Innerväggar med grålumppapp

Man kan måla eller tapetsera innerväggar men vi såg en intressant ytbeläggning på Gysinge byggnadsvårdcentrum i Stockholm. Man hade klistrat bitar av grålumppapp som var rivna till ca. 50×50 cm. De bildade ett svagt men tydligt mönster på väggen – mycket intressantare än en helt slät vägg. Här förklarar jag hur man kan göra i praktiken för att få sådana väggar.

I arbetsrummet i gamla folkskolan har vi stockväggar med mjuka träfiberskivor som är skruvade med brickor och träskruvar. Mjuka skivor ger efter så där lagom för stockväggar är sällan riktigt raka men de är tillräckligt stadiga för att ge en slät om än buktig yta. Vi har en vägg med hårdkartong, hårda tunna träfiberskivor, om de blir litet mera buktiga.

För att klistra grålumppapp behöver man tapetklister och det skall vara rent cellulosaklister utan “förstärkning”. Tyvärr är det svårt att hitta i en vanlig affär men man skall inte köpa nånting från dessa eftersom dagens byggteknik är urusel liksom de moderna materialen. Bygnadsvårdsbutiker är numera de enda man kan anlita. I vårt fall är det närmast Byggnadsapoteket i Fiskars som har material av tillräckligt god kvalitet. De har en butik på nätet (och fysiska butiker i Fiskars och Helsingfors) som kan skicka det man behöver och i det här fallet var det tapetklister. Man behöver också en riktig klisterborste för det skall slabbas på en stor mängd klister (gå till SHOP och sök på “tapetklister”).

Lim&Handtryck tillverkar äkta cellulosaklister. En påse blandas i 4 l vatten. Rör om hela tiden och strö försiktigt pulvret i vattnet så det inte blir klimpar. Sedan skall limmet stå i minst en timme. Jag blandade på kvällen och lät stå över natten. Cellulosaklister torkar inte så fort och kan alltid lösas upp med vatten. Om man glömmer att tvätta penseln så är det bara att ställa den i vatten och den blir som ny. Klistret skall vara tjockt så stickan står av sej själv men då de sugande skivorna förklistras så kan man sätta till 2 liter vatten så det är lättare att stryka på.

DSCN5835

DSCN5837

Sedan är det bara ti smått opa (slabba på) och tillräckligt tjockt. Skivorna suger alldeles förskräckligt. Till förklistring av ca. 30 kvadratmeter behövdes det en och en halv påse klister. Det står på påsen att den räcker till för att limma upp 30 kvadratmeter tapet men det gäller absolut inte grålumppapp på sugande yta. Allt som allt gick det åt fem och en halv påse så man kan räkna med fem gånger mer klister än för vanliga tapeter.

DSCN5838

Här syns och fästskruvarna. Vanliga spikar dög inte för huvudet gick genom den mjuka skivan. Med stora (rostfria) brickor och skruv är det dessutom lättare att ställa spänningen på skruven så den håller skivan spänd men inte går igenom.

Bitarna av grålumppapp bör rivas så att kanten blir litet avfasad och lättare att limma. Att klippa eller skära ger inte snyggare skarv – tvärtom. En sådan kant spärrar dessutom lättare ut och kan blir riktigt ful. Placeringen av bitarna blir också känslig. Med riven kant gör det inte så mycket om biten kommer litet fel. Det ger bara en mer levande yta om den är litet oregelbunden.

Mät 50 cm i en kanten och vik pappen så att de raka sidorna är exakt mot varandra. Då blir vinkeln precis 90 grader. Man bör dra med en penna eller dylikt över vikningen så den blir “vass”. Sedan lägger man en rak list över pappen precis vid vikningen och river försiktigt av biten. Det går inte att dra av biten i ett tag utan man måste flytta handen så att spänningen på pappen är litet mot en själv.

DSCN5849

 

Sedan viker man biten på mitten och gör vikningen skarp och rivar av den så man får två bitar på 50×50 cm. Om man viker också åt andra hållet innan man river så blir den rivna kanten riktigt rak. Ju skarpare veck desto lättare att riva.

Sedan gäller det att dra ett streck 1 cm ovanför bitens plats på väggen så att bitarna inte börjar gå snett på väggen. Det är inte så känsligt hur man placerar bitarna – nån cm hit eller dit eller litet snett märks just inte. Men om de går tio cm uppåt så syns det. Väggarna i arbetsrummet had mycket olika höjd (8 cm skillnad) så jag satte strecket i vattenpass men om man har ett rakt golv under så kan man mäta därifrån.

Man kan gärna mäta väggens höjd och räkna ut hur mycket bitarna bör komma på varandra för att det skall bli någorlunda jämnt. Vårt arbetsrum är ca. 335 cm högt så det blev sju bitar på höjden med en par centimeters överlappning.

DSCN5852

Man stryker sedan tjockt med klister på pappbitarnas baksida. Nu har grålumppappen en sida som är litet jämnare än den andra och jag satte den jämna sidan utåt eftersom vi tänkte måla den. Men man kan lika bra sätta tvärtom. I alla fall är det bra att ha samma sida utåt över hela väggen.

DSCN5853

Bitarna viks ihop och får dra i ca. tio minuter – men inte för länge. Hinner de bli för torra så går det bra att blöta upp dem.

DSCN5854

Om det kommer litet lim på baksidan så gör det inget för skarvarna skall limmas utanpå också.

Uppsättningen börjas helst från ett hörn eller ett fönster. I stockhus är hörnen milt sagt krokiga men med de här små bitarna är det lätt att tapetsera dem. De får svänga hit och dit allt hur det passar i hörnet. Kom ihåg att sätta den skurna kanten från rullen uppåt så den täcks av följande lager med bitar. Det ser inte bra ut om en del kanter är skurna och andra rivna på den färdiga ytan.

Man stryker klister jämnt på väggen (som är förklistrad) och sätter sedan upp pappbiten och stryker fast den ordentligt med en tapetborste – från mitten utåt. Speciellt där det finns skruvhuvud bör man stryka fast pappen ordentligt runtom skruven. Nu är det viktigt att pappen har ordentligt med lim och har dragit tillräckligt för då är den mjuk och kan strykas fast också i gropar i väggen.  Kanterna på biten strykes fast med klisterborsten. För att kanterna skall sitta ordentligt bör de limmas utifrån också. Arbeta fast kanterna grundligt med klisterborsten.

DSCN5855

Man limmar de följande bitarna ett par cm utanpå och går från hörnet utåt ochnerifrån uppåt. Placera skarvar ovanför dörrar och vid fönster för där kommer det troligen smalare bitar eftersom väggarna sällan passar precis för hela 50 cm bitar. På bilden nedan har rivningen misslyckats litet men det gör inget för nästa bit täcker kanten. Råkar man riva en bit halvt itu så kan man limma dit den i alla fall för skarven syns knappast.

DSCN5858

Då limmet torkat så synns det knappast och efter målning så är det bara kanterna som bildar ett svagt mönster.

DSCN5871

Vid fönstren bör man vara noga med limningen. Där tätar pappen springorna om den är ordentligt limmad. Här är den dragen upp på fönsterkarmen och kommer att pressas fast av fönsterfodringen.  Här är bitarna limmade från fönstret utåt och den skurna kanten vänd mot fönstret. Under högra fönstret syns en smalare bit som är placerad mitt under fönstret.

DSCN5875

Likaså ovanför dörren.

DSCN5877

Och så är sista biten fastklistrad …

DSCN5879

Arbetsåtgången för omkring 160 bitar (ca. 40 kvadratmeter) var ungefär 35 timmar. Visst går det snabbare att sätta upp tunna tapeter men de här skall nu hålla i hundra år :-). Det blir intressant att se hur det ser ut då väggarna är målade.

 

 

Lopptorg den 16 juli 2016 på gamla folkskolan

Styrelsen beslöt vid sitt senaste möte att ordna lopptorg på gamla folkskolan lördagen den 16 juli 2016. Samtidigt pågår Kristinas Peugeotutställning  vid skolan.

Alla som vill delta eller skänka saker till skolans lopptorg kan ta kontakt med Inga 040-5517324.

Man får gärna ta bort osålda saker efter lopptorget så våra utrymmen inte blir fyllda med lopptorgssaker.

 

Grålumppapp på väggarna

Efter diverse resor hit och dit och en och annan liten katastrof så har äntligen arbetet på väggarna i arbetsrummet i gamla folkskolan börjat. Under Johanni så blev den första rullen uppklistrad och arbetet fortsätter nu i början på veckan. Den som har lust kan komma och se på – eller greppa limpenseln.

Grålumppappret kommer i rullar på 15×1 meter och rivs först i bitar på 50×50 cm som sedan klistras upp på väggskivorna litet om varandra. Det ger ett svagt rutmönster som är ganska dekorativt. Det kan sedan tapetseras eller målas.

Det går åt massor av klister för både insulitskivorna (mjuka träfiberskivor) och pappen är starkt sugande. Man bör räkna med minst tre gånger mer klister än normalt. Nästan två påsar med klister gick åt för att förklistra skivorna och över en påse gick åt till att limma upp bitarna från en rulle. Speciellt nu då det är så varmt så skall man smocka på tjockt med klister.

DSCN5869

Här är 60 bitar uppklistrade och det behövs ännu omkring 120 till. En grundligare anvisning om hur man klistrar kommer senare. Den som är intresserad kan ringa Nisse på 0457-0184385.

 

Mykelvatn – bilder

Bertel Mickos har gett Gamla folksolans vänner en plansch med foton från mykelvatne (översvämningarna). Där finns klassiska bilder från mykelvatne under flera olika år och platser.

DSCN5812

Det här är nånting vi inte sett på länge och yngre har aldrig varit med om det. Så det är ett värdefullt minne från gångna tider då det årliga mykelvatne var alldeles normalt – ibland mer och ibland mindre. Det värsta var då skogsdikningen började för då kom vattnet så snabbt ut ur skogarna att det blev översvämning bar med ett 35 mm regn – också mitt i sommaren.

Om nån undrar så kommer ordet mykelvatn från den urgamla stammen “myc-” som betyder “stor” eller – just det – “mycket”.

Tanken är att skanna in bilderna med bättre kvalitet och sätta in dem i fotoalbumet – bara jag nu hinner …

Vi tackar för fotona !

 

Arbetsamt att fira

Jag vill hjärtligt tacka alla som gratulerat mej. Och alla som helt finkänsligt låtit bli att påminna mej om hur gammal jag blivit.

DSCN0988

Vi åkte till Medåker med brorsan (+ gummor) mitt i vårbrådskan. Sådden fick jag just och just avklarad i alla fall. Jag är inte mycket för att fira men kaffe med  princesstårta blev det i alla fall. Princesstårta har blivit tradition sedan vi firade den bättre hälftens 50-årsdag.

Därefter satte jag brorsan i arbete. Vi firade upp ett (litet) hus i en backe. Det fanns inte några andra hjälpmedel än jäärnstavur men det gick bra. Eftersom det skulle upp i stenbacken så gick det inte att rulla på plankor som jag gjorde då jag flytta det förra gången (då vi byggde bastun). Men först skulle det vändas.

DSCN0989

Hävstångsprincipen är nyttig då man skall vända ett hus och med lämpliga kuddår å bråt (hävstångsstöd) går det bra. Som Arkimedes sa “Ge mig en fast punkt och jag skall rubba jorden”. Bara man har kårt bråt så orkar man med vad som helst. Det var nu inte Arkimedes som uppfann hävstången utan den hade nog använts i tusentals år före honom men han formulerade principen.

Och sedan var det bara att maka upp boden över diket och upp på stenarna i backen.

DSCN0992

Det behövdes en hel del stenar under ena ändan för att det skulle stå någorlunda rakt. Backen är ganska brant och hög. Men nu blir det fin utsikt då jag flyttar huusdörrn i gaveln och sätter in ett fönster i den. Och alla hindersbyggar vet ju vad huusi är. Utsikten består av äppelträden och åkern bakom dem som sluttar nedåt ända fram till bäcken.

Nu ser det betydligt bättre ut på backan då boden är mera undanskymd. Den skall ännu få rätt taklutning och rätt takmaterial (tegel) och väggarna skall få en sågad brädpanel så den passar ihop med de andra husen.

DSCN5754

Så jag är riktigt nöjd med firandet för vi fick en hel del gjort.

Då vi kom hem stod dikena och åkrarna fulla med vatten för det hade regnat 40 mm. På våra osnygga åkrar ser man ännu inte hur brodden klarat sej eftersom det står en massa halm här och där men på sina ställen ser den ganska bra ut. På leråkrarna är duntana (backarna) de bästa.

Det blev brådska med reparationer då vi kommit hem men nu har det ledigare efter det jag fått sprutan genom granskningen. Det blåser så eländigt att det inte går att spruta nu men det  skall väl lugna sej så småningom.