Tapetlager

Det har varit dåligt med tid så arbetet med arbetsrummet på gamla folkskolan går långsamt framåt. Men då och då när man har varit där så har nyfikenheten drivit en att ta bort de äckliga smutsbruna skivorna som spikades upp 1978 och målades med plastfärg. Bakom finns mest stockvägg som är i prima skick och till och med ger ifrån sej en doft av tallkåda ännu. Från 1899 …

Men så finns där också bitar av gamla tapeter och spännpapp. Det är intressant att se hur man inredde förr. Den sista tapeten är troligen från 1952 då centralvärme installerades. Det är också den fulaste tapeten med typiskt tråkigt mönster i brunt. De tidigare tapeterna var mycket mer mönstrade och färggranna.

tapetknut_DSCN2359

I ena hörnet ser man ganska bra hur tapeterna var lagda. Den yttersta (senaste) med ett mönster som liknar havre på gulaktig botten slutade på litet över två meters höjd i en bård och ovanför bården var spännpappen målad vit. Troligen för att rummet skulle se lägre ut.

Följande (äldre) tapet var grönaktig och hade också bård men gick högre upp. Det verkar som om det äldsta tapetlagret inte skulle ha bård utan gå ända upp till taklisten. Den är  stormönstrad med färgrika blommor.

Stockväggen är i sig  verkligt snygg men den har aldrig varit bar utan täcktes genst in i pappa och tapeter. Och i längden är den väldigt opraktisk eftersom den samlar damm och smuts och är svår att hålla ren.

Men det blir svårt att avgöra hur vi skall göra om väggarna. Spännpapp är förstås traditionell men man kan också sätta upp spännväv som är mera hållbar. Ett stockhus rör ju alltid på sej så därför var man tvungen att lägga på ny papp då den gamla spruckit. Spännväven kan man sedan limma rivna bitar av lumppapper som ger ett intressant mönster och går att måla eller tapetsera.

Men det är en bit kvar till dess för först skall den nya dörren sätts in och ett nytt golv läggas. Och före det skall de gamla värmebatterierna bort. Inga problem med vad vi skall göra i sommar.

 

Dagens ord: Kveettar

Kveett de i öögåna – tu e alldeilis svartär !

Vanligen har det gamla hv- blivit kv- men kveett kommer från fornnordiska þvætta (fornsvenskans thvätta). Märk väl att ordet kvet betyder något helt annat:

Taa å kvet te liian – han börjar blii ookvassär.

Man kvetär liian me kvetun.

Det som jag är osäker på är skillnaden mellan stryytjån och kvetun. Möjligen är stryytjån finare än kvetun.

Dagens ord: Höis

Höis opp kveiti i seckar

Höis (ösa) kommer från ett gammalt nordiskt ord “ausa” som ännu används i nynorsk och isländska. I Österbotten slåss de om det skall heta “öis” eller “höis” men vi har mycket klart höis. Sedan bråkar språkforskarna om varifrån ordet kommer. En del anser att det kommer från indoeuropeiskans “hews” men h:et har fallit bort i de flesta europeiska språk. Utom i vårt. Så det kan vara mycket gammalt.

Gamla skolan 1960

Vi fick en mapp med ritningar och den äldsta är från 1960. Där finns inget duschrum eller WC annat än i bostaden och lärarbostadens tambur är “lager för handarbeten”. Huruvida ritningen följdes vid ombyggnaden är osäkert. På ritningen finns bara två skåp i vardagsrummet (och köket) medan det nu finns tre som ser ut att vara från 1960.

ritning_endra_DSCN2339

Det vore intressant att få tag i en ritning som är ännu äldre – från tiden då kakelugnarna fanns kvar och köket i bostaden var stort (före byggandet av vessan).

Hundra år av stolpar slut (nästan)

I går började stolparna vid Hopenbackan försvinna i rask takt. Ett par bandgrävmaskiner plockade ned dem och ledningarna rullades upp på en trumma:

DSCN2317

Här ligger redan ledningarna på marken.

DSCN2323

Och här påbörjar en stolpe sista färden bort från åkern.

DSCN2324

Och här lindas ledningarna upp på en trumma.

DSCN2328

Här gick förr en högspänningslinje men nu finns det bara nedtagna och delvis avbrutna stolpar kvar – tills de körs bort.

För omkring hundra år sedan kom det upp stolpar både för el och telefon och då symboliserade stolparna det nya och moderna. Nu börjar de försvinna igen men visst finns el och telefon kvar – och så datanätet förstås. Åkrarna ser i alla fall annorlunda ut. Inga diken och inga gärdsgårdar eller taggtrådar finns mera kvar. Då allting tycks gå i cirklar så undrar man när de skall komma tillbaka … Men allting går inte i cirklar utan mera i spiral. Det som verkar vara likadant är ofta på en högre nivå. Nå, den som lever får se.

 

Och så börjar vårsäsongen 2013 …

Efter all panik att få ut virket ur skogen innan vägarna smält åkte vi på vårsemester till Sverige. Nåja, åtminstone bytte jag ut skogsarbetet mot grävarbete. Eller egentligen stenarbete. Där vi tänkte bygga vedlider fanns det nämligen mest stenar av olika storlek. Men vår svenska granne förstod inte alls vad “vedlider” betydde men till sist gick det upp för honom att vi tänkte bygga en “veeboo”. Nog är det svårt med babels förbistring ifråga om språken.

Och så gick det en massa tid åt att åka runt och samla in allting jag köpt till gamla folkskolan. Nu finns det en början till ett bibliotek i byggnadsvård (för det tackar vi Kulturfonden).

DSCN2312

Dessa finns redan på gamla folkskolan och man kan be styrelsen om koden till nyckeln och sätta sej och läsa. Speciellt rekommenderar jag Gudmundssons Stora boken om byggnadsvård. Det är inte bara fråga om gamla hus – man kan med fördel använda de beprövade materialen och metoderna också i nya hus.

På Blocket.se råkade jag snava över sex klotlampor från Folkets hus i Ludvika (Hörks hage i Grängesberg). De är grymt stora och fina och skulle passa i slöjdsalen då den restaureras.

DSCN2310

Det blev nästan ett helt billass. Här ser de ut som drakägg. En elmätare för rinken kom också med.

Nu är varmvattnet avstängt i gamla skolan och möjligen stänger vi värmepumparna till sommaren också. I maj ändras koden till nyckeln. Litet pyssel kan vi hinna med före vårsådden så kallt och regnigt som det ännu är.

Elkabelarbeten – risk för avbrott på nätet

Man har börjat koppla in de nya elkablarna och strömmen stängs av då och då. I princip borde vårt nät fungera på ackumulator men i går visade det sej att laddaren i en växel hade gått sönder så nätet stängdes då strömmen kopplades bort. Så det finns risk för avbrott också måndagen den 15 april 12-15 då Hopenbackan kopplas in. Vänta inte till sista stund med att sköta affärer över nätet.

Dagens ord: Pikutjitugär

Ett par “Dagens ord” föll bort på grund av panik med maskiner och utkörande av virket innan vägarna smälter (det är nästan klart nu). Då man sitter i traktorn så hinner man i alla fall fundera på ett och annat eftersom lastandet börjar sitta i ryggmärgen. Och det ord som senast tvinnat i huvudet är

pikutjitugär

Det betyder ungefär “snarstucken”, “överdrivet känslig”.

Han e nu så fördärvadi pikutjitugär.

Va nu int så pikutjitugär !

Tjitugär betyder ju “kittlig” och piku betyder “litet” (“riktigt litet” heter pikuliiti). I modern svenska används ordet “kitslig” för att beteckna “känslig”, “kinkig” och det är samma ord som “kittlig”. Så pikutjitugär betyder direkt översatt “känslig för litet”. Piku är samma ord som spanskans pico och italienskans piccolo och lär ursprungligen komma från keltiska språk.