Gamla folkskolans vänner årsmöte sön 10 april

Gamla folkskolans vänner i Hindersby rf. håller årsmöte

söndagen den 10 april 2015 kl. 14:00 på gamla folkskolan

Stadgeenliga ärenden

Efter mötet testar vi hur slöjdsalen fungerar som biografteater. Det blev ju ganska trängt i lilla salen då vi inledde verksamheten. Nu har vi fått en filmduk som är 2×3 meter i slöjdsalen och skall försöka visa filmer på den. Det ställer större krav på projektorn och på mörkläggningen. I lilla salen var mörkläggningen synnerligen effektiv men där vetter fönstren mot norr. I slöjdsalen kan möjligen solen från söder och väster göra mörkläggningsgardinerna mindre effektiva.

Då duken är större måste projektorn flyttas bakåt och ljusstyrkan försvagas tillika. Men i den stor salen behövs en stor duk.

Vi skall försöka visa videofilmer inspelade i Hindersby. Årsmötet tar väl omkring två timmar så filmerna visas omkring klockan fyra på eftermiddagen. Man behöver inte vara medlem i GFV för att komma och se på filmerna.

 

 

 

Smockfullt på Hindersby biografteater

I går invigdes Hindersby biograf med två filmer från förr. Vi hade meddelat om visningen ganska försiktigt men lilla salen var smockfull. Trots det stora bordet så rymdes omkring 50 personer ! Värre var det med parkeringen nu på vintern. Men tanken var att se hur stort intresset var. Och nu vet vi att allt skall göras större både utomhus och inomhus.

Årensningsfilmen som vi fått av Bertel Mickos visades och visst var det ett stort projekt som efter 30 års kamp slutligen genomfördes i början på 90-talet. Och genomfördes fint. All heder till dem som arbetade med projektet och till ingenjör Raimo Nissinen som lyssnade på byborna och skötte planeringen alldeles utmärkt. Många av oss minns ännu ”mykelvatne” som ibland gjorde det omöjligt att köra på vägarna ens med traktor.

Den andra filmen kom från SF-film på 30-talet och visade höbärgning i Hämeenkyrö. Den ingår i serien Isien työt som innehåller en mängd gamla journalfilmer som visades på biograferna före den egentliga filmen. Den visade höbärgning med riktigt gamla metoder som knappast använts i vår by under 1900-talet.

Dessa filmer har förstås inte så fantastisk teknisk kvalitet men de är värdefulla på grund av sitt innehåll. Men ännu finare filmer/videon är på kommande. Vi har flera hundra timmar video från vår egen by med gamla arbetsmetoder och annat. Alltihop kan inte visas på grund av längden men intresset var så stort att vi tänkte fortsätta med visningarna.

Nu verkar det som om vi måste förbereda stora salen (slöjdsalen) för biografteatern. Det finns redan bra mörkläggningsgardiner där och en filmduk som emellertid är i minsta laget för ett så stort utrymme. Men det torde inte kosta så mycket att installera en större duk och den fina ljudanläggning som vi fick av Åke Grandell går lätt att flytta. Det behövs dessutom en hållare för projektorn på rätt avstånd och höjd men det skall väl också gå att ordna.

Tekniken förutsätter också att det finns rätt program i datamaskinen som används för visningarna. Nu är det inte helt enkelt för det finns en stor mängd olika format och system och filmerna måste konverteras så de kan visas både med rätt bildformat och ljud. I går användes två olika program för visningarna.

Nu vet vi i alla fall att intresset för gamla filmer är ganska stort så nu kan vi gå vidare och organisera visningarna bättre.

 

Hindersby biografteater förevisar gamla filmer sön 6 mars kl.18

Björnarna börjar vakna ur idet så småningom och likaså vi andra. Solen skiner och snön gnistrar. Och så inleder Hindersby biografteater visning av gamla filmer. Vi har en hel del gamla SF-filmer om gamla arbetsmetoder och också filmer från Hindersby. Det är så mycket att vi inte kan visa bara en liten del på

söndag den 6 mars 2016 kl.18 på Gamla folkskolan

Men vi börjar med en del och fortsätter senare i mån av intresse. Det finns kaffe och bullar (frivillig avgift) och själva filmvisningen är gratis.

Alla är hjärtligt välkomna. Man behöver inte vara medlem i Gamla folkskolans vänner.

Det går också att titta på fönsterrenoveringen som ännu är litet på hälft.

 

Båtnfrusi

Det var litet kallt i januari. All verksamhet avstannade och man satt och eldade och försökte överleva kylan. Det är ju bra med köld på vintern – skogsvägarna fryser till, skadedjuren dör och leran spricker av tjälen. Men -26 är en aning för mycket. Allting blir skört och går lätt sönder. Sedan slog det plötsligt om och blev nästan 30 grader varmare på ett dygn. Snön smälte bort i regnet.

jan_2016_monthtempdew

Det värsta var att tydligen hjärnan blev båtnfrusi också. Jag hade satt in elvärmeslingor under isoleringen i alla rör och skaffade frostvakter till vessorna på gamla folkskolan. Men jag kom inte ihåg att koppla på en enda under köldperioden ! Inte ens dörren till hörnvessan stod öppen för då hade värmepumpen i köket hållet den varm.

Så vattenbehållaren i knutvessan frös och sprack ordentligt. I den andra vessan hade också vattnet frusit men behållaren verkar ha klarat sej. Det är inte så katastrofalt för vi har en likadan vessa uppe på vinden men det är ju onödigt arbete att byta den. För et fumt huvud får kroppen lida …

Temperaturen i slöjdsalen var som lägst -3 grader under köldperioden. Då var värmepumpen inställd på +17 grader (det minsta). I den mindre rummen var den lägsta temperaturen omkring +5 grader. Nu är temperaturen i slöjdsalen kring +9 grader och i de små rummen kring +15 grader.

Så småningom skall väl allting tina upp och verksamheten likaså. Fönsterbågarna är renskrapade från löst kitt och skall grundmålas förrän två små rutor sätts in och kittas. Möbelkursen är slut men en hel del möbler finns kvar ännu. Styrelsen beslöt att möbelkursen får söka sej till andra utrymmen eftersom de inte tar bort sina möbler utan använder slöjdsalen som lager året runt. Den blir på det sättet helt oanvändbar för annan verksamhet. Vissa möbler stod där i många år trots uppmaningar att de skall tas bort. Så nu får det vara slut på eländet.

Styrelsen har arbetat på att samla in filmer och videon kring gamla arbetsmetoder och planerar inviga Hindersby biografteater med dessa. Lilla salen fungerar redan som biograf men rymmer inte mer än 20-25 personer. Slöjdsalen är ännu upptagen av möbler och fönster på alla bord men skall så småningom städas upp.

 

 

God Jul och Gott Nytt År 2016 !

Litet försenade julhälsningar till alla – när och fjärran. Vi hade en Glad jul (men inte fridfull) med hela släkten (se Den glada julen 2015) så julljusen kom upp först i dag på juldagens afton.

DSCN1968_endra

Just nu är det +5 grader varmt och någon vit jul blev det inte. I morgon skall det ännu vara varmt och blåsigt men sedan skall det bli minusgrader.

 

Staketets stolpar äntligen klara

Det var tredje gången gillt och nu lyckades det. Två gånger har stolpborren gått sönder men nu provade jag min nya borr som är kopplad till skogslastarens rotator. Den är litet svag men med litet tricks lyckades jag få hål som stolparna gick ned i. Jordmånen är sand så det  var lätt men det fanns stenar i sanden och de krånglade en hel del.

DSCN5434

DSCN5438

Det gick ganska fort då man först fick ändan ur vagnen och satte igång. Nu var det dessutom tillräckligt mycket fukt i sanden så den inte rann ned i hålet. Tanken är att borren skall användas för att få hål i ytan på åkrarna där det ligger vatten som inte kommer ned till täckdikena. Ibland är det riktigt torrt under ytan fastän det står vatten på åkern. Borren fungerade bra i sand men det är ännu osäkert hur bra det går i lera.

Raden med stolpar blev nästan rak men man får väl kila dem så att åtminstone övre ändan är i linje. Det besvärligaste var stolpen invid den stora björken vid vägen. Där blev hålet inte så djupt så vi kanske måste stötta den stolpen litet extra.

DSCN5439

Nu skall det bara sågas virke till staketet. Avståndet mellan stolparna är 270 cm och i senaste numret av Byggnadskultur så fanns måtten för ett typiskt staket med stående spjälor och där rekommenderades ett avstånd på 2,5-2,8 meter. Våra stolpar är övergrova (Göran sågade dem från gamla telefonstolpar) men de håller säkert i vår tid – speciellt som de är impregnerade.

 

Fönsterlagande på gamla skolan

Sent omsider har fönsterlagandet kommit igång. Det var en sen vår, en krånglig sommar och en mycket sen skörd som satte käppar i hjulet för våra planer. Men nu är det första fönstret fixat (skall ännu målas) och tanken är att måndagskvällarna (kl.18-20) skall användas för att sätta de resterande fönstren i skick. Nu då möbelkursen börjar vara slut så går det bra att ta med egna fönster och arbeta med dem.

Som Ewa-Maria Wiik berättade under fönsterkursen i våras så tar det en grym tid att sätta fönstren i skick och det har jag också konstaterat. Men det går bra att syssla med det hela vintern – man bara tar bort bågen och sätter in en ram med plast runt i stället. Den är inte vacker men ger bättre isolering än det enkla fönstret ifall man sätter plast på bägge sidor om ramen. Ramen skruvar man enkelt ihop av ribbor med en skruv i varje hörn. Det är bara bra om den ger efter litet för gamla fönsterkarmar är inte alltid i 90 graders vinkel. Bäst är att använda växthusplast som tål sol och är mycket seg.

DSCN5431

I Sveriges TV går nu en mycket bra serie ”Det sitter i väggarna” om vården av gamla hus och del 2 handlade om fönster. Programledaren Erika Åberg har en bra inställning till arbetet. Det räcker bra att bara ta bort det kitt som är löst och ersätta det. Att ta bort glasen och all målning och börja från noll är ett jättejobb som inte alls är nödvändigt ifall fönstrets trädelar inte är helruttna och måste bytas. Man kan gärna göra det med en fönsterbåge och därefter inser man kvickt att det inte lönar sej.

Ewa-Maria hade ett bra recept på hur man förbättrar kitt som spruckit (men sitter fast ordentligt). Man blandar linoljekitt med terpentin och smörjer på det gamla kittet (efter det man tagit bort målfärgen). Då får man nytt kitt i sprickorna och det gamla kittet mjuknar. Då terpentinen torkat bort så kan man måla. Men man skall reservera ganska lång tid för det tar tid för kittet att torka och likaså tar det tid för linoljefärgen att torka innan man drar på nästa lager.

Linoljefärg MÅSTE strykas på tunt och man skall absolut inte försöka få den att täcka som med nya plastfärger. Den plastfärg som torkar fort ger emellertid en mycket dålig yta. Det ser bra ut men fäster inte ordentligt i trä i motsats till linoljefärg som sugs in. Inom kort flagar plasten bort i bästa fall – i sämsta fall sitter den kvar och täcker in fukten (som alltid kommer in genom någon spricka) varvid träet ruttnar. Så plastfärg är rena giftet för trä. Ytan kan se bra ut men inuti är allt trä genomruttet.

Vid fönsterrenovering  skall man räkna med veckor – inte dagar – just därför att torktiden tillkommer. Man kan förstås sätta in fönsterbågarna direkt och lämna målandet till nästa sommar också. Det vill bli litet tumavtryck i kittet men de kan lätt jämnas ut.

Först petar man alltså bort allt löst kitt riktigt försiktigt. Det är besvärligt att skära till nytt glas av den gamla sorten som bara är 2 mm tjockt. Det går med en skärare som har oljesmörjning men då skall glaset ligga på mycket jämnt underlag (filt eller papp). Med en linjal som skruvas fast med tvingar MYCKET försiktigt så får man snittet rakt. Skäraren skall ge ifrån sej ett jämnt surrande hela vägen. Och man bör få snittet med en enda gång. Hack i kanten får inte finnas på de tunna glasskivorna.

Små sprickor i hörnen behöver inte betyda att hela glaset skall bytas ut. Det finns väderbeständig tejp som man kan sätta på bägge sidor om spricken och så klarar sej fönstret åter i många år. Jag hade lappat våra fönster med vanlig dokumenttejp för ett tiotal år sedan men den tålde inte solljuset.

DSCN5400

Ifall man måste ha bort en söndrig ruta så sitter ofta en del av kittet som berg. Då är det bra att använda en värmelampa för att mjuka upp det först. Gör ren glaset ordentligt före det för det kan upphettas för mycket där det är smutsigt. Vi har en Speedheater lampa på gamla skolan.  Då kittet är borta dra man försiktigt ut stiften som håller glaset med en tång (sidavbitare) och skrapar rent det med en glasskrapa. Med nya vassa bett behöver man inte trycka på så hårt (och riskera att rutan spricker).

DSCN5382

Om man tagit bort rutan så är det bra att ta bort allt gammalt kitt och all målning i falsen med Speedheatern. Därefter kan man olja in falsen med linolja eller måla den med linoljefärg. Detta för att träet inte skall dra linoljan ut kittet som då blir för torrt och faller bort. Det är ju bara krita om man tar bort linoljan.

Då falsen är behandlad och torr så dra man på ett lager med linoljekitt innan man lägger på rutan. Kitter får gärna vara litet blötare under rutan än sedan utanpå. Linoljekitt består av krita och linolja och man reglerar mjukheten genom att sätta till mera linolja eller mera krita. Jag tyckte det var överdrivet att tömma hela burken med kitt och knåda det men det är faktiskt en bra idé. Man bara häller ut allting på ett bord med linoleumskiva och blandar med en spackel tills det har lämplig mjukhet. Det skall helst inte fastna i fingrarna – mera krita tills det släpper. Men under glaset får det vara litet mjukare. Är det för mjukt så blir det besvärligt att kitta falsarna utanpå glaset. Är det för styvt så ligger inte glaset jämnt i falsen som på bilden nedan. Där finns också för litet kitt under glaset. Lägg på ordentligt med löst kitt – det är lätt att skrapa bort det som kläms ut ur falsen.

DSCN5406

Då glaset ligger jämnt i flasen så slår man in stiften som håller fast rutan. En liten hammare med tejp runt huvudet är bäst. Stiften kommer i långa stänger och man viker en bit i litet mer än 90 grader vinkel och slår in det. Lyft inte hammaren från glaset utan låt den följa glaset hela tiden.

DSCN5403

Därefter fyller man falsen med kitt och ser till att det pressas ordentligt mellan glaset och falsen. Man drar det jämnt med spackeln eller kittkniven ungefär jäms med falsens yttre kant. Det behöver inte vara vackert bara det är tätt. Som Erika sa i sitt program så syns falsen inte alls då man ser på ett hus. Falsen torkar långsamt med linoljekitt och det är bra för då kan man jämna den långt senare. Nedan var kittet för löst och det var besvärligt att jämna ut. Senare då jag använde torrare kitt så blev det snyggare. Men alltför torrt kitt är också svårt att släta ut. Det är bara att pröva sej fram.

DSCN5407

Då kittet torkat skall bågen målas även om endel målar direkt på fuktigt kitt. Med linoljefärg så är det samma material som i kittet men det tar längre tid för fogen att torka då.

Sedan skall fönsterbågen passas in och hyvlas så fönstret går bra att öppna så den sista målningen gör man helst på sommaren då bågarna är på plats och fönstret kan stå öppet en vecka innan nästa målning.

Med den här farten så tar det flera år innan fönstren på gamla skolan är klara. Men det är solsidans fönster som är först i turen. Norrsidans är i mycket bättre skick. Och ramarna med plast kan flyttas till nya fönster i den takt arbetet fortskrider.

Nu är också kaminen i fullt bruksskick. Jag satte in ett galler runt den för att skydda folk och fä. Med en eldning (en påfyllning) får man på en kvart temperaturen i slöjdsalen att stiga ett par grader. Men draget i den höga pipan är våldsamt så man måste absolut stänga nedre luckan då elden tagit fart. Annars spräcker man hela kaminen.

DSCN5371

Bara möbelkursen får bort de sista möblerna är det fritt fram att använda slöjdsalen för bysborna. Vi har värmepumpen på och temperaturen har varit kring +15 grader (utan kamineldning). Mycket varmare vill man inte ha då man arbetar. De andra utrymmena är också varma och i det här vädret har de hållit över + 17 grader med värmepumparna på minimum.

 

 

 

Cembratallen mår bra

Vi planterade en cembratall uppe vid gamla skolans gård – ungefär där de gamla cembratallarna fanns förr. Dess barr gulnade först litet men nu verkar den bilda nya gröna barr så det finns hopp om att den klarar sej.

DSCN5279

Här ser man en del gulbruna barr men också att toppen har gröna barr och till vänster växer det ut mörkgröna barr.

Tidning från 1918

Vid arbetena kring den nya tuutn hittade jag tidningsrester i den gamla isoleringen. Det var från 1922 och 1918. De var sönderrivna men en del fullt läsbara. Nedan Finlands banks kungörelse från 15 juli 1918 så tidningen (säkerligen Hufvudstadsbladet) var tryckt litet efter det.

DSCN5267

Och ifall någon skulle behöva en Studebaker så meddelades att sådana nu fanns att köpa:

DSCN5269

Korpivaara & Halla meddelar ”De nya STUDEBAKER vagnarna hava anlänt” och att de har ”Enastående och oöverträffad accelerationsförmåga och dragkraft, bekväm och komfortabel gång, hållbarhet och bränslebesparing.”  Reklamen är åtminstone riktigt modern …  Längre ned en bild som är sönderriven men ger en bra idé om hur de såg ut.

Det är inte så länge sedan. Min pappa var då treåring. Och ni vet väl att Östra Henriksgatan numera kallas Mannerheimvägen (från 1942 framåt). Gatan byggdes ursprungligen som en esplanad i början på 1800-talet som hade en väster- och en östersida.  Nummer 9 var antagligen där SOKOS Hotel Vaakuna finns nu (mittemot Glaspalatset).

Alltså utförde man nån sorts arbeten på skolans vind omkring 1918-22. Vi borde sätta dit tidningar från i år !

 

Fotoalbum

Jag satte in en del gamla fotografier från grev.hindersby.net i det nya fotoalbumet som finns på vår Synology-server. Av säkerhetsskäl är den INTE åtkomlig utifrån så man måste ha en anslutning till vårt fibernät. Ifall jag får säkerheten i ordning så sätter jag den på nätet men just nu är det alltför farligt. Varje dag kommer det tusentals angrepp mot vår brandmur. Men det är bara jag som ser dem via övervakningsprogrammet.

På Lokaaln och i Gamla folkskolan finns det anslutningar till vårt fibernät som man kan använda. Ta kontakt för att få närmare information.

Inifrån vårt fibernät är adressen till det nya fotoalbumet:

http://192.168.100.77/photo/

Spara adressen som ett bokmärke så är den lätt att hitta.

Det är svårt att hitta ett elektroniskt fotoalbum som är lätt att använda men ändå har alla möjligheter. Synologys Photo station som det nya albumet använder är ganska bra men det är svårt att sätta in texter under fotona. Jag måste göra det i en fotoredigerare genom att skriva direkt i bilden och det tar massor med tid. Det positiva är att man kan sätta in kommentarer till bilderna mycket enkelt. Men de kommer inte under bilden.

Jag sätter in fler bilder då jag råkar ha något minut ledig men det blir inte mycket nu förrän tröskandet är klart.

Men jag tar gärna emot gamla bilder och skannar in dem – fast inte just nu. Så där småningom skall alla Grev-kursens bilder sättas in. En hel del finns redan på adressen:

http://grev.Hindersby.net