Inventering av kulturhistoriska växter i Lappträsk

 

Arboga2Skovfogde?_1668

På de gamla anrika gårdarna i Lappträsk med omnejd finns ännu en hel del gamla äppelträd och andra kulturhistoriskt värdefulla växter bevarade. De perenner, bärbuskar och fruktträd som överlevt krigsvintrarna är härdiga och väl anpassade till vår miljö. Genom att inventera, dokumentera och samla in gamla sorter och plantera dem på Kycklings  blir hembygdsgården en lokal växtbank eller genbank där växterna förvaras för framtida generationer och för vetenskapliga behov.

Fortsätt läsa ”Inventering av kulturhistoriska växter i Lappträsk”

Vackert väder

Det har varit bråda tider i skogen. Det är så fint skogsväder att det bara kan bli sämre. Kallt och ingen snö. Till och med Tallmosan har frusit (om man kört spår).

Men väderprognosen den senaste veckan har varit helt felaktig. Jag använder vanligen yr.no och proignosen har konstant varit 5-7 grader för varm i jämförelse med verkligheten. Så nu googlade jag litet och hittade vackertvader.se som visar tre prognoser bredvid varandra: Norge (yr.no), Sverige (smhi.se) och Finland (fmi.fi). Skillnaderna i prognos är oväntat stora! Man kan se vad prognoserna tycker att vädret skall vara och vad det är i verkligheten (vid riksväg 6 i Lappträsk).

Just nu påstår norrmännen att det skall vara -12 grader, svenskarna -8 och finländarna hela -16 grader. Svenskarna vinner för det är -9,4 grader vid riksväg 6 och -8,2 här hos oss. Det är förvånansvärt att finländska metereologen tror det skall var -16 grader … De har inte riktigt koll på vädret i sitt eget land.

Vackertvader.se visar dessutom en väderkamera som tydligen är monterad i en stolpe vid vägövergången till kyrkobyn och riktad mot flera håll (Trafikverket). Man kan se en mängd andra kameror och kartor och väderuppgifter också samt vädret på samma plats för ett år sedan.

Jag satte in vädret i menyn till höger – hoppas den fungerar. Man kan klicka på väderrutan så kommer man till vackertvader.se och kan se på mera väderuppgifter.

Dagens ord: ti bygg

Då vi nu samlar på byggord så kan det vara bra att titta på just ordet ti bygg. Det verkar inte så ovanligt men det är faktiskt ett urgammalt ord som bara finns i nordgermanska språk. Språkforskarna tror att det möjligen kommer från ett urnordiskt *biggwijan som blivit ”byggva” och senare ”byggja”. Det gammalsvenska ”byggia” har senare blivit ”bygga” men vi lämnar ju bort ändelsen -a så vi talar om ti bygg. Urgamla ord behöver inte nödvändigtvis vara så avvikande från modernt språk.

Köket färdigt – vårens byggnadsvård planeras

Styrelsen hade möte idag i gamla folkskolans nya kök. Vi satt bänkade kring det nya runda bordet som donerats av Ansa Lindroos och drack kaffe från den kaffebryggare som hon också donerat. Så nu är köket officiellt invigt.

Det är dags för nästa steg i byggnadsvårdskursen men det blir ett litet uppehåll under kallaste vintern. Sedan funderar vi på att hålla en praktisk kurs i att reparera fönster men andra förslag mottages också med tacksamhet.

Vi beslöt också att undersöka möjligheterna att mura upp den gamla pipan i slöjdsalen på nytt. Grunden och brandmuren finns ju kvar. Men vi måste först anhålla om pengar för det är inte precis gratis. Om vi har litet tur så får vi igång murandet redan i sommar.

Sedan bar vi in en bokhylla i mötesrummet och började rada in de böcker vi i fjol fick av Åke Grandell. Därmed startar biblioteket också sin verksamhet. Också byggnadsvårdsbiblioteket är med på ett hörn. Så småningom skall Hindersby folkskolas gamla böcker återvända. Men tillvidare är vi bara i början.

Snart skall bokslutet göras upp och vi siktar på årsmöte i april. Med glädje kan vi konstatera att föreningen inte har ekonomiska problem även om vi inte har råd med större arbeten. Det första skedet i ombyggnaden är nu klart och värme och vatten i funktion överallt.

Vi tackar alla som hjälpt till och för all uppmuntran vi fått.

Köksskåpen färdiga

Nu är skåpdörrarna målade två gånger och diskbord plus arbetsskiva installerade. Vattnet är påkopplat och vessan fungerar. Så här blev skåpen att se ut:

DSCN3324

Visst finns det ännu litet lister som skall fixas och lådan med rören skall målas, lampan skruvas fast och andra småsaker. Skivan mellan elspisen och diskbordet borde skruvas fast ifall vi inte flyttar spisen invid diskbordet som den varit.

Stilen är ungefär 50-tal med vit laminatskiva och milda färger. Skolan är ju från 1899 men jag tror inte det hade varit så bra idé att bygga köket enligt 1800-talsnivå. I nästan alla gamla hus är köket för det mesta yngre eftersom köket utvecklats kraftigt under 1900-talet. Utvecklingen var positiv fram till omkring 1960 varefter kvaliteten började gå nedåt. Så 50-talsköket är ett ganska bra val.

Huvudsaken är att köket kan tas i bruk igen så man kan koka kaffe åt sej (mycket viktigt). Det tog litet tid eftersom skåpen måste målas men det lönade sej att göra det nu innan köket tas i bruk på nytt.

Nu får köket vänta en tid – det börjar vara tid att göra arbetsrummet klart. Fast det kan bli litet paus då det verkar bli skogsväder. Förstås är det ännu långa kvällar men efter en dag i skogen är gubben för det mesta raklång på soffan …

Dagens ord: Ti råjv

Ett ord som inte får glömmas bort är

ti råjv

Betydelsen är att prata riktigt mycket smörja.

Tu råjvar !  (du pratar bara smörja)

Varifrån ordet kommer vet jag inte. Finskans ”roivata” betyder ”kasta” som inte riktigt passar men norskan har ordet ”radda”  som betyder  ”prata mycket, jamsa, skryta”. Eller ”rolva” (rolfa) som används i vissa lokala norska dialekter i samma betydelse. En tredje variant i norska dialekter är ”rodda” (låta munnen löpa, skvallra).

Så undrar man om det hör ihop med finlandssvenskans fina ord rådd

 

När Finland var Sverige

Herman Lindqvist är en av Sveriges mest lästa författare av böcker om historia. Han är rikssvensk men växte upp i Helsingfors där hans far arbetade på svenska ambassaden. Jag fick hans bok i julklapp och även om det han skriver om är välkänt (för dem som ids läsa om historia) så skriver han väldigt bra. Det är inte en samling torra fakta utan man får verkligen en levande bild av historiens gång. Rekommenderas på det varmaste.

Det fanns inget Sverige och inget Finland för 1000 år sedan – bara byar som ibland plundrades av rövare som kallade sej kungar. Och av deras fogdar som många gånger var ännu värre. Kungarna hade ibland mera makt, ibland mindre men det fanns egentligen ingen ”statsmakt” före Gustaf Vasa i början på 1500-talet. Först då bildades ett kansli och organiserades en ordnad förvaltning.

Före det var det bara kyrkan som hade nån sorts organisation och upprätthöll skolor. Och bara där fanns det folk som kunde läsa och skriva. Så det är inget under att historien för tusen år sedan är höljd i dunkel. Men visst fanns det bönder som redan då odlade och slet. Då Gustaf Vasa satte upp den första jordaboken så var Hindersby redan en fullskalig by.

Gustaf Vasa var ingen sympatisk person. Han var argsint och kolerisk och skällde i sina brev ut allt och alla. Dessutom krafsade han ihop åt sej en stor personlig förmögenhet så att han vid sin död ägde 5000 hemman. Reformationen gillade han därför att den gav honom en utmärkt anledning att ta av kyrkans rikedomar. Kyrkorna blev fullständigt barskrapade och till sist tog han den största (och i många fall enda) kyrkklockan från varje församling. Pengarna användes att betala tyska och skotska legoknektar som slog ned böndernas uppror – bland annat de bönder från Dalarna som hjälpte honom till makten.

Om det är dåligt med källorna från medeltiden så finns det desto mer fran Gustaf Vasas tid. Han skrev eller dikterade många tusen brev som finns inbundna i 29 tjocka böcker. Många brev avslutas med frasen ”vidh Vårt straff och vreede”. Finland kände han väl till och reste omkring i hela landet. Axeln Stockholm-Åbo var det viktigaste området i riket. I begravningståget bars landskapens flaggor i rangordning där Upplands flagga kom först och därefter Egentliga Finlands.

Läsningen fortsätter …