Allting på dessa sidor bör skyllas enbart på Nisse Husberg (foto 4 juni 2022)
Innstellningar för tåm masjiinen såm kåplas ti nete finns jäär:
He såm bara haar me våårt eijji net ti djär finns jäär.
Löördaain te 17 maj 2008 så droo Dan Nybondas neer kaabel ååt Bos-Lilstu (Nyströms – numeiran Maria å Kim Tyskas). Sii opa Kaabelploogand. Å sidan droo vi kaabel fråån Mattas kalvhagan ti Lokaaln. In va tii så man steinar såm man kund ha troodd.
Lördagen den 17 maj 2008 plogade vi två kablar i jorden i Hindersby.
Först gräver man fram existerande telefonkablar och rör så man inte kör av dem. Och det kan vara bra att träda fiberkabeln under dem ifall de är grunt placerade. Vanligen gräver man också en grop för plogen så man kan dra på fullt djup genast från början. Under goda förhållanden kan man köra flera kilometer per dag.
tenkt ja set inn jäär. Nu e he såådd å soolen sjiinär å fåglana kvitrar. Fast man e liite slaatjigär bakett sååddn.
Int för att he va så svåårt i åår men he e nu alti liite bakett allt tjöörandi. Ganska jemt tårka he opp – uutåm i te djölen baakåmm Silfverhagan å i diitjena vidär Aaltjärrsveein täär vi flytta uutfalli så att he blei liite raakari kant.
Sidan va he ju åska redan å tvåå burkar foor i Haarbööl å Labby. Å så måst ja lag fiibär ååt ein engelsmann såm ha flytta ti Labby så att han int måst tjöör kvar daa ti Helsingfors. He börja va nyya tiidär …
Aadär stell vil fålk haa fiibär så att dåm ska kuna praat me båånen såm ha flytta ti Holland å Frankrike å yvi hela joordkloote. He e noo sluut me tåm småå leendren n. Vi ha blivi europeeär å snaart reckär int he till meir hellär.
He e int någan nyttå ti läär se finskå å svenskå meir en man måst. Men engelskån e viktigär – te vaanligast språåtji i väärden e ju ”dååli engelskå”.
Ja sitär å lesär Albert Engströms saamla värk å han skriivär åmm smååleningar å roospiggar fråån 100 åår tibaaka. Tåm va int så innkröökt tå hellär för tåm va sjöömenn å sigla runt hela väärden. Men Rooslaagsdialekt praata dåm näär dåm kåm heim.
Till och med kommunikationsministeriet har upptäckt att det är väldigt
lönsamt att lägga ned optisk fiberkabel tillika med vatten- och
avloppsgrävandet. I ett pressmeddelande den 7.5 2008 uppmanar man alla
som gräver avlopp att beakta att man år 2015 strävar till att få
hastigheter på 100 Mbit/s till hushåll och företag och detta kräver
optisk fiber. Kostnaderna är marginella för att dessutom lägga ned kabel
och mycket lägre än att gräva skilt.
Om vatten och avlopp redan är nedlagda så är det däremot nödvändigt
att bygga ett skilt fiberkabelnät. Senast nu då Sonera börjar stänga
kopparkabelnätet borde det stå klart för alla att den epoken är över
snart. Trådlös teknik är helt värdelös då det gäller stora datamängder
– möjligen kan man läsa sin epost. Det har inget med tekniken att göra
utan det är helt enkelt en naturlag som gör det omöjligt att flytta
stora mängder information över smala frekvensband. Så det är ingen idé
att hoppas på ”framtida uppfinningar”.
Alla skydd är begränsade och en del fungerar inte alls för elektronik så DRA UR ELSTÖPSELN och NÄTSTÖPSELN vid åska !
De som har långa Ethernetkablar (vanlig kopparkabel) skall dessutom dra ur dessa i BÄGGE ändarna ! De fungerar nämligen som antenner och blixtnedslag inducerar farliga spikar i dessa.
Natten till måndagen den 9 juni 2008 slog åskan ned vid Österholms i Lindkoski och både routern och mediakonvertern började brinna ! Blixten letade sej från elnätet via nätkabeln (koppar) till vår fiberkabeln som har två ståltrådar som är väl jordade. Och brände sönder allt på vägen.
Det finns skydd som det nog är värt att koppla in – man hinner inte alltid dra ur stöpslarna.
För nätkabel kan man använda APC Protectnet som kostar litet över 20 euro på multitronic.fi. Skall sättas i BÄGGE ändarna på kabeln. Bör absolut användas då kopparkabeln är över 50 meter lång. Men kom ihåg att jorda dem ordentligt – annars är de värdelösa !
En UPS (reservel med ackumulator) är mycket bra att använda. Den skyddar delvis mot åska och klarar av korta strömbortfall (nån minut).
De åskskydd som säljs att sättas i eluttaget är inte så bra men skadar väl inte heller. Att sätta in flera åskskydd i elnätet ända från den punkt där kabeln kommer in hjälper nog. Men de skall vara konstruerade för elektroni, dvs. mycket SNABBA !
Det bästa är att se till att åskan inte kommer in i huset alls. Därför skall ett åskskydd installeras UTANFÖR huset där elledningarna kommer in.
Nisse
Alla skydd är begränsade och en del fungerar inte alls för elektronik så DRA UR ELSTÖPSELN och NÄTSTÖPSELN vid åska !
De som har långa Ethernetkablar (vanlig kopparkabel) skall dessutom dra ur dessa i BÄGGE ändarna ! De fungerar nämligen som antenner och blixtnedslag inducerar farliga spikar i dessa.
Natten till måndagen den 9 juni 2008 slog åskan ned vid Österholms i Lindkoski och både routern och mediakonvertern började brinna ! Blixten letade sej från elnätet via nätkabeln (koppar) till vår fiberkabeln som har två ståltrådar som är väl jordade. Och brände sönder allt på vägen.
Det finns skydd som det nog är värt att koppla in – man hinner inte alltid dra ur stöpslarna.
För nätkabel kan man använda APC Protectnet som kostar litet över 20 euro på multitronic.fi. Skall sättas i BÄGGE ändarna på kabeln. Bör absolut användas då kopparkabeln är över 50 meter lång. Men kom ihåg att jorda dem ordentligt – annars är de värdelösa !
En UPS (reservel med ackumulator) är mycket bra att använda. Den skyddar delvis mot åska och klarar av korta strömbortfall (nån minut).
De åskskydd som säljs att sättas i eluttaget är inte så bra men skadar väl inte heller. Att sätta in flera åskskydd i elnätet ända från den punkt där kabeln kommer in hjälper nog. Men de skall vara konstruerade för elektroni, dvs. mycket SNABBA !
Det bästa är att se till att åskan inte kommer in i huset alls. Därför skall ett åskskydd installeras UTANFÖR huset där elledningarna kommer in.
Nisse
En gammal karta från ryska tiden (före 1900-talet – kanske omkring 1870).
År 1907
——-
Enligt i vederbörlig ordning kungjord termin den 1. Juli 1907
sammanträde å Mickos hemman i Hindersby by för förrättande af
storskiftesregleringen. Närvarande voro utom underskrifven
förrättningslandtmätare, till godemän valda Arbetarena Johan Malmberg
och Karl Nymalm båda från denna by och alla skiftesdeltagare utom
ägarena af N:ris 6 Klinkars, 12 Jäppas, 14 Knuts och 15 Skäggas. Då
någon anmärkning mot hvarken förrättningsmän eller sammanträdets
laglighet i öfrigt förspordes, uppläste undertecknad Kejserliga
Senatens för Finland ofvanrelaterade utslag för den 12 . MArs 1907 och
anmälde att förslagsskiftet numera föreligger färdigt till utpålning,
som nu omedelbart värkställes.
Till godemän vid förestående utarbeten blefvo valda och godkända
nyssnämda Malmberg och inhysningen Anders Eriksson från Hindersby
by. Deras dagpeng i egen kost är 3:- mark.
Skiftesdelägarne godkände undertecknads förslag, att rösläggning äfven
värkställes omedelbart efter råutpålningens slutförande och att
därtill erforderlig sten således bör af sakägarne skaffas senast före
den nästinstundande September. Kostnader föranledda af stenars
anskaffande fördelas mellan hemmanen enligt mantal. Flr fördelning och
repartition af dessa bestämdes ett fullständigt femstena och
fyrkantigt röses pris till 3:- mk, ett enstenaröses pris till 2:- mk
och en råvettares pris till 1:- mk.
Ledaren handlar om regeringsprogrammets löften om att ”högklassiga kommunikationstjänster säkerställs i hela landet …” samt påpekar att ”Och så mycket har vi vanliga människor fattat vid det här laget att en megabit per sekund inte med bästa vilja kan kallas högklassig tjänst”. Kolla speciellt in Veckans TOK !
I en artikel behandlas 450-nätet ”Trådlös överföring både osäker och otillräcklig” med en intervju av tekn.dr. Nisse Husberg.
Dessutom har NSP tagit ställning till TeliaSoneras agerande och uppmanar dem att bygga optiskt fibernät i stället för trådlöst.
Hbl den 13 mars 2008 (Rubriken är HBL:s ! Jag hade som rubrik ”Teknik och verklighet”):
Bredband
Allt som är tekniskt möjligt är dock inte möjligt i verkligheten –
redan av ekonomiska skäl. Här gäller det för beslutsfattarna att
ställa rätt frågor till ingenjörerna och vara mycket försiktiga med
svaren. Men det finns ett sätt att ta reda på vad som fungerar i
verkligheten: Gör upp ett bindande avtal.
Politiker och tjänstemän klarar inte av marknaden. Ett erfaret företag
däremot sätter upp ett avtal där en betydande operatör (inget litet
bolag som kan sättas i konkurs) detaljerat beskriver hur trafiken
skall skötas nu och i framtiden med realistisk uppgradering som följer
trafikökningen. Och med stora bötesbelopp ifall avtalet bryts.
Fortsätt läsa ”Operatörerna bör bindas med avtal och böteshot”