Tuutställningarna rivna

Det har varit en besvärlig sommar. först blev vårsådden försenad och sedan var det kallt och regnade och nu är tröskandet försenat. Vi har inte ens börjat eftersom vårvetet är så sent. Men vi lyckades i alla fall riva ställningarna kring tuutn på gamla folkskolan i går.

DSCN5239

Man kan säja att arbetet med tuutn nu är avslutat även om det ännu skall dras i några skruvar och en del plåtar skall tätas. Det finns en del arbete kring mellantaket kvar också. Men nu kan man åtminstone ta fotografier av skolan utan att de fula ställningarna stör.

DSCN5241

Men nu börjar takrännan ovanför verandan störa så det är inte slut på arbetsuppgifterna än …

Säkerheten på nätet

För en gångs skull har Kommunikationsverket gjort nånting nyttigt (vanligen sysslar de bara med att sabotera fibernätsbyggandet). Jag fick nyss ett meddelande därifrån där de bad operatörerna redogöra för hur de informerar kunderna om vilka utlandstjänster som används.

Bakgrunden är förstås skandalerna kring NAS spioneri på alla medborgare som Snowden så förtjänstfullt avslöjade till stor personlig risk. Likaså bråket kring FRA i Sverige.

Kommunikationsverket säjer direkt ut att där operatörer använder tjänster köpta från utlandet (läs: USA) så gäller inte den finländska lagen om brev- och telefonhemlighet (överförd till nätet). Till exempel om nån operatör har epostservern i USA. Vilket inte alls är ovanligt fastän det är en “inhemsk” firma som säljer tjänsten. Man vet tvärtom med säkerhet att allt avlyssnas i så fall.

Men HB Service AB har inga som helst utlandstjänster. Inte ens inhemska tjänster. Utom DNS-servern hos Nebula – alltså den server som översätter ett namn till numerisk adress som nätet kan förstå. Till exempel blir hindersby.net=194.63.248.52. Om ni har satt in 213.30.180.230 som DNS-server så är det Nebula som sköter översättningen. Skurkarna är intresserade också av den här enkla tjänsten för de kan se vem som kopplas vart. I vårt fall ser de dock bara att nån från 84.20.155.2 (vår adress utåt) kopplar upp sej. De kan inte se vilken anslutning DNS-begäran kom ifrån.

Vi sköter bara om att datapaketen går ut till Internet. Sedan är det vars och ens ansvar att akta sej för skurkarna. Det kan vi inte göra nånting åt. Men alla våra apparater är helt inom lokalnätet bakom en brandmur och således ganska säkra. Till exempel fotoalbumet. Men ingenting är helt säkert. Vill man vara fullständigt säker så är det bara att koppla bort datamaskinen från nätet helt och hållet.

Speciellt vill jag varna för all slags “moln”-tjänster. De är mycket ofta kopplade till datamaskiner och nät i USA och alltså högrisk. Det finns personliga molntjänster (t.ex. gratisprogrammet owncloud) och filernas säkerhetslagring sköts bäst via en egen hårdskiva. Eposten kan skötas via närbelägna servrar – kolla att de verkligen finns åtminstone inom EU som har betydligt bättre lagar än USA. Detsamma gäller IP-telefoni.

I verkligheten är precis allting som rör sej i nätet helt offentligt – molnföretagen må nu påstå vad som helst. All kryptering går att knäcka. Men det finns större och mindre risker. Man kan lämna dörren på vid gavel eller man kan låsa den. En tjuv kan förstås alltid bryta sej in genom dörren men det är ändå bättre att ha bra lås än en dörr på vid gavel.

Det är ett dumt argument att “jag har inget att dölja”. Det har vi inte hemma heller men har i alla fall lås på tvättrumsdörren och gardiner för fönstret. Nån sort privatliv vill man ändå ha.

 

Plåtslagaren färdig

Inte går det ännu att tröska det sena vetet så för att få tiden att gå så satte jag upp de sista plåtarna på tuutn. Nu finns det plåt också utanpå kransen så där inte ligger snö och vatten som sugs in i teglet så det fryser sönder.

DSCN5228

Det var ganska enkelt att göra falsarna med den nya falstången. Det behövdes inga fästen för då man satte fast falsarna och vände ned dem så spände plåten åt kring tuutn riktigt starkt.

Nu är tuutn så gott som färdig. Det behövs bara litet skruvar för att fästa åsplåtarna ännu. Nu gäller det bara att riva ställningen försiktigt …

DSCN5231

Fibersvetsning

Eftersom det inte går att tröska så började jag svetsa fiber i stället. Det borde jag ha gjort för länge sedan men förra sommaren gick helt åt att bygga om stuvun efter branden. Själva svetsandet tog inte många minuter men det gick nån dag till att plocka fram all utrustning och lappa ihop hönsburen som höll på att gå upp i fogarna.

Och så tog det en stund att hitta fiberkablarna i gräset som växt alldeles förskräckligt den här sommaren. Och gräva fram dem. De var mycket snyggt inlagda i plast med ett cementlock utanpå.DSCN5206

Grävandet var inte så svårt bara man fick bort det eländiga gräset. Det skyddande locket måste vara cement. Plastlock är mycket sämre. Om man gräver med maskin så hör man inte fastän ett plastlock krossas men det hörs genast då skopan tar i ett cementlock.

Under lockat fanns det mera lera men den var mjuk efter den senaste tiden regn. Plasten var förstås inte vattentät men hindrade att kabeln blev inbakad i lera.

DSCN5209

Skarvarna skall vara vattentäta men det är bara reklam. Till all tur så gör det inget för fibern attbli litet våt. Den här skarven svetsades för nio år sedan.

DSCN5212

Det var litet nervöst att öppna skarven för all trafik i Lappträsk går igenom den här från huvudcentralen i gamla folkskolan till Kouvola. Men det gick bra att sätta in den nya kabeln och svetsa den i två lediga fibrer.

Sedan var det bara att gräva ned kabelslingorna på nytt.

DSCN5218

Och så förgylldes ju arbetet av att jag hade sällskap av en pratsam liten flicka.

DSCN5220

 

Rinken förnyas

Rinken har förnyats bakom gamla folkskolan. Den har fått nytt underlag som torde vara jämnare och mera hållbart. En hel del stora maskiner har sysslat där sedan sista augusti.

DSCN5198

Själva rinken är borttagen medan ytan förnyas.

DSCN5199

Ytan skall förstås packas ordentligt.

DSCN5200

Och ganska fint blev det.

DSCN5216

Nu gäller det bara att få en fin vinter som är kall men med litet snö.