Dagens ord: Ein gren

Trädet med barr och täta kvistar (gran) kallas

ein gren

och då måste vokalen vara kort.Det är ett urnordiskt ord för trädet och används inte i andra germanska språk. Intressant nog betyder fornnordiska ”gron” också ”skägg”.  Det är alltså ett helt annat ord än fornnordiska ”grein” (som blivit ”gren” med långt e i svenskan). I fornsvenska blev ordet ”græn” vilket egentligen är det ord vi använder ännu – men med litet spetsigare e.

Då vi talar om kvist så använder vi aldrig ordet ”gren” med lång vokal utan använder just ordet ”kvist”. Det fornnordiska ”grein” använder vi för att beteckna ”förgrening” – inte kvist. Nu finns både ”grein” och ”kvistr” (liten, tunn gren)  i fornnordiskan.

Dagens ord: Ein boga

Ein boga som i ”bogasååg” är ett gammalt ”arveord” som finns i alla germanska språk. Det är gammal svenska och finns kvar i namnet Arboga som betyder ”åbåge”, ”åkrök”. I fornnordiskan hette det ”bogi”. I gammal frisiska (som talades/talas i norra Holland) hette det ”boga” liksom i gammal engelska. Inget under att friserna kunde handla i Östersjön – före Hansan var de de vanligaste handelsmännen. Till och med på Krim använde goterna ordet ”boga”. Ordet kommer från germanska verbroten ”beug” som i tyskan nu heter ”beugen”(böja).

Dagens ord: Stavur

I urnordiskan användes -R (uttalas som ett grötigt r) som ändelse i nominativ för substantiv. Det föll vanligen bort senare utom i vissa ord. I det gamla ”stafR” (stav) är det kvar med ett u instoppat för att underlätta uttalet. Så vi säjer

Ein stavur

Vanligen i sammansättningen ”jäärnstavur”. Ordet används i precis samma form i färöiska och ”stafur” i isländska.

Tredje värmepumpen igång

Nu börjar det gå att använda mötesrummet på allvar. Den tredje värmepumpen är installerad där och fungerar. Utomhusdelen finns bredvid vilket stör en del men det var svårt att placera den annanstans. Åtminstone nu då det är ganska varmt drar den inte heller mycket ström.

Medan jag väntade på att vacuumpumpningen skulle bli klar så rev jag skivorna i arbetsrummet och hittade bakom dem muren för den gamla kakelugnen. Hela dörröppningen till lärarbostadens sovrum (nu del av lilla salen) kom också fram.

DSCN2069

Vid muren under tapeten fanns en gammal tidning fastlimmad. Man kunde inte se årtalet men en artikel handlade om jordskalet i Agadir som hände 1960.

Kineserna läser Hindersby-sidan

För nån vecka sedan började plötsligt ett tusental kineser läsa vår nätsida. Nåja, de läste knappast nånting utan försökte bara hitta nån svag punkt så de kunde infektera systemet med skurkvara. Så jag har stängt av dem.

Det kan annars vara på sin plats att vara försiktig med skumma typer som inte ens förstår vårt språk. De har sällan något gott i sinnet. Om datamaskinen blir väldigt långsam så kan den vara infekterad och all trafiken sköter någon utomstående om.

Vår förbindelse skall uppdateras men det tycks ta litet tid så nätet kan på riktigt vara långsamt på kvällar och lördag-söndag. En fördubbling av trafiken är beställd så vi väntar bara på att den skall genomföras. Nebula skulle gärna höja trafikkvoten men så måste de beställa mera trafik av Sonera som ju inte hör till dem som snabbt får nånting gjort …

 

Dagens ord: He stryyna

För utlänningar, utbölingar och ungdomar som inte ännu lärt sej Te Rikti Språåtji i Hindersby kan jag meddela att uttrycket:

He stryyna !

används då man häller nånting och det kommer mer än man tänkt sej. Om man litet oförsiktigt och hastigt vippar kaggen med bensin då man fyller på motorsågen så kan bränslet plötsligt flöda över. Eller då man häller mjölk i kaffet och det kommer mycket mer än man tänkt sej. Förstås kan det användas också om mjöl och liknande material om de plötsligt rasar ned i större mängd än man avsett.

Jag vet inte hur man skall översätta uttrycket utan det måste troligen omskrivas: ”Ojdå, det kom plötsligt mer än jag tänkt mej !”

Handbok i ugnsmureri

Förra veckan hittade jag på nätauktion en gammal handbok i hur man murar ugnar. Den är skriven av Gustaf Edvard Asp (1866-1952) som var arkitekt och lektor vid Anstalten för Yrkesfrämjandet i Åbo. Första upplagan av ”Uunimuurari” gavs ut tillsammans med J.A. Peltonen år 1932 men 1944 gav G.E. Asp ut en utökad upplaga ”Unninmuuraaja” som kom i en tredje upplaga 1948. Den har varit murarnas ”bibel” i uppbyggnaden efter kriget.

I boken konstaterar Asp att en rund ugn med plåtskal enligt Wimans princip är den bästa.

bild_plaatuun_aspkap10_68-69

Det är viktigt att kanalen från eldstaden står fritt från väggarna och att hela ugnen står fritt från pipan. Annars uppkommer det sprickor för hela ugnen rör sej en hel del då den eldas och svalnar.

En förbättrad version med luftintag underifrån presenteras också av Asp:

wiman-uun_aspkap10_70-71

Troligen är alla gamla kakelugnar murade enligt dessa principer.

Styrelsen: Våren kommer

Efter att ha pustat ut från teatern så samlades styrelsen för Gamla folkskolans vänner till vårens första styrelsemöte. Vintern är inte direkt högsäsong för oss men trots allt har två värmepumpar kommit igång och den tredje är nästan färdig. Rinken och uthuset har fått el och rivningen av väggskivorna i f.d. duschrummet har påbörjats.

Styrelsen beslöt att våren kommer och tänkte planera verksamheten så småningom. Inom mars borde en mängd träd fällas och sågas till ved. Vi funderar på att mura upp en kakelugn (med plåtskal) i arbetsrummet.

På grund av ändringarna har det varit besvärligt med rummens namn så nu beslöt styrelsen att de officiella namnen skall vara:

Slöjdsalen (alternativt Stora salen eller Gymnastiksalen)

Lilla salen (där nu vattenho och vattenvärmare finns)

Arbetsrummet (lärarbostaden gamla arbetsrum, f.d. duschrum)

Mötesrummet (lärarbostadens  sal)

Köket

Det blir ännu litet förändringar – mest i arbetsrummet som byggs om nästan helt. Där skall de gamla väggskivorna bort och den nya dörren sättas in mot tamburen. Ett nytt golv behövs också men det vi nu funderar på är kakelugnen. Den behöver en ganska hög murad pipa men det finns både grund och brandmurar kvar från förut.

Värmen har fungerat riktigt bra men elkostnaderna är höga. Bara vi får värmepumparna att fungera ordentligt så skall det hoppeligen dra ned på elåtgången. Men kakelugnar skulle nog vara ett välkommet tillägg under kalla vinterdagar.

Utomhus blir det ännu inte mycket aktivitet utom ifråga on trädfällning men det gäller att planera för varma vårdagar redan nu. Det börjar komma bokningar av utrymmena för den varmare delen av året redan nu.