Årsmöte med bio

Gamla folkskolans vänner höll årsmöte på söndagen och efter det var det filmförevisning i slöjdsalen. Där testade vi hur visningen fungerar i den stora salen. Det gick ju bra i lilla salen men den var alldeles för liten för 50 personer som nästan fick sitta på varandra.

DSCN2040_endra

Duken är 2×3 meter och fäst vid en bräda i taket med en bräda i nedre kanten som vikt. Projektorn och datamaskinen syns på bordet nere till vänster. Under bordet finns Åke Grandells förstärkare som han gav föreningen som gåva 2014. Filmerna måste digitaliseras och visas sedan med ett gratisprogram i Linux på maskinen (vlc eller mplayer). Bild och ljudkvaliteten är ganska bra. Projektorn är redan några år gammal och klarar inte de nyaste formaten. Men vi väntar på att de nya LED-projektorerna skall få tillräcklig ljusstyrka förrän vi byter.

Det som var oklart var huruvida ljusstyrkan skulle räcka till i den stora salen men det gick bra. Mörkläggningsgardinerna som vi hämtade från Hörks hage i Grängesberg fungerar bra. De vara tidigare i Folkets hus därstädes.  Om solen lyser riktigt starkt mot ändväggens fönster kan det vara problem men då kan man förstärka mörkläggningen med skivor mot fönstren. Summa summarum så fungerar också slöjdsalen som biograf.

På bilden syns 34:an från Youtube. Vi har ju optofibernätets huvudcentral i gamla folkskolan och det är lätt att visa strömmande video på duken. Men Hindersby biografteater visar främst egna produktioner. Vi har ca. 160 timmar videor inspelade på 90-talet i Hindersby. På söndagen visade vi den video som handlar om Mosa-Gusta. Han odlade upp ca. 10 hektar mitt i skogen för över 100 år sedan. På videon finns också personer som bott vid Mosa-Gustas och kunde berätta om stället. Intresset var stort och vi kommer att fortsätta med visningarna av videofilmerna. Troligen är ”Ängshö” nästa på listan men den kräver litet redigering och texter före det.

DSCN2061

DSCN2066

Sven Andersson (längst framme till höger) och Sven Silfvast (i röd blus vid fönstret) var med och spelade in videofilmerna tillsammans med Hilding Ollas (död). De måste nu digitaliseras så fort som möjligt för att bevara kvaliteten eftersom magnetband blir litet sämre för varje år.

Som vanligt bjöd Inga på kaffe och bulla samt fina piroger som var eftertraktade (se bilden nedan). Inga själv sitter i mitten. Filmen och kaffet var gratis men man fick skänka en liten slant åt föreningen om man råkade ha pengar med sej.

DSCN2052

På väggen bakom syns annars de tavlor av skolhusen som Bertel Mickos målat och skänkt åt Gamla folkskolans vänner. Platsen är mötesrummet som var gamla lärarbostadens sal.

 

 

Sol över GFVs årsmöte

Idag inför Gamla folkskolans vänners årsmöte har vi beställt solsken och värme. Det har regnat de senaste dagarna men nu skall solen titta fram. Och prognoserna lovar 10-12 plusgrader.

De senaste dagarna har vi satt upp skivor på väggarna i arbetsrummet – äntligen.  Slöjdsalen är tömd och biografen installerad. Men vi får se hur bra mörkläggningen fungerar då filmen skall visas. Då skulle det vara bra om solen gick i moln för annars lyser den rakt mot fönstren i ändväggen.

Den film (video) vi tänkte visa är om Mosa-Gusta och inspelad 1992. Den är omkring 40 minuter lång. Efter årsmötet dricker vi kaffe och sedan börjar vi se på filmen ungefär halv fyra.

Välkomna !

 

Hindersby biografteater presenterar: Mosa-Gustas

Vi har Gamla folkskolans vänners årsmöte på söndagen den 10 april kl.14. Därefter blir det kaffe (med frivillig avgift) och hoppeligen kan vi börja med filmen (videon)

söndagen den 10 april 2016 kl. 15:30

Det här är en video från 1992. Mosa-Gusta var alltså en utflyttare från Labby som bodde i skogen ganska långt ifrån byn. Kom med och se på filmen så får ni veta mera.

 

Arbetsrummet får nya väggytor

Det var meningen att arbetsrummet på gamla folkskolan skulle lagas redan för två år sedan men så kom det ena och det andra emellan. Inte minst vår köksbrand som effektivt tog bort två år av min tid. Men nu är arbetet i gång igen.

Insulitskivor (mjuka träfiberskivor) skruvas fast innan för stockväggarna. Skruvas för att det är lättare att reglera hur hårt man drar fast skivan. Skivorna är faktiskt mjuka och man måste ha stora brickor under skruven. Jag försökte först spika med spik för takpapp med stora huvuden men de drogs igenom skivan. Så jag köpte tusen stora rostfria brickor och skruvar fast med dem. Drar man till litet för hårt så är det bara att skruva ut skruven en aning.

DSCN5592

En stockvägg är ju aldrig helt rak men tillsvidare har jag inte behövt sätta in fyllning under skivorna som är skruvade direkt i stockarna. Utanpå skivorna limmas sedan grålumppapp som rivs i bitar ca. 50×50 cm. De måste rivas för att kanterna skall se snygga ut. Det ser mycket sämre ut med skurna kanter. Utanpå lapparna kan man limma tapet eller helt enkelt måla. En fördel är också att alla springor blir tätade av grålumppappen.

Märk väl att det INTE kommer någon ångspärr – alltså ingen plast. För att ett gammalt hus skall fungera så måste fukten få röra sej in och ut genom väggen. Men det får inte vara springor så att luften kan röra sej för då blir det drag. Alltså vindtätt men inte ångtätt.

Brandmuren i hörnet där det fanns en kakelugn skall tas fram och målas. Den är nu täckt med tapeter. Då tapeten togs bort så fanns det tidningar limmade på muren under tapeterna och man ser bra när tapetseringen är gjord. I tidningarna finns nämligen kungörelser från den 24 maj 1960 så tapeterna måste vara uppsatta efter det. Troligen i juni då skolan var stängd för sommarlovet.

DSCN5634

DSCN5635

Då kunde man köpa en Mosse  farmare för 590 000 och den var fyrväxlad !

DSCN5633_endra

Att det var länge sedan ser man på nyheten om att en stor fabrik för asbestcementrör byggdes (asbest förbjöds 1992 helt i Finland – men redan 1972 i Danmark).

DSCN5637

Då väggarna är klara så måste taket målas förrän vi målar väggarna och sist av allt sätts det nya trägolvet in. Fast dit är det ännu lång väg …

Gamla folkskolans vänner årsmöte sön 10 april

Gamla folkskolans vänner i Hindersby rf. håller årsmöte

söndagen den 10 april 2015 kl. 14:00 på gamla folkskolan

Stadgeenliga ärenden

Efter mötet testar vi hur slöjdsalen fungerar som biografteater. Det blev ju ganska trängt i lilla salen då vi inledde verksamheten. Nu har vi fått en filmduk som är 2×3 meter i slöjdsalen och skall försöka visa filmer på den. Det ställer större krav på projektorn och på mörkläggningen. I lilla salen var mörkläggningen synnerligen effektiv men där vetter fönstren mot norr. I slöjdsalen kan möjligen solen från söder och väster göra mörkläggningsgardinerna mindre effektiva.

Då duken är större måste projektorn flyttas bakåt och ljusstyrkan försvagas tillika. Men i den stor salen behövs en stor duk.

Vi skall försöka visa videofilmer inspelade i Hindersby. Årsmötet tar väl omkring två timmar så filmerna visas omkring klockan fyra på eftermiddagen. Man behöver inte vara medlem i GFV för att komma och se på filmerna.

 

 

 

Hjärnveckan

Vi har just nu internationella hjärnveckan och med anledning av det så besökte Kvanthopp (Finlands svenska radio)  köldlaboratoriet vid Tekniska högskolan (kallas numera Aalto-universitetet) i Otnäs. Där arbetar hindersbyggen Mia Liljeström (f. Husberg) med hjärnforskning. Lyssna på Kvanthopp och Annika Hultén och Mia här:

http://arenan.yle.fi/1-3364109

 

Gamla äppelsorter i Lappträsk med omnejd

Under de fem senaste åren har Lappträsk hembygdsförening genomfört en omfattande inventering av gamla kulturväxter i nejden. Samlingarna är redan ganska stora och många av de prydnads- och nyttoväxter som har samlats in är redan planterade på hembygdsgården Kycklings i centrala Lappträsk.

Ky_appelutst_0225

Under inventeringens gång kom äppelträden att få den största uppmärksamheten eftersom det visade sig att det på många gårdar växer gamla äppelträd av förnämliga sorter. Det här är med största sannolikhet ett resultat av att Lantmannaskolan i Östra Nyland verkade på orten under åren 1913 – 1957. Eleverna fick lära sig sköta trädgårdar, ympa träd och ta hand om skörden. Under de kalla krigsvintrarna dog ändå en stor del av det planterade materialet, men de sorter som överlevde visade sig vara speciellt härdiga sorter som kan odlas också östligaste Nyland där klimatet är betydligt strängare än i andra delar av Nyland. De här träden har nu förökats genom att samla in kvistar som ympats in på härdiga fröstammar av sorten Antonovka. I detta nu har några hundra träd redan planterats ut i olika trädgårdar i Lappträsk. På Kycklings finns 76 nya äppelträd och 7 päronträd. Ytterligare omkring 20 äppelträd väntar på att bli planterade, några päronträd samt ett antal plommon- och körsbärsträd. Många bärbuskar har planterats och likaså ett relativt stort antal prydnadsväxter.

Fortsätt läsa ”Gamla äppelsorter i Lappträsk med omnejd”