Glad Valborg

Ta en promenad till gamla folkskolan och titta på scillorna som ser ut som en blå matta framför huset och under äppelträdet.

Vi hämtade också ett litet bord och två små skåp från Refurn i Stjärnhov. De säljer gamla möbler för mycket hyfsade priser. Lagret i Stjärnhov (i säteriets gamla ladugård) nära Gnesta var ganska stort i flera våningar. Där fanns möbler av alla de slag – hundratals olika stolar (om inte tusen). Hela stora ladugårdsvinden var full av stolar i flera lager.

Det lilla bordet passade utmärkt för skrivaren så den kom bort från skrivbordet.

Nu gäller det bara att få bort monsterbildskärmen från skrivbordet.

I början av maj tänkte jag byta kod i nyckelskåpet men det finns ännu en byrå och stolar kvar i slöjdsalen.

Men Glad Valborg !

Insulit

Förra veckan satte vi insulitskivor innanför väggarna på huset i Medåker. Det är alltså fråga om mjuka träfiberskivor. Redan år 1915 fick Carl G. Muench från St. Paul, Minnesota patent på insulit som marknadsfördes som ljudabsorberande material. Insulit sattes på 30-talet innanför så gott som alla stockhus och gjorde dem mycket tätare och förbättrade isoleringen.

Det är ett utmärkt material som är hygroskopiskt (trämassa) och isolerande. Det har återkommit på senare tid bland annat i formen Soft Lion skiva. Rikssvenskarna som inte kan tala svenska mer kallar den”porös board”. Treetex är ett produktnamn på mjuk träfiberskiva i Sverige.

I trappuppgången fanns det tidigare buckliga masonitskivor (hårda träfiberskivor eller hårdkartong) som inte alls var täta. Bakom en del av dem fanns dessutom mineralull. De var spikade på regler vilket är illa för så tunna skivor (4 mm). Så jag rev bort alltihop.

Bakom skivorna och ullen fanns den ursprungliga stockväggen. Den hade varit lerklinad och på ena väggen var lerkliningen ännu i fint skick. Lerklining innehåller en massa halm så den både tätar och isolerar och är ett utmärkt material innanför stockhus. Fungerar ungefär på samma sätt som insulit.

Hacken i stockarna är till för att lerkliningen skall fästa bättre. Stockväggen är förstås ojämn så jag satte in bitar av skivor för att jämna ut det värsta. Helt slät behöver väggen inte vara men det är bra om det finns någorlunda hyfsat stöd bakom skivan. Jag skruvade fast skivorna med stora brickor under skruvarna. Förr använde man spikar men spikhuvudet gick lätt igenom skivan. Tanken är att limma grålumppapp över skivorna innan de målas eller tapetseras och då ser man inte skruvhuvudet och brickorna. Eftersom trappan är kall så köpte jag rostfria brickor så att eventuell kondens inte får dem att rosta.

I kanten på den vänstra skivan syns skruvarna med brickor. Man kan dra åt dem så mycket att de litet sjunker in i skivan. Det tog en hel del tid att passa in den nya skivan (jag satte dit och tog bort den omkring 40 gånger) innan jag fick den tillräckligt tät. Men det var ingen idé att byta skivor ifall jag slarvade med tätheten. Nu går det inte ens ett knivblad in i springorna. Isolering är inte så viktig som täthet. Det finns en del plåtlappar över hål i stockväggen. De är huvudsakligen till för att möss inte skall komma in. Lägg märke till att jag märkt ut var såtena finns (såt=springa mella stockarna). Den märkningen skall flyttas utanpå den slutliga ytan också så man vet var man inte kan fästa nånting – livet blir mycket lättare på det viset.

Lerkliningen på den andra väggen var fin och jämn så det behövdes inga skivbitar där – bara en list i nedre kanten där bröstlisten tidigare varit. Det kommer ny bröstlist ovanpå panelen men den kommer utanpå de nya skivorna.

Om man vill så kan man sätta in ett lager insulitskivor till men vi skall först se hur det här fungerar. Det blev inte färdigt eftersom det finns en elcentral i trappan och det är mycket arbeta med att sätta skivor bakom den. Det behövs också fibercementskiva bakom centralen av brandsäkerhetsskäl.

Nästa skede efter skivorna är att limma grålumppapper. Det behöver förlimning eftersom bägge ytorna är starkt sugande. Man sätter alltså tjockt med tapetklister på både skivor och papp och låter det torka. Därefter sätter man en ny omgång lim på pappen och limmar upp den. Men det är en annan historia …

Fönsterkursen

Fönsterkursen som Gamla folkskolans vänner ordnade den 13 april blev riktigt lyckad. I den deltog 18 personer vilket var vad som rymdes med. Redan nu fick en del titta övar axeln på andra för att se hur Ewa-Maria Wiik fixade till gamla fönster. Tyvärr glömde jag att ta foton från tillfället – man borde ha en skild fotograf som inte har annat att göra än fotografera. Och den här redogörelsen kommer ganska sent beroende på att vi åkte till Sverige genast efter kursen.

Göran hade med sej frontlastaren och vi tog ned ytterbågarna på sydsidan. De är de som först borde kittas och målas. På nordsidan är fönstren mycket bättre. Huvudsakligen är det målningen (nån plastfärg ?) som flagar och så har kittet torkat och fallit ned i nedre kanten på rutorna.

Ett bra tips som vi fick av Ewa-Maria är att blanda linoljekitt med terpentin och dra den blöta massan på kitt som spruckit upp. Då terpentinen avdunstar så fyller kittet sprickorna och tätar dem. En del kitt som är sprucket kan sitta mycket hårt fast och det är alltid riskabelt att ta bort det. Då terpentinen avdunstat kan man måla utanpå med linoljefärg.

Det är ett jättejobb att renovera ett fönster fullständigt. Som Ewa-Maria sade så är det bäst att inte försöka fixa alla fönster under en sommar utan försöka få ett fönster gjort i stället. Annars blir arbetet övermäktigt.

Personligen håller jag mej till den gamla regeln att hellre göra för litet än för mycket och att aldrig försöka reparera nånting som inte är sönder. Vid renovering av hus gör man tyvärr ofta det stora misstaget att göra för mycket. En hälsosam lättja och allmän långsamhet är värdefulla egenskaper hos en byggnadsvårdare :-).

Beprövat byggande: Fönsterlänkar

Beprövat byggande betyder att man använder material och metoder som är minst 60 år gamla (från 1950-talet eller tidigare). Detta för att man skall hinna erfara alla problem och för att förhindra byggandet av fler mögelhus vilket tyvärr började med uppluckrandet av byggnadskvaliteten från 1960-talet framåt. Då skulle det bara gå fort och bli billigt – och dåligt. Dyrt blev det i alla fall. Speciellt om man beaktar att mögelhusen måste rivas efter 50 år medan gamla hus som stått 100 och 200 år kan vara i prima skicka (så länge man håller taket helt).

Fram till 1950-talet fanns det hård klassificering av trävirket. Den ville byggnadsindustrin bli av med för att det skulle bli billigare – för dem. Därför är nya fönster i regel av sämre kvalitet än äldre. Men under de senaste åren har intresset för virket blivit större i Sverige i och med byggnadsvårdens inverkan. Man kan söka på nätet med ”fönstervirke” men jag sätter här två länkar direkt till Alternativ.nu och Svenska byggnadsvårdsföreningen:

Fönstervirket
Materialhörnan – Fönstervirke

I Byggnadsvårdsföreningens databas kan man också söka efter andra fina artiklar om fönster.

Vid renovering av fönster är Riksantikvarieämbetet i Sverige en utmärkt källa liksom Slöjd och byggnadsvård i Västra Sverige.

Fönster: historik och råd vid renovering

Fönsterrenovering – arbetsbeskrivning

Men det gäller att vara försiktig. Då man söker på ”fönsterrenovering” så får man en massa träffar där olika firmor föreslår mer eller mindre vansinniga ”renoveringar”. Vanligen brukar jag kombinera sökordet med ”byggnadsvård” så slipper man de värsta. Men som alltid bör man inte tro på allting som finns på nätet utan gärna läsa flera olika sidor. Då brukar det småningom framkomma en bild av vad som är verklig byggnadsvård och vad som inte är det.

En bok som kan rekommenderas är

Alf Stenbacka, Eva Stenbacka:

Gamla fönster

– renovera, restaurera och underhålla

Den är ganska praktisk och berättar en massa om fönsterrenovering. Den finns också i Gamla folkskolans bibliotek för byggnadsvård.

Välkomna på kursen på måndagen 13 april 2015 kl. 18 på gamla folkskolan i Hindersby.