt. Den nya kaminen har en ganska liten lucka så veden måste klyvas ganska ordentligt. Dessutom torkar den bättre då.

Gamla folkskolans vänner höll årsmöte på måndag och drack kaffe och pratade. Samtidigt invigde vi biblioteket. Det finns ännu inte så många böcker i hyllorna men det kommer mera.

Det var positivt att året 2016 gav ett litet överskott. Största utgiftsposten är elektricitet på litet mer än 2000 euro och försäkringar på litet över 500 euro. Tack vare frikostiga donationer av Åke Grandell så har vi pengar i kassan.

Lilla salen är färdig och Historiska sällskapet har börjat träffas där. Snart kommer också en ny video om gamla arbetsmetoder från Hindersby att förevisas. Om vädret det tillåter så planerar vi vidatalkå i slutet på maj för att få bränsle till nästa vinters kamineldning.

Styrelsen omvaldes

och så drack vi förstås kaffe …

Våren är årsmötenas tid och Gamla folkskolans vänner håller årsmöte

söndagen den 2 april 2017 kl.14 på gamla folkskolan

Man kan samtidigt titta på de nymålade väggarna i arbetsrummet och lilla salen där vi nu också har fullständig utrustning för nätanslutningar (24 st. samt trådlöst).

Nu kan vi också ta emot böcker till biblioteket som kommer att bestå av två avdelningar: en för mera värdefulla (gamla) böcker som inte lånas ut annat än i undantagsfall och en som man får ta hem böcker ifrån (utan att lämna tillbaka) eller hämta böcker till. Dessutom har vi en hel del byggnadsvårdslitteratur som man kan kopiera i mötesrummet.

Vi informerar också på mötet om vårt nya Historiska sällskap (som är mycket löst och närmast består av dem som kommer på träffarna). Vi behandlar Hindersby och Bäckby historia från ungefär 1960 bakåt. Det är litet likt Grev-studiecirkeln som vi hade tidigare. Nästa möte är på måndag den 3 april kl.19.

Mötet behandlar stadgeenliga frågor men jag kan redan nu avslöja att vi klarat ekonomin så bra att vi är litet på plussidan.

Alla medlemmar (och blivande medlemmar) hjärtligt välkomna !

Nu då väggarna är målade i lilla salen i gamla folkskolan så kan man installera datanätet där. I dag satte jag in en ny trådlös router av litet bättre sort (AC1750). Det är en TP-link C7 som fått mycket goda vitsord i flera jämförelser. Dessutom är den ganska billig (ca. 100 euro). Det finns snabbare och finare routrar men de är också betydligt dyrare.

De gamla billiga trådlösa routrarna har det varit en hel del problem med och jag avråder från att använda dem. I de fall som ”nätet” krånglat, dvs. maskinen påstår att den inte får kontakt så har felet i omkring 90 % av fallen varit just hos routern. Nu skall vi testa den här nya klassen och se om den är bättre.

Tills vidare får routern ligga  på ett bord i hörnet av lilla salen. Jag mätte signalstyrkan och den var bra i hela huset utom längst borta i slöjdsalens hörn där den var ”ganska bra”. För det mesta påstod min telefon att hastigheten var 65 Mbit/s vilket är bra. Det kan minska om det är många som samtidigt kör tung trafik trådlöst.

Troligen kan man använda den trådlösa anslutningen också ute på gårdsplanen men den är förstås krypterad så vem som helst kommer inte åt den. Hastigheten minskar också med sämre signal.

Om man vill ha mera fart så kan man koppla upp sej med kabel i lilla salen. Där finns en Gigabits switch med 24 portar. Det behövs knappast så många men då prisskillnaden mellan 12 och 24 portar bara var några euro … Nu kan man också koppla upp en stor mängd andra prylar till nätet i lilla salen. Antalet nätanslutna prylar ökar ju hela tiden.

Det finns kablar med tio olika färger så det skall vara lättare att se vilken som är kopplad vart. Switchen ligger löst på bordet så den är lätt att flytta undan då lilla salen skall användas till annat. Switchen är kopplad efter routern så lilla salen fungerar som ett eget lokalt nät. Om man har sin datamaskin inställd att automatiskt ta IP-nummer så borde det bara vara att koppla in den, tuta och köra.

Det som ännu saknas är en mängd eluttag. Visserligen har många bärbara ackumulator men den är ofta dålig på gamla maskiner och det är bäst att ha laddaren inkopplad. De nutida prylarna dra inte mycket ström men det krävs en grym mängd eluttag att koppla in dem så det skall sättas in minst 24 eluttag på bordet också.

Lilla salen börjar vara färdig nu och utrustningen är ganska bra. Det finns förstärkare och högtalare och med en projektor så har vi fullständig biograf vilket vi redan testat. Förevisningarna skall snart fortsätta.

Styrelsen beslöt nyss att vi skall anordna  ”dataträffar” på gamla skolan. Tanken är att man kan ta med sej sin maskin och koppla upp sej. Det är helt fritt att komma när som helst men det kan ju vara trevligt att avtala med två eller flera om en tid. Det är effektivt att samlas och surfa för det den ena inte vet kan någon annan ge råd om. Det är bara att ta kontakt med styrelsen för att få koden till nyckelskåpet vid dörren och lösenordet till den trådlösa förbindelsen. Kabelanslutningen har inget lösenord utan fungerar direkt som man sätter i stöpseln (om man har sin maskin inställd på automatisk IP).

Lilla salen har hela tiden grundvärme vilket betyder ca. 15-16 grader men man kan ställa upp värmepumpen med fjärrstyrningen så det blir varmare. Vid riktigt  många minusgrader ute så orkar värmepumpen inte höja temperaturen men våren börjar ju komma.

Vi fick ett foto av blandade kören från 1933 ungefär och Simos Leif fick av sina föräldrar namnen på nästan alla. Platsen är ju gamla folkskolan.

Översta raden från vänster: Valter Husman, Tor Renvall, Lennart Silfvast, Otto Silfvast, Nils Enqvist, Albin Ollas, Einar Johansson, Sven Enqvist, Herbert Johansson.

Mellersta raden från vänster: Hans Malmgård, Gustav Åkerberg, Greta Granqvist (Bruce), ??, Hellin Ollas, ??, Hildur Ljusterskog, Erna Wallén, Elsa Joufs.

Nedersta raden från vänster: Einar Joufs, Uno SIlfvast, Uno Wallén, Eugen Grandell, Cecilia Andersson, Alice Grandell ?, ??, Svea Husman, ??, Helmi Stenius (från Pockar), Hildur Bränndal, Lena Svennas.

Om någon vet mera om de ??-personerna så meddela oss !