Ein byylå (bula) kan man få i huvudet men ein buklå (buckla) i en plåt.
År: 2013
Dagens ord: Tjuudrågär
En virkesbit som inte har raka fibrer utan växt vrångt, krokigt och förgrenat kallas
tjuudrågär
Om man försöker klyva ett tjuudrått vedträ så lyckas det sällan utan hjälp av motorsåg. Bäst är att flisa eländet.
Från fornsvenska ”tiuuþer” (tjuder, rem, band). Adjektiv bildas i gammal svenska med ändelserna -åg och -ug. Betydelsen har förskjutits en hel del och kommer förmodligen från försök att klyva ved. Då sitter bitarna ihop och det är svårt att få isär dem – tåm e såm tjuudra.
Dagens ord: Båla
Bålabisin
blev vi skrämda med då vi var små.
”Tu ska va snellär nu annårs kåmmär bålabisin å taar de !”
Och så talade man om att nånting var så ”bålati stoort” (hemskt stort).
Det är ett gammalt svenskt ord som ännu finns med i ordet bålgeting (stor geting). Bellman använde ordet till exempel i ”Den supen var bål”.
Och så påstår Finlands Svenska Folkmål att man talade om ”Haarsbööl båladjeitingan” …
Och så kan man hitta ordet ”båla-bisi” i Svenskt dialektlexikon som finns i Projekt Runeberg
http://runeberg.org/dialektl/0101.html
där man påstår att det betyder ”tomtegubbe” vilket är ganska underligt.
Möte söndag kl.17: Lokaaln behöver nytt tak
Taket läcker på byns viktigaste hus: Hemborg. Och allt annat är mindre viktigt än taket för ett läckande tak kan förstöra hela huset. Det är en angelägenhet för hela byn.
Ungdomsföreningens styrelse välkomnar alla Hindersby-Bäckbybor till ett info- och diskussionstillfälle angående Hemborgs kommande takremont
söndagen den 10.3 kl. 17.00 på Hemborg
Kaffeservering.
Det är inget litet tak och ganska krångligt. Så det behövs både pengar och arbete för att få det i skick. Ungdomsföreningen borde få hjälp av alla bysbor för att få taket i skick. Vi använder ju alla huset också.
Dagens ord: Veg å veeg
”Ti veg” (att väga) och ”ein veeg” (en väg) har helt olika betydelse men kommer faktiskt från samma gamla indoeuropeiska ord ”wegh-” vars äldsta betydelse lär ha varit ”att flytta”. I danskan blev det ”vej” vilket är samma som engelskans ”way” som ju uttalas ”vej”. Tyskarna höll kvar det hårda ”g” i ”der Weg”. I bestämd form blir ”ein veeg” till ”veein”. I urnordiskan hette det säkert ”veegin”.
För att ytterligare göra det krångligare så finns det ett gammalsvenskt ord ”wæg” (urnordiskans ”veggr”) som kommer från germanska ”wajju” som bildats från indoeuropeiska ”wey” (fläta, tvinna). Väggar var nämligen förr flätade av tunna pinnar och tätade med lera.
Byggnadsvårdstorget
Eftersom jag surfar på nätet efter information om byggnadsmetoder och -material som har minst 60 år på nacken så måste man nästan alltid använda nyckelordet ”byggnadsvård”. Det är rent hemskt hur mycket helt felaktiga råd det ges ifråga om byggandet. Naturligtvis garanterar ordet ”byggnadsvård” inte att allting är OK men byggnadsvårdare har som regel en tendens att vara skeptiska till alla möjliga ”moderna” material och metoder som ofta visar sej vara rena katastrofen.
60 års erfarenhet gör inte metoderna och materialen perfekta men då har man i allmänhet hunnit lära sej både de positiva och de negativa sidorna. Och vet var de kan användas och var de inte kan användas – även om man undrar då man ser alla mögelhusen. Vissa lär sej bara inte.
Nå, jag försöker hålla en länksamling om bra nätsidor men så hittade jag Byggnadsvårdstorget (http://www.byggnadsvardstorget.se/) som redan har samlat massor med länkar. Rekommenderas varmt.
Dagens ord: Ein gren
Trädet med barr och täta kvistar (gran) kallas
ein gren
och då måste vokalen vara kort.Det är ett urnordiskt ord för trädet och används inte i andra germanska språk. Intressant nog betyder fornnordiska ”gron” också ”skägg”. Det är alltså ett helt annat ord än fornnordiska ”grein” (som blivit ”gren” med långt e i svenskan). I fornsvenska blev ordet ”græn” vilket egentligen är det ord vi använder ännu – men med litet spetsigare e.
Då vi talar om kvist så använder vi aldrig ordet ”gren” med lång vokal utan använder just ordet ”kvist”. Det fornnordiska ”grein” använder vi för att beteckna ”förgrening” – inte kvist. Nu finns både ”grein” och ”kvistr” (liten, tunn gren) i fornnordiskan.
Dagens ord: Ein boga
Ein boga som i ”bogasååg” är ett gammalt ”arveord” som finns i alla germanska språk. Det är gammal svenska och finns kvar i namnet Arboga som betyder ”åbåge”, ”åkrök”. I fornnordiskan hette det ”bogi”. I gammal frisiska (som talades/talas i norra Holland) hette det ”boga” liksom i gammal engelska. Inget under att friserna kunde handla i Östersjön – före Hansan var de de vanligaste handelsmännen. Till och med på Krim använde goterna ordet ”boga”. Ordet kommer från germanska verbroten ”beug” som i tyskan nu heter ”beugen”(böja).
Dagens ord: Stavur
I urnordiskan användes -R (uttalas som ett grötigt r) som ändelse i nominativ för substantiv. Det föll vanligen bort senare utom i vissa ord. I det gamla ”stafR” (stav) är det kvar med ett u instoppat för att underlätta uttalet. Så vi säjer
Ein stavur
Vanligen i sammansättningen ”jäärnstavur”. Ordet används i precis samma form i färöiska och ”stafur” i isländska.
Tredje värmepumpen igång
Nu börjar det gå att använda mötesrummet på allvar. Den tredje värmepumpen är installerad där och fungerar. Utomhusdelen finns bredvid vilket stör en del men det var svårt att placera den annanstans. Åtminstone nu då det är ganska varmt drar den inte heller mycket ström.
Medan jag väntade på att vacuumpumpningen skulle bli klar så rev jag skivorna i arbetsrummet och hittade bakom dem muren för den gamla kakelugnen. Hela dörröppningen till lärarbostadens sovrum (nu del av lilla salen) kom också fram.
Vid muren under tapeten fanns en gammal tidning fastlimmad. Man kunde inte se årtalet men en artikel handlade om jordskalet i Agadir som hände 1960.