Tanken var att vi skulle hugga ned urskogen bakom gamla folkskolan med gemensamma krafter på lördagen. Men så slog “magafirrån” till och lastaren gick sönder igen. Så jag stod i verkstaden och skruvade sönder Zetorn. Sist och slutligen fick Göran göra allting ensam. Och det gjorde han med bravur. Inte ett spår av urskogen mera. Bara cembratallen och en björk bakom huset finns kvar.
Nu kan man se husets baksida ordentligt för första gången:
Rinken är inte precis den vackraste utsikten men jag tror att det inte tar lång tid innan den är bortgömd av en massa sly. Vi får fundera ut hur bakgården skall se ut med planteringar senare. Först finns där en hel del grundarbete med stenar och stubbar. Här finns en hel del jobb vid vårstädningstalkon …