Författare: Bos-Sestu Nisse

Gamla kök har varit intressanta den senaste tiden – av förekommen anledning som det heter. Jag skulle bara installera vattenrören men det blev en grundligare köksremont i stället. Det borde man ju ha insett …

Nå, det var inte så klart hur man gör köksremont i ett gammalt hus. Tvärtom är köket en av de besvärligaste sakerna eftersom kök ändras hela tiden och gamla hus vanligen har kök som är hopsatta från flera olika tidsepoker. Till all tur finns det en hel del på nätet. En av de bästa sidorna är den som Länsmuseet i Gävleborg har satt ihop med en massa fotografier från olika epoker.

Byggnadsvårdarnas Kökskatalog

(jag fick inte länken att fungera – sök på ”Byggnadsvårdarnas kökskatalog” )

En kort artikel om kök från funkis till 60-tal finns på Byggahus.se:

Kök från funkis fram till 60-talet

Ett citat därifrån: ” Under 50-talet förekom milda kulörer i gult, grönt och blått. ”

Man kan också läsa tidskriften Gård och torp (som brukar finnas på OSLA i Tjörkby) som haft en hel del artiklar om gamla kök.

Var rädd om ditt gamla kök!

Vid sekelskiftet 1900  var köket inte speciellt inrett utan bestod huvudsakligen av en vedspis i stugan. En vattentunna stod bredvid och oftast hade man ett slaskämbar och ett grisämbar. En stor bekvämlighet var då man satte in en slasktratt i ytterväggen med ett rör ut. I gamla folkskolan syns ännu hålet i ytterväggen.

Köksskåp fanns det inte alltid utan tallrikarna sattes ofta i en hylla på väggen. Tallrikshyllorna kan finnas kvar ännu på många ställen men oftast ute i verkstaden. Det var fina hyllor som man inte gärna slog sönder då man skaffade ett större köksskåp.

Det som fanns var ett stort skafferi – ibland med hyllor på två väggar. Det måste ligga vid ytterväggen helst mot norr med ett litet fönster som man kunde öppna och få in kall luft. Kylskåp fanns inte men i rika hem kunde det finnas ett isskåp. Is skaffade man på vintern då man sågade block som fraktades hem och täcktes med sågspånor. Jag minns ännu sågspånshopen där vi förvarade vår is. Den fanns kvar långt in på sommaren om man täckte ordentligt.

De gamla köken kunde finnas kvar in på 1970-talet. Men redan 1917 på Hemutställningen i Sverige presenterades det som var början till det moderna köket. Sverige utredde på 1930-talet arbetsförhållandena i köket och en standard skapades småningom under 40-talet och 1950 blev den officiellt godkänd. Den svenska köksstandarden blev internationellet känd och ”exporterades” till många länder.

I början byggdes köksinredningen på plats av lösvirke och de standardiserade fabrikstillverkade skåpen är en relativt ny sak. Det ”nya” övre skåpet i gamla folkskolan är byggt i heltrå med limmade och skruvade hyllor. Kvaliteten på inredningen ända fram till slutet på 50-talet är överlägsen den nuvarande så det lönar sej att spara den.

De gamla skåpdörrarna var ofta överfalsade så att de såg tunna och eleganta ut. De moderna dörrarna som går utanpå ramen ser betydligt klumpigare ut. Handtagen var också tunnare och bättre formgivna än de kantiga aluminiumhandtag som kom senare.

Diskbänkar av rostfri plåt kom på 1930-talet ersatte småningom slasktratten men till den behövdes ett avlopp vilket inte alls var enkelt att sätta in i ett gammalt hus så den togs i bruk allmänt först på 50-talet. De gamla diskbänkarna har riktigt tjock rostfri plåt och är betydligt stabilare än dagens sladdriga plåtbänkar. Det är lätt att rengöra en gammal rostfri diskbänk så den bör sparas och återanvändas. Om den har en uppåtgående plåtkant bakom så är den också lättare att installera så att vatten inte kan rinna bakom bänken.

Arbetsskivorna var av rent trä förr. Redan på 30-talet kom Perstorpsskivan (laminat) men den slog igenom på allvar först på 50-talet. Under hela 1900-talet användes också marmorskivor men bara i förmögna hem.

Golvet i köket var vanligt trägolv men ganska tidigt kom korkmattan vi8lket gjorde renöringen enklare. Väggarna var i början på 1900-talet ofta täckta av pärlspont nertill medan det fanns papp ovanför som målades eller täcktes med tapet. Panelen målades med linoljefärg.

Som med allt annat byggande så är kvaliteten mycket bättre före 1960. Därefter kom massor med billigt skräp. Om man bygger om köket så kan det löna sej att spara det som är gammalt och hellre kasta ut det som är nyare. Modern målfärg kan skrapas bort om man använder värmelampa eller varmluftspistol. Starka färger bör absolut tas bort förrän man målar med 50-talets ljusa färger men man kan måla utanpå ljusa färger ifall de sitter fast och är i gott skick.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu är alla skådörrarna nertagna så det är lämpligt att måla dem. Men vilken färg ? Jag funderade på ljusblått för det var vanligt på 50-talet med ljust gult, blått och grönt. Tanken är att använda Allbäcks Linus tempera och den ljusblåa ser ut så här (men den rätta färgen syns inte på skärmen utan bara i verkligheten):

Så här kunde det se ut:

Epost till Gamla folkskolans vänner: GFV<op>Hindersby.net.

Vi fick upp det på väggen i alla fall.

I dag lyfte vi in det nya överskåpet i köket. Men först efter att ha huggit bort litet från dörrkarmen. Det räckte inte med att skruva bort gångjärnen – det tog emot en liten cm i alla fall. Inte att undra på för skåpet är faktiskt stort.

Så här mycket (litet) måste jag hugga av karmen. Med litet målfärg så ser knappast någon det – utom ni som läser det här och vet om det …

Nu är det ”bara” att lyfta upp det och skruva fast. Och så skall dörrarna målas förstås.

 

Idag kopplade vi på vattnet till köket och bostadens WC och därmed är första skedet i ombyggnaden av gamla folkskolan klar: värmen och vattnet. Men det finns ännu mycket kvar också i köket innan det kan användas. Köksskåpen skall installeras och så skall det snyggas upp litet.

Det tog tid men nu är alla rören kopplade – också i köket och bostadens WC. Men jag har ännu inte vågat provtrycka dem. Det är bäst att man gör det på förmiddagen så man har hela dagen på sej att torka upp vattnet :-). Ifall man skulle råka glömma att dra till någon koppling ordentligt …

Så här ser det ut bakom diskbordet. PEX-rören (plast) är inne i skyddsrör (blå och röda) och allting är inne i isoleringsrör (grå). Under isoleringen finns också värmeslingor (klena bå på bilden). Allting är i lådor som hestår av två 5 cm ribbor  med en täckskiva. Alla rör är alltså dragna utanpå väggarna – ingenting finns inne i väggarna eller under golvet. Man ser genast om de börjar läcka vilket begränsar eventuella vattenskador betydligt. De värsta vattenskadorna är de som läckt i åratal utan att någon märkt det.

Rören fryser inte med litet då de är isolerade och har värmeslingor under isoleringen. WC:n i hörnet med två ytterväggar var ett problem då rören frös nästan varje vinter. Inte att undra på eftersom de var dragna i golvet utanpå stensockeln. Om man kommer åt rören inifrån så är det lätt att sätta en värmefläkt att tina upp dem. Men det behövs knappast med de här installationerna. Alla rör är nu mitt inne i huset utom de som går till WC:n i hörnet.

Nu måste ännu köksskåpen fixas och där är det nödvändigt med litet reparationer. Ett par lister måste bytas men inget större. Nya handtag kom i dag – köpta på Tradera för 150 kronor. Ett nytt handtag kostar redan närmare 100 kronor (10 euro) så det var rätt bra för 20 st. De kommer från Västerås men det tog bara ett par dagar att få dem i postlådan.

Det är inte omöjligt att vi får igång köket och WC:n ännu i år och då blir huset genast mycket användbarare. Sedan fortsätter arbetet med arbetsrummet som fått vänta medan köket lagas.

Göran tog reda på att det är fritt fram att mura upp en pipa eftersom det har funnits och grund och brandmurning finns kvar. Så nästa sommar gäller det att plocka fram mursleven. Grandells Åke har donerat pengar till en eldstad som troligen byggs som plåtugn enligt gammalt mönster. Numera tillverkas dessa på nytt och man kan få en sats för ett ganska hyfsat pris.

Värmen från värmepumparna har fungerat bra. Då det var litet varmare måste jag stänga av den i köket så man skulle orka arbeta där. Nu blir det första vintern då vi har hela huset uppvärmt med värmepumparna och vi följer förstås noga med elförbrukningen.